Mat & Klimat

Chilensk storsatsning på grön vätgas kan möta hinder

Atacamaöknen har världens mest intensiva solstrålning. Nu vill Chiles regering att 40 procent av energin ska komma från förnybara källor 2030 och att landet storsatsar på grön vätgasproduktion

18 oktober 2021

Chile planerar att bli en världsledande producent av billig grön vätgas – genom att utnyttja landets stora möjligheter att utvinna sol- och vindenergi. Samtidigt står satsningen inför utmaningar i form av höga investeringskostnader och begränsade vattentillgångar.

Målsättningen är att Chile till 2030 ska producera världens billigaste gröna vätgas och bli en av de ledande exportörerna, uppgav energiminister Juan Carlos Jobet nyligen. Grön vätgas tillverkas med hjälp av förnybara energikällor.

– Vi har välsignats med att ha tillgång till bland de bästa sol- och vindenergiresurserna i världen, konstaterade energiministern.

Det handlar bland annat om utvinning av solenergi i Atacamaöknen, som har världens mest intensiva solstrålning – och den stora potentialen för vindenergi i Patagonien.

Chile har som målsättning att 40 procent av energiförbrukningen ska komma från förnybara källor 2030 och i somras invigdes Latinamerikas största solpark i den nordliga regionen Antofagasta.

 

Världsledande på grön vätgas

Satsningarna på förnybar energi har även väckt förhoppningar om att landet ska kunna bli världsledande på grön vätgas. Enligt Juan Carlos Jobet kommer landet till 2030 att kunna producera denna vätgas till ett pris som kan konkurrera med fossila bränslen.

Större delen av den vätgas som produceras i världen i dag orsakar stora utsläpp eftersom den tillverkas med hjälp av fossila bränslen. Grön vätgas tillverkas i stället genom elektrolys, en process där man spjälkar vattenmolekyler till vätgas och syre med hjälp av el från förnybara energikällor. Tekniken är dock mycket energikrävande – och av det skälet skulle det krävas att elpriserna stadigt sjunker i Chile för att den gröna vätgasproduktionen ska kunna förverkligas.

Professor Marcelo Mena, tidigare miljöminister och medlem av en statlig kommitté som arbetar med frågan, säger till IPS att satsningarna på en omfattande produktion av grön vätgas kan lyckas – men att det också kommer att kräva riktade politiska satsningar.

Han säger också att satsningen under en övergångsperiod kommer att kräva mycket stora investeringskostnader – och att elproduktionen från förnybara energikällor först minst måste fördubblas.

Förutsättningarna för att öka den gröna energiproduktionen anses mycket goda i Chile. Enligt energiministern har landet möjlighet att öka produktionen 70 gånger jämfört med dagens nivåer.

 

Brottas med vatten- och energibrist

Andra experter är dock mer tveksamma till om Chile har de förutsättningar som krävs för storskaliga satsningar på den gröna vätgas som enligt en del bedömare är framtidens bränsle.

Konsulten María Isabel González, som tidigare var chef för Chiles statliga energikommission, menar att målsättningarna är allt för ambitiösa. Hon säger att planerna på en storskalig produktion av grön vätgas dessutom bör ses mot bakgrund av att närmare hälften av Chiles befolkning fortfarande saknar tillgång till varmt vatten i sina hem samtidigt som många tvingas elda med ved för att hålla värmen.

– Ett utvecklingsland som Chile måste naturligtvis i första hand se till att befolkningen får sina grundläggande behov tillgodosedda. I synnerhet gäller det de grupper som har störst behov, säger María Isabel González till IPS.

Av det skälet menar hon att satsningarna på grön vätgas bör senareläggas.

Marcelo Mena menar dock att problemen med energibrist kan bekämpas samtidigt som man går vidare med planerna på en omfattande vätgasproduktion.

Ett annat problem är att tillverkningen av grön vätgas kräver stora mängder vatten – samtidigt som vattenbristen är ett tilltagande problem i landet.

Vissa experter menar att detta problem skulle kunna lösas genom avsaltningsanläggningar för havsvatten. Marcelo Mena säger att man även skulle kunna utnyttja en del av det avloppsvatten som i dag spolas ut i havet från städerna i landets norra delar.

Orlando Milesi/ IPS

 

Se även: Djurhållningen står för en tredjedel av matens utsläpp

Se även: FN: Hundratals miljarder i bidrag till skadlig matproduktion

 

 

Se vår intervju med Isaiah Esipisu om kampen mot kolkraften i Kenya här:

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Inrikes
Niclas Malmberg

Trålgränsen flyttas ut för att skydda Östersjöns ekosystem

Efter att S ställt sig bakom beslutet står det nu klart att trålgränsen i Östersjön flyttas ut från dagens 4 sjömil till 12 sjömil på prov. “Fisket måste ske inom naturens ramar”, säger Elin Segerlind (V).

Klimat
Göran Hådén

Opinion: Därför räcker inte 99% mental omställning

Ska vi klara klimatet behöver överkonsumtionen försvinna snarast. De flesta är faktiskt positiva till att sänka sin materiella levnadsstandard för miljöns skull och 3 av 4 kan tänka sig köpa färre saker. Så varför händer det inte?

Klimat
IPS Inter Press Service

Fossila bränslen subventioneras med enorma belopp

Samtidigt som världens politiker diskuterar de åtgärder som krävs för att bemöta klimatkrisen så subventionerades den fossila bränsleindustrin bara under förra året med hisnande 5,9 biljoner dollar.

Djurrätt
Michael Abdi Onsäter

WWF slår hål på myten om det hållbara kycklingköttet

Svensk kyckling får rött ljus av Världsnaturfonden i årets köttguide efter att kriterier för klimat och djurvälfärd skärpts. Faktum är att endast 1-3 procent av det kött som konsumeras i Sverige godkänns av miljöorganisationen.

Miljö
Niclas Malmberg

SLU-forskare kritiserar Jord till bord-strategin: “Innehåller målkonflikter”

I oktober klubbade EU-parlamentet Från jord till bord-strategin. Det är nu EU-kommissionens uppgift att lägga fram lagstiftningsförslag för att implementera den. Men klart står redan att strategin misslyckas med att skapa förutsättningar för ett hållbart jordbruk, enligt rapporter som tagits fram av SLU-forskare