Det finns en stor potential att förbättra Östersjöns hälsa genom ett mer cirkulärt jordbruk och livsmedelskedja, visar en ny rapport. Men det krävs politiska beslut och investeringar för att minska läckaget och återföra mer näring tillbaka till systemen.

I september 2021 presenterade Baltic Stewardship Initiative, som drivs av WWF i samarbete med LRF och Lantmännen, rapporten Ökad cirkuläritet och minskad övergödning. En ambition med rapporten var att ge livsmedelskedjans olika aktörer en kunskapsbaserad grund och vägledning för gemensamt och individuellt agerande. Och från WWF:s sida ser man positivt på vad som hunnit hända sedan rapporten publicerades.

– Vi arbetar intensivt med att utveckla en modell för handeln och livsmedelsindustrin att ekonomiskt kunna premiera bönder som använder Östersjövänliga metoder, säger Kristina AtKisson, Programme Manager Baltic Stewardship Initiative and Manager Corporate Partnerships på WWF.

WWF kommer att medverka vid ett riksdagsseminarium den 27 januari för att föra fram ett antal förslag på styrmedel som kan öka recirkuleringen av näringsämnen från övriga samhället till jordbruket.

Vid sidan av WWF står flera andra organisationer och företag bakom förslagen: Coop, EasyMining Sweden, Forskargruppen kretsloppsteknik, SLU, Lantbrukarnas Riksförbund LRF, Lilla Harrie Valskvarn AB, Ragn-Sells, Svenskt Vatten, Sveriges Spannmålsodlare, The Absolute Company och Yara.

Kristina AtKinsson vill se fler åtgärder för ett cirkulärt avloppssystem 

Stor potential i avloppen

I rapporten anges bland annat att en större andel återvunnen fosfor och kväve kan återföras till jordbrukets livsmedelsproduktion. Kristina AtKisson pekar på att det kan ske på flera olika sätt.

– Till exempel genom att utvinna rena fraktioner av växtnäring från slam och rejektvatten eller genom ökad källsortering av toalett- och matavfallet. Det är också möjligt att återföra växtnäring genom att lägga slam från reningsverk på åkermark, men WWF har inte tagit ställning till om vi anser att det är lämpligt med tanken på slammets innehåll av miljöfarliga ämnen, säger AtKisson.

Och potentialen att öka återföringen av kväve och fosfor från reningsverk tillbaka till jordbruket är betydande. Redan inom ramen för dagen avloppssystem skulle upp till ca 20 procent av kvävet och ca 90 procent av fosforn som kommer till reningsverken kunna återföras till åkermark. Dagens återföring är ca 9 procent av kvävet och ca 40 procent av fosforn.

– Om hela Sveriges avloppssystem successivt skulle byggas om till ett system som källsorterar allt toalettavlopp, skulle en närmare 100-procentig återföring av både kväve och fosfor från toalettavfallet vara möjlig. Även kalium och andra näringsämnen skulle då också kunna återföras.

Ryaverket i Göteborg renar avloppsvatten från staden och närliggande kranskommuner (Foto: Gryaab)

Krävs politiska beslut

Men för att nå det krävs politiska beslut som stimulerar ökad cirkularitet av näringsämnen. Vid riksdagsseminariet kommer man bland annat att lyfta behovet av ett långsiktigt mål om nära 100-procentig återföring av fosfor och kväve från avlopp till livsmedelsproduktion. 

Initiativet vill också uppmuntra politikerna att driva på EU:s arbete kring utfasning av miljö- och hälsofarliga ämnen i samhället för att undvika att värdefull växtnäring kontamineras med dessa ämnen i reningsverken. 

Ytterligare önskemål är att Boverket och Naturvårdsverket får ett gemensamt uppdrag att utreda hur en successiv övergång till ett källsorterande avloppssystem kan gå till.

Dessutom bör Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Tillväxtverket, Vinnova och Formas få ett gemensamt uppdrag att ta fram förslag på hur stallgödsel, avloppsvatten och avloppsslam samt matavfall kan utvecklas till högvärdiga resurser. 

Det bör också utredas hur ett stöd för utveckling av och investering i ny teknik för återföring av kväve och andra näringsämnen från avloppsvattnet kan införas. Dessutom vill initiativet att en utredning om kvotplikt för återvunnen fosfor och återvunnet kväve i mineralgödsel tillsätts. Samtliga krav finns på initiativets hemsida – balticstewardship.org. 

Skyddszoner och våtmarker suger upp näringen

Men självfallet är det också viktigt att fånga upp den växtnäring som idag läcker från jordbruksmarken. Här pekar WWF:s jordbruksexpert Jenny Jewert på vikten av att hålla marken grön så stor del av året som möjligt.

– Då kan den växande grödan ta upp näringen istället för att rinna ut i närmaste vattendrag. 

Andra förslag på åtgärder som WWF lyfter är fånggrödor och skyddszoner som hjälper till att fånga upp näring från åkern, att plöja på våren istället för på hösten och att växtstubben som är kvar under de regniga höstmånaderna hjälper till att minska erosionen och fosforläckaget. 

– Våtmarker är också suveräna på att fånga upp växtnäringsämnen. De är dessutom bra för biologisk mångfald och klimatet, säger Jenny Jewert.

Jenny Jewert är jordbruksexpert på WWF

WWF framhåller att det på gårdsnivå är viktigt att hålla koll på sin näring. Hur mycket näring innehåller stallgödseln och fodret? Hur mycket näring finns lagrad i jorden? Vilka behov har grödan? 

– Här finns en rad verktyg att jobba med: stallgödsel- och foderanalyser, markkartering, precisionsodlingstekniker, nollrutor, växtnäringsbalanser och gödselplaner, säger Jenny Jewert.

En mer övergripande utmaning är att specialiseringen av jordbruket har lett till en koncentration av djur till allt större enheter och till vissa områden i Sverige. Det har skapat en regional obalans i förekomsten av stallgödsel i förhållande till åkerarealen. 

– Här behöver vi hitta lösningar. Antingen måste vi processa stallgödseln så att den blir lättare att transportera till regioner med färre djur, eller så behöver vi skapa incitament för en mer spridd djurhållning i landet. 

Samtidigt som Östersjön fortfarande är svårt utsatt ser Jenny Jewert att det också finns en positiv utveckling.

– Ett område med tydliga förbättringar är Stockholms innerskärgård. Här blev vattenmiljön snabbt bättre när reningsverken blev effektivare. Längre ut i Stockholms skärgård är tillståndet fortfarande kraftigt påverkat av de näringsrika vattnen i öppna Östersjön, konstaterar hon.

Det finns också tendenser till förbättringar i vissa kustområden och i södra Östersjön. Kattegatt är relativt nära att uppnå god status och situationen i Bälthavet har förbättrats signifikant, enligt forskarnas senaste sammanställningar.