3 mars 2021

För att ge riktig klimatnytta måste en klimatskatt på livsmedel kombineras med att intäkterna används i form av återföring till jordbruket för utsläppsminskande åtgärder. Det visar en grupp forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Food Policy.

– Vi människor är tröga när det kommer till matvanor, så en klimatskatt på livsmedel ger ingen snabb effekt i form av förändrade vanor, vilket samtidigt gör att en klimatskatt på livsmedel har potential att ge stora intäkter, säger professor emerita Ing-Marie Gren, som lett studien, till Mat och Klimat.

Svårhanterad fråga

Flera tidigare studier har visat att livsmedelskonsumtionen är relativt okänslig för prishöjningar. Utgångspunkten för studien har därför varit att undersöka hur stor klimatnytta som går att uppnå om de intäkter en klimatskatt ger används till att finansiera åtgärder som minskar utsläppen. 

Matsystemet svarar för ungefär en fjärdedel av de globala utsläppen av växthusgaser, vilket innebär att en klimatskatt riktad mot de livsmedel som orsakar de största utsläppen framstår som angelägen. Men frågan har varit svårhanterad politiskt. Både utifrån principiella motstånd mot exempelvis köttskatt, men också utifrån osäkerhet hur en skatt på livsmedel kan utformas för att vara pricksäker.

– I vår modell har vi tittat på en klimatskatt på 33 olika livsmedel, där livsmedlen beskattas utifrån sin klimatpåverkan, och då blir högst på de livsmedel som orsakar högst utsläpp, som till exempel nötkött, säger Ing-Marie Gren.

Mångdubbel klimatnytta med återställda våtmarker

I modellen har forskarna använt en skattenivå om 1,15 kronor per kg koldioxidutsläpp som produkten orsakar. För nötkött, där ett kg kött orsakar utsläpp motsvarande 17 kg koldioxidekvivalenter, skulle skatten hamna på ca 20 kronor per kilo kött, dvs en prishöjning i konsumentledet på 15-20 procent. Intäkterna från skatten används i modellen för återvätning av utdikade torvmarker. Om ersättningen för återvätning av utdikade torvmarker sätts till samma belopp per kilo minskade utsläpp ger det en ersättning på upp till 30 000 kr/hektar.

– Med den minskade efterfrågan på de produkter som orsakar de största utsläppen ser vi en potential att utsläppen minskar med cirka 0,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter, men genom att finansiera återvätningen av torvmarker kan utsläppen reduceras med ytterligare fem miljoner ton, säger Ing-Marie Gren.

Den potentiella utsläppsminskningen har räknats fram med en modell som tar hänsyn till hur både konsumtions- och produktionsledet anpassar sig till de prisförändringar som skatten leder till. En klimatskatt utan någon form av återföringsmekanism kan leda till intäktsminskningar för de producenter som står för de största utsläppen. Men den relativt höga ersättningen per hektar torvmark som föreslås i modellen innebär, vid sidan av klimateffekterna, att jordbrukarnas inkomster tvärt om kan öka. Och det kan vara en avgörande faktor för att kunna väcka tillräckligt stort politiskt intresse för frågan.

– Näringsdepartementet har i alla fall visat intresse för forskningsresultatet, säger hon.

Niclas Malmberg

Se även: Kritiken: risk för sämre djurhållning med köttskatt

Se även: Analys: Köttskatt eller ransonering?