19 januari 2022

Under de senaste 20 åren har en miljon kvadratkilometer av jordens tidigare skogar och savanner omvandlats till odlingsmark, enligt en ny studie publicerad i Nature Food. Det är ett område mer än två gånger så stort som Sverige, och en ökning med nio procent. 

Ökad spänning mellan människa och natur

Totalt är nu nästan 12,5 miljoner kvadratkilometer mark uppodlad globalt. Den största ökningen sker i Västafrika, men också i Brasilien är det stora områden som under senare tid givit plats åt bland annat sojabönor avsedda som foder åt biffkor. Ett resultatet av den snabba omdaningen av naturmark till odlad mark är förlust av biologisk mångfald. Djur och växter anpassade för en viss livsmiljö försvinner helt i monokulturer av exempelvis vete, majs, ris och soja. 

Men det är inte i första hand tropiska regnskogar som går förlorade, som det kan framstå som i debatten. Det är istället savannerna som försvinner snabbast. Av de tidigare savannerna i Västafrika återstår nu bara fragment, och även i Brasilien är savannerna på väg att snart försvinna helt och hållet.

Anders Wijkman, samhällsdebattör och tidigare bland annat riksdagsledamot och EU-parlamentariker, pekar på att det i nuvarande ekonomiska system finns en inbyggd drivkraft till att fortsätta skövla naturområden.

– Vi har en ökande spänning mellan människa/ekonomi å ena sidan och natur å andra sidan. Vi har lagt en ekonomisk modell ovanpå naturen och hoppas att det ska fungera. Det fungerade hyggligt så länge världsekonomin var begränsad i relation till planeten. Nu går det inte längre, säger han till Mat & Klimat.

Enligt Wijkman har överutnyttjar vi de vitala ekosystemen till en grad där de inte längre mäktar med. Ekonomerna borde förstå det här med hushållning, konstaterar han, men de har aldrig gift ihop hushållning med pengar och hushållning med naturen. Penningintresset och tillväxten går ut över de livsuppehållande systemen, förklarar han.

Av de tidigare savannerna i Västafrika återstår nu bara fragment, och även i Brasilien är savannerna på väg att snart försvinna helt och hållet.

Förstår inte ekologi

Anders Wijkman framhåller att många konventionella ekonomer inte förstår ekologi.

– Det gör att vi hela tiden både tar mer odlingsmark i anspråk, vilket går ut över naturen, och samtidigt försöker kräma ut så mycket som möjligt per odlad yta med konstgödsel och bekämpningsmedel. Men det har ett långsiktigt pris, säger Wijkman.

Vid sidan av förlust av biologisk mångfald orsakar omvandlingen av naturområden till odlade ytor stora utsläpp av koldioxid, när kol som lagrats i träd och annan vegetation istället når atmosfären. Landomvandlingen uppskattas ligga bakom minst en åttondel av de totala utsläppen av växthusgaser. 

Den nya studien fokuserar på de marker som odlas, men det är samtidigt enbart en mindre del av problemet. Därtill kommer de cirka 30 miljoner kvadratkilometer som används som betesmark för kor, getter, kameler mm, dvs en yta lika stor som Afrika. Betesmarker och odlade ytor täcker idag tillsammans cirka 38 procent av jordens beboeliga områden.

Med en ökande befolkning globalt är risken uppenbar att omvandlingen av skogsmark till naturmark kommer fortsätta att accelerera. Men Anders Wijkman ger exempel på några sätt att vända utvecklingen.

– När jag var barn var det otänkbart att slänga mat. Det är det inte längre, nu är det inbyggt i vår kultur att slänga mat. Sammantaget är svinnet ett jätteproblem, om vi kunde knäcka det skulle trycket på att bryta ny odlingsmark minska, och därmed skulle vi skydda mer av mångfalden.

Anders Wijkman, samhällsdebattör och tidigare bland annat EU-parlamentariker och riksdagsledamot.

Regenerativa metoder ökar kolinlagringen

Wijkman framhåller att vi också måste ändra själva metoderna med vilka vi brukar jorden.

– Jag är väldigt attraherad av regenerativa jordbruksmetoder, där man har så lite jordbearbetning som möjligt, använder perenna grödor och har rotation i växtföljden, för att bygga in mer kol i jordarna.

Mat & klimat har tidigare lyft hur ökad kolinlagring i jordarna ger bättre förmåga att hålla vatten, vilket minskar sårbarheten vid torka, och samtidigt ger bättre skördar. Och Anders Wijkman ser en viss positiv utveckling, när allt fler jordbrukare tar till sig metoderna och med bra resultat.

– Metoderna har utvecklats i USA och tillämpas en del i Australien, men jag ser nu hur också bönder i bland annat Frankrike och Schweiz intresserar sig för regenerativt jordbruk. Även i Skåne finns exempel på gårdar som tillämpar detta.

En mycket stor andel av jordbruket globalt utgörs av småsakligt jordbruk. Till skillnad mot vad många tror är det effektivare än industrijordbruket, så till vida att småskaliga jordbrukare producerar 70 procent av den globala matproduktionen på 25 procent av åkerarealen.

– En tredje viktig sak är att ägna mer uppmärksamhet åt småjordbruk. Där skulle jag önska att biståndet åter kopplades till jordbruk, så som det en gång i tiden var, säger Wijkman.

På Hånsta Östergärde gård utanför Uppsala arbetar man bland annat med agroforestry för att binda atmosfäriskt kol (Foto: kolinlagring.se)

Niclas Malmberg