20 februari 2022

Om hela världen ställer om till en växtbaserad kost skulle utsläppen av växthusgaser minska med 68 procent, enligt en ny studie. Stora arealer skulle frigöras för återetablerade ekosystem samtidigt som utsläppen från foderproduktion och djurens matsmältning skulle försvinna.

Ett ohållbart matsystem

Det pågår en sorts vegorevolution i stora delar av världen. Det kommer dagligen rapporter om nya innovativa varumärken som tagit sig in på marknaden samtidigt som branschen uppvisar stark tillväxt i takt med att konsumenterna blir allt mer miljö- och klimatmedvetna.

Men sett ur ett längre perspektiv är vi framförallt fortfarande i en global köttvåg. Sedan 1965 har årsproduktionen av köttprodukter fyrdubblats till dagens 330 miljoner ton, och räknat per person blir det 43,5 kg kött per genomsnittlig jordbo.

Nu har ännu en studie publicerats som visar på det ohållbara i ett sådant matsystem, och vilka klimatvinster som är möjliga i och med ett skifte mot mer växtbaserad kost. Rapporten, som är publicerad i PLOS Climate, visar att de globala utsläppen av växthusgaser skulle minska med hela 68 procent om världen slopade animalier under de kommande 15 åren.

Författarna medger att det inte är ett realistiskt scenario, men anser att det är ett bra sätt att illustrera djurjordbrukets stora klimatpåverkan.

Dels är det en fråga om de potenta växthusgaserna metan, som främst härstammar från de betande djuren, och lustgas som förknippas med gödsel. Eftersom dessa gaser bryts ned relativt snabbt i atmosfären får en utsläppsminskning också snabb effekt på uppvärmningen.

Se även: Minskade metanutsläpp – en lågt hängande frukt i klimatkampen

Skulle frigöra stora ytor

Men det är också en fråga om yta. Djurhållningen tar över 80 procent av världens jordbruksmarker i anspråk samtidigt som den endast står för 18 procent av kalorierna och 37 procent av proteinintaget globalt. En överväldigande majoritet av dessa marker ärdock betesmarker som inte lämpar sig för annan matproduktion, men utbredningen av dessa har ofta skett på bekostnad av naturliga ekosystem som skogs- och gräsmarker. 

Av världens åkermarker används 41 procent till att producera foder för djurindustrin. Även här ser forskarna en stor potential för återställda ekosystem, givet de stora energiförluster som sker när maten passerar en djurmage – en ko konverterar 2 procent av kalorierna den äter, en gris cirka 9 procent.

– När metan- och lustgasutsläppen från djuren försvinner så kommer nivåerna av dessa gaser falla dramatiskt i atmosfären. Och koldioxiden som frigjordes när skogar och gräsmarker ersattes med foderproduktion och bete kan åter lagras som biomassa, sade Patrick Brown, en av författarna bakom rapporten.

Rapportens två huvudförfattare har kopplingar till vegoföretaget Impossible Foods, men artikeln har genomgått vetenskaplig granskning och anses vara tillräckligt trovärdig att publiceras i tidskriften PLOS Climate.

Grafen visar hur stor andel av spannmålsproduktionen som går till humankonsumtion. (Our World in Data)

Lokala förutsättningar måste beaktas

Studien får samtidigt kritik för att den inte tar flera andra viktiga faktorer i beräkning, som till exempel biologisk mångfald och matsäkerhet. De allra flesta är överens om att köttkonsumtionen generellt måste minska, men när det kommer till de betande djuren är frågan mer komplicerad. Det är stor skillnad på exempelvis intensivt brukade marker på skövlade skogsområden i tropikerna och välskötta, artrika betesmarker på våra breddgrader.

– Djurhållning och odling är tätt sammankopplade. Tar man bort kan det ha stor påverkan på det andra. Regionalitet är nyckelordet när man bedömer hållbarheten, säger Dr Jonathan Foot, chef för en brittisk myndighet inriktad på jordbruksutveckling.

Nyligen publicerades en annan studie av den brittiska grenen av WWF som också den uppmanar till kraftigt minskad köttkonsumtion. Men här har man istället riktat fokus mot gris- och fågelproduktionen – som nästan uteslutande sker inomhus och är beroende av importerat foder.

Enligt miljöorganisationen måste den brittiska köttsektorn minska med en tredjedel och sojaimporten med en femtedel till 2030 för att landet ska klara sina klimatmål.

Michael Abdi Onsäter

Se även: Stora klimat- och hälsovinster när protein från spannmål ersätter animalier

Se även: WWF slår hål på myten om det hållbara kycklingköttet