Mat & Klimat

Ny studie: Luftföroreningar från djurjordbruket leder till tusentals förtida dödsfall i USA

Forskare har undersökt hur mikroskopiska föroreningar från djurjordbruket påverkar människors hälsa. Ammoniak som bildas i samband med gödselhantering är den största boven. (Foto: by USDAgov is marked with CC PDM 1.0

18 maj 2021

Enligt en ny amerikansk studie, publicerad i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, orsakar partiklar och kväveföreningar från jordbruket nästan 18 000 förtida dödsfall i landet varje år. Den största boven är ammoniak som släpps ut från stora gödselbassänger, men även från gödslade foderåkrar.

Att den koncentrerade djurhållningen är problematisk ur etisk och miljömässig synpunkt är väl dokumenterat. Mat som kommer från djur har en klimatpåverkan som ofta är minst tio gånger högre än växtproteiner och leder till en rad förödande konsekvenser för den biologiska mångfalden. Mindre omdiskuterat är de luftföroreningar som djurjordbruket ger upphov till, dels i form av mikropartiklar, men även vätesulfid och kvävehaltiga föreningar som ammoniak och metan.  

Den nya studien är en av de första av sitt slag, där forskare kvantifierat dödstalen och kopplat dem till specifika delar av jordbrukssektorn. Resultaten visar att föroreningarna orsakar 17 900 förtida dödsfall i landet, främst i landets jordbruksbälte (i stater som Iowa och Illinois) och i Kaliforniens Central Valley. Det är mer än antalet dödsfall som kopplats till landets många kolkraftverk.

 

Dödliga gödselbassänger

Det är djurjordbruket som står för merparten av dödsfallen – runt 80 procent. Föroreningarna förekommer bland annat som mikroskopiska dammpartiklar – PM 2,5 – som kan färdas hundratals mil och som kan sätta sig i våra lungor och tas upp i blodet. Exponering för dessa partiklar ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar och astma. PM 2,5 innefattar partiklar mindre än 2,5 mikrometer i diameter, och bildas när åkrar plöjs eller när tätt hållna jordbruksdjur trampar upp jorden under sina klövar. Enligt studien står dessa för en tredjedel av de förtida dödsfallen.

Ett ännu större problem är ammoniak – en reaktiv gas som gärna kombinerar med andra kväve- och svavelhaltiga föroreningar för att bilda farliga mikropartiklar. Gasen bildas när bakterier bryter ned djurens avföring – ett särskilt stort problem blir det när stora mängder avföring förvaras på en koncentrerad yta utan nödvändiga skyddsåtgärder, som i gödselbassängen nedan.

 

Vid större jordbruksenheter i USA är det vanligt att man förvarar gödsel i stora bassänger, eller “lagoons”, som i sin tur läcker ut skadliga och försurande gaser till omgivningen.                           (Foto: “20120717-OSEC-RBN-8503”  licensed under CC BY 2.0)

 

15 gånger högre påverkan från kött

Ammoniak bildas också i samband med gödsling av exempelvis majs, som till stor del odlas för att mätta köttdjurens magar. Enligt forskarna orsakar ammoniakutsläppen 12 400 av de förtida dödsfallen varje år. Sett till enskilda matprodukter så orsakar en portion rött kött 15 gånger så stor skada som frukt och grönsaker.

Ammoniakens reaktiva natur har gjort den svår för forskare att undersöka på ett bra sätt. Men det finns flera tidigare studier som undersökt hur gasen påverkar människors hälsa i områden med omfattande djurjordbruk. Till exempel uppvisade boende i områden med många grisfarmar i North Carolina en 30 procents högre dödlighet, enligt en studie. I Nederländerna har regeringen sedan ett par år tillbaka börjat betala grisbönder för att lägga ned sina verksamheter – landet är med sina 12 miljoner grisar världens mest gristäta och har länge kämpat med skadligt höga halter av kväveföroreningar som ammoniak.

Forskarna avslutade artikeln med att undersöka med vilka metoder dessa utsläpp kan begränsas i framtiden. Till stor del handlar det om att införa bättre gödselhantering – att täcka över gödselbassänger och gödsla mer effektivt. Men den absolut viktigaste åtgärden ligger hos konsumenterna; en övergång till flexitarisk diet – med endast några få animaliska måltider i veckan – skulle minska dödligheten från jordbrukssektorn med 68 procent. 

Allt fler studier pekar även på att en flexitarisk diet är bättre för hälsan – enligt en stor studie från 2016 skulle ett skifte mot en sådan kost leda till hundratusentals färre kostrelaterade dödsfall om året globalt.

Michael Abdi Onsäter

 

Se även: Minskade metanutsläpp – en lågt hängande frukt i den globala klimatkampen

Se även: Stora ersättningar vid virusutbrott – samtidigt koncentreras djurhållningen allt mer

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

amazon
Klimat
IPS Inter Press Service

Brasiliens regering dolde siffror om ökad skövling i Amazonas

Strax innan det stora klimatmötet i Glasgow kom nya siffror som visar att skogsskövlingen i Amazonas ökade med nästan 22 procent under förra året. Men Brasiliens regering valde att inte publicera uppgifterna innan mötet var över.

Klimat
Michael Abdi Onsäter

Tysklands nya regering vill satsa på växtbaserad mat

Den nya trafikljuskoalitionen tar sikte på maten som en del i klimatarbetet framåt. Landet ansluter sig därmed till den växande skaran av nationer som på olika sätt gynnar omställningen till ett mer växtbaserad matsystem.

Hälsa
Michael Abdi Onsäter

Rapport: Klimatkrisen ökar risken för matrelaterade sjukdomar

Ett förändrat klimat med högre temperaturer och mer extremväder kan leda till att förekomsten av sjukdomsframkallande mikroorganismer ökar. Det konstaterar Livsmedelsverket i en ny riskprofil som undersöker hur olika livsmedelskategorier kan komma att påverkas.

Inrikes
Niclas Malmberg

Trålgränsen flyttas ut för att skydda Östersjöns ekosystem

Efter att S ställt sig bakom beslutet står det nu klart att trålgränsen i Östersjön flyttas ut från dagens 4 sjömil till 12 sjömil på prov. “Fisket måste ske inom naturens ramar”, säger Elin Segerlind (V).

Klimat
Göran Hådén

Opinion: Därför räcker inte 99% mental omställning

Ska vi klara klimatet behöver överkonsumtionen försvinna snarast. De flesta är faktiskt positiva till att sänka sin materiella levnadsstandard för miljöns skull och 3 av 4 kan tänka sig köpa färre saker. Så varför händer det inte?