
21 februari 2022
Världens våtmarker bidrar med en mängd olika ekosystemtjänster och har en viktig roll i kampen för att bromsa klimatförändringarna. Men på grund av mänskliga aktiviteter försvinner våtmarkerna i en oroande hastighet, konstaterar FN.
Våtmarker absorberar stora mängder koldioxid och bidrar även med vattenrening, vilket får en del experter att beskriva dessa områden som ”jordens njurar”. De fungerar även som ett skydd mot både översvämningar och torkor, orkaner och tsunamier.
När markerna i stället dräneras och förstörs frigörs i stället stora mängder lagrad koldioxid, konstaterar FN i samband med att världsorganisationen i veckan uppmärksammar internationella våtmarksdagen.
Endast sex procent av jordens markyta täcks av våtmarker – samtidigt som hela 40 procent av alla växter och djur lever eller förökar sig på dessa områden. Och enligt FN är mer än en miljard människor i världen beroende av våtmarker för sin försörjning.
Samtidigt är våtmarkerna de ekosystem som förstörs och försvinner i snabbast takt av alla, enligt FN. Våtmarkerna uppges försvinna tre gånger så snabbt som världens skogar.
Bara under de senaste 50 åren har en dryg tredjedel av alla våtmarker i världen gått förlorade – vilket till stora delar hänger samman med en utbredning av jordbruk och bebyggelse, men också på grund av föroreningar, överfiske, invasiva arter och klimatförändringar.
I länderna runt Medelhavet går förstörelsen av våtmarker ännu snabbare, varnar den mellanstatliga organisationen Unionen för Medelhavet. I den regionen har hälften av alla våtmarker försvunnit sedan 1970.
Baher Kamal / IPS
Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.
Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.
Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.
För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…
Kan det finnas ett samband med krigets fasor och vår kollektiva blindhet inför vad vi, trots att vi ser oss som goda människor, gör mot försvarslösa djur, vårt dagliga förträngande av den brutala sanningen bakom det som hamnar på våra tallrikar…