Mat & Klimat

Studie: Slopade mängdrabatter kan minska matsvinnet

Mängdrabbater får oss att handla så mycket att vi sedan tvingas slänga gammal mat, enligt en studie från Livsmedelsverket. Storleken på matförpackningen är en annan orsak till att vi handlar mer än vad vi orkar äta upp, skriver författarna.

19 oktober 2021

Mängdrabatter leder till ökat matsvinn. Det visar en ny studie som är framtagen på uppdrag av Livsmedelsverket. Det är i hemmen det största matsvinnet sker, och matsvinnet i hemmen orsakas i stor utsträckning av att folk köper hem mer mat än vad man egentligen behöver. En bov i dramat är de mängdrabatter som gör att vi fyller kundvagnen med mer mat än vad vi sedan äter upp.

 

Minskade med 20 procent

I studien, som genomförts av Ramboll och Impactually för Livsmedelsverkets räkning, testades fyra olika skyltvarianter för försäljning av gurka och broccoli i totalt åtta olika butiker. Utöver vanligt multipris testades en multiprisskylt med texten ”Jag följer gärna med dig hem om jag blir uppäten”, en multiprisskylt  med synliggjort jämförpris, samt en skylt med nedsatt styckpris (där en vara kostade hälften av vad två varor till multipris annars kostade). 

Resultatet visade att kunderna köpte färre varor när butiken erbjöd nedsatt styckpris istället för multipris. Och minskningen var inte liten, utan uppgick till nästan 20 procent. Men inte bara försäljningen minskade. Sannolikheten att varan åts upp ökade med tio procent vid styckprisförsäljning jämfört med multiprisförsäljning.

Men hur kan affärer förmås ta bort mängdrabatter, när deras drivkraft är att sälja så mycket som möjligt och därför vill locka människor att också köpa sådant de egentligen inte behöver? 

– Det är upp till branschen att avgöra hur man jobbar med sina erbjudanden. Det rapporten visar är att det skulle vara ett sätt att bidra till minskat matsvinn genom att sluta med mängdrabatter för livsmedel med kort hållbarhet. Fler kedjor har uttryckt vilja att förutom butikens matsvinn ta ansvar för konsumenternas matsvinn. Här har vi visat på ett konkret exempel som har effekt, säger Karin Fritz, projektledare på Livsmedelsverket för minskat matsvinn.

 

Står för 8 procent av utsläppen

Slopade mängdrabatter är förstås inte det enda som butikerna kan göra för att minska problemet med att kunder köper mer än vad de behöver. Karin Fritz ger också andra konkreta exempel på hur dagligvaruhandeln kan göra skillnad för konsumenternas matsvinn.

– Möjlighet till olika förpackningsstorlekar är ett annat exempel som gör skillnad för konsumenternas matsvinn. Också att informera om hur konsumenten bäst förvarar frukt och grönt. Här har Livsmedelsverket precis tagit fram ny infografik som kan användas av butikerna. Datummärkningen är ett annat exempel och uppmana till titta, lukta och smaka., säger Fritz.

Att matsvinnet står för en gigantisk miljöpåverkan råder ingen tvekan om. Om vi får ner matsvinnet till noll skulle en fjärdedel av det färskvatten som används i jordbruket kunna sparas och utsläppen av växthusgaser minska med hela åtta procent. 

Med de lägre styckepriser som ges vid mängdrabatter ökar problemet med matsvinn. Men även vid ordinarie prissättning är många livsmedel så billiga att konsumenter är beredda att köpa och bära med sig fyra kassar mat hem, för att sedan kasta en. Är inte ett grundproblem att mat är så billigt, att konsumenter tycker sig kunna kasta fullt ätbara livsmedel?

– Det finns flera anledningar till att konsumenterna slänger mat och en av de som brukar lyftas att det är billigt att slänga och det kan dels bero på att vi numera lägger betydligt mindre av vår disponibla inkomst på mat än vi gjorde tidigare, samtidigt som många av oss har tappat kopplingen och respekten för maten, när vi nästan när som helst på dygnet och året runt kan handla igen, säger Fritz.

Niclas Malmberg

 

 

Se även: Dafgårds storsatsar på veganchark – “vi kan inte fortsätta äta kött som förut”

Se även: Nytt projekt för morgondagens ärter

 

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Inrikes
Niclas Malmberg

Trålgränsen flyttas ut för att skydda Östersjöns ekosystem

Efter att S ställt sig bakom beslutet står det nu klart att trålgränsen i Östersjön flyttas ut från dagens 4 sjömil till 12 sjömil på prov. “Fisket måste ske inom naturens ramar”, säger Elin Segerlind (V).

Klimat
Göran Hådén

Opinion: Därför räcker inte 99% mental omställning

Ska vi klara klimatet behöver överkonsumtionen försvinna snarast. De flesta är faktiskt positiva till att sänka sin materiella levnadsstandard för miljöns skull och 3 av 4 kan tänka sig köpa färre saker. Så varför händer det inte?

Klimat
IPS Inter Press Service

Fossila bränslen subventioneras med enorma belopp

Samtidigt som världens politiker diskuterar de åtgärder som krävs för att bemöta klimatkrisen så subventionerades den fossila bränsleindustrin bara under förra året med hisnande 5,9 biljoner dollar.

Djurrätt
Michael Abdi Onsäter

WWF slår hål på myten om det hållbara kycklingköttet

Svensk kyckling får rött ljus av Världsnaturfonden i årets köttguide efter att kriterier för klimat och djurvälfärd skärpts. Faktum är att endast 1-3 procent av det kött som konsumeras i Sverige godkänns av miljöorganisationen.

Miljö
Niclas Malmberg

SLU-forskare kritiserar Jord till bord-strategin: “Innehåller målkonflikter”

I oktober klubbade EU-parlamentet Från jord till bord-strategin. Det är nu EU-kommissionens uppgift att lägga fram lagstiftningsförslag för att implementera den. Men klart står redan att strategin misslyckas med att skapa förutsättningar för ett hållbart jordbruk, enligt rapporter som tagits fram av SLU-forskare