Mat & Klimat

All vegetarisk mat inte så klimatsmart som marknadsföringen låter påskina

16 juni 2022

WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat. 

Fyra enkla grundregler. Men skrapar man på ytan är det inte lika enkelt. Dels är olika vegetariska livsmedel sinsemellan väldigt olika resurseffektiva. För att producera ett glas mandelmjölk krävs exempelvis 74 liter vatten, att jämföra med 54 liter vatten för ett glas rismjölk och 10 liter vatten för ett glas havre- eller sojamjölk, enligt en studie från Storbritannien. 

Ur ett svenskt perspektiv kan vattenanvändningen vid odlingen framstå som mindre intressant, men inte om odlingarna sker i länder med bristande tillgång till vatten.

Dels kan även livsmedel som till sitt innehåll är helt veganska under processens gång ha direkt koppling till djurindustrin, vilket gör att de inte är lika klimatsmarta som man kan förledas att tro.

Ett exempel här är havremjölksproducenten Oatly, som i sin affärsmodell utnyttjar köttindustrin för att få avsättning för restprodukter från havredrycksproduktionen. Företaget har också ett flertal gånger fällts för vilseledande marknadsföring, senast i Storbritannien för påståendet att deras havremjölk har 73 procent lägre koldioxidutsläpp än mjölk.

 

Oatly drar nytta av djurindustrin

En som ansluter till kritiken mot Oatly är Ann Fernholm, författare till boken Fejkmaten.

– Oatly har inte bara marknadsfört sina produkter som klimatsmarta, utan också under parollen ”no cow”. Samtidigt bygger deras affär på att de tillverkar djurfoder av restprodukterna från havredrycksproduktionen. Det är dubbelmoral. Det bästa utifrån både ett klimatperspektiv och hälsoperspektiv är att äta havren som den är. Numera finns det ju havreris, som är ett klimatsmart alternativ till vanligt ris, säger Fernholm. 

 

 

Viktigt att se helheten

Men att skärpa lagstiftningen kring marknadsföring så att det inte enbart är produkternas innehåll som deklareras, men också processen kring livsmedlen, tror Fernholm inte är en framkomlig väg.

– Det blir nog svårt att reglera det, men jag tänker att personer som äter vego behöver vara medvetna om att moderna vegoprodukter bygger på en djurhållning. I produktionen av en vegokorv skapas massor av restprodukter, säger Fernholm.

Det som blir kvar när man extraherar fram proteinet från ärtor och soja för att producera exempelvis vegokorvar blir ofta djurfoder. Om det inte fanns djur som kunde äta upp restprodukterna från denna industri, skulle matsvinnet bli enormt och priset på produkterna stiga kraftigt, i många fall kanske till sådana nivåer att de blir omöjliga att sälja. Och det som vid första anblicken tycks vara klimatsmart mat är kanske inte riktigt det när maten synas i sömmarna 

– I ett läge där vi försöker minska matsvinnet är det dumt att skapa nya konstgjorda livsmedel som genererar mängder av restprodukter, säger Fernholm. 

Tillbaka till WWF:s honnörsord gäller det alltså inte bara att öka andelen vegetarisk mat, utan också att välja rätt vegetariskt mat. Hur skulle då en ”äkta” vegetarisk livsmedelsförsörjning kunna se ut, utan koppling till djuruppfödning?

– En sådan bygger på att vi äter alla delar av baljväxterna, inte bara proteinet. För hälsans skull är det sannolikt också bättre. Mycket modern vegomat är väldigt näringsfattig, säger Fernholm. 

Niclas Malmberg

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Niclas Malmberg

All vegetarisk mat inte så klimatsmart som marknadsföringen låter påskina

WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Utarmade jordar får nytt liv med ekometoder på Kuba

En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torka – ett växande hot mot mänskligheten

Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.