13 april 2021

Över 1 000 hobbyodlande danska havsbönder utmanar den konventionella bilden av hur matproduktion och odling faktiskt kan gå till. Nu pågår en satsning för att möjliggöra småskalig, föreningsdriven odling av alger och musslor även här i Sverige, i ett pilotprojekt på Tjärnö.

– Havet är svårt att överblicka. Det är så otroligt komplext, abstrakt och avlägset för de flesta. Havhøst ger människor möjligheten att aktivt ta del av dessa frågor på ett konkret sätt. Vårt fokus är inte kommersiellt, vi vill få människor engagerade i intersektionen mellan biologisk mångfald, hälsa, klimat och mat.

Det är Joachim Hjerl som talar inför en ovanligt välbesökt zoom-presentation organiserat av Centre for Sea and Society – ett tvärvetenskapligt forsknings- och kommunikationscentrum inom Göteborgs Universitet. Han är grundare och direktör för Havhøst (havsskörd på svenska) – en organisation som fungerar som nationellt nätverk och stöttepelare för Danmarks alla hobbyodlande havsbönder.

Mindre klimatpåverkan än morötter

Vad är då en havsbonde? Det är helt enkelt någon som odlar sina livsmedel i havsvatten, längs långa rep eller på andra sätt, istället för att använda sig av den bruna myllan på land.

Det finns över 20 “maritima kolonilotter” av varierande storlek i Danmark, och många fler är på gång. Här odlas bland annat blåmusslor, sockertång, och ostron av engagerade fritidsodlare – utan tillsatser av näring eller bekämpningsmedel. Den här typen av vattenbruk är regenerativt, i bemärkelsen att organismerna använder sig av den näring som redan finns i havet och därmed fungerar som en motvikt mot mänsklig övergödning.

Blåmusslor och alger är så kallade lågtrofiska arter, vilket innebär att de befinner sig långt ned i näringskedjan. Generellt sett är lågtrofiska arter mer resurseffektiva att odla eller föda upp än arter högre upp i näringskedjan som till exempel lax eller gris. Blåmusslan är enligt Joachim Hjerl en kandidat för århundradets mest hållbara råvara – med en klimatpåverkan på 0,22 kg CO2e per kg råvara. Att jämföra med kyckling som ger upphov till 10 gånger så höga utsläpp, eller nötkött med en påverkan som är 100 gånger så stor. Blåmusslan har till och med en lägre klimatpåverkan än morötter, som ofta lyfts fram som en av våra mest hållbara råvaror.

Nyskördade blåmusslor (Foto: Eva Helbæk Tram)

Vill skapa en relation mellan människan och havet

Den storskaliga odlingen av alger och musslor är något som har pågått under mycket lång tid i östra Asien, men nu har det även nått västvärlden, och enligt Joachim Hjerl är det en av världens snabbast växande branscher. I Sverige pågår flera projekt för att odla sockertång längs västkusten, och den här typen av vattenbruk är ett fokusområde för det nybildade Centrum för Blå Mat som Mat och Klimat skrivit om tidigare.

Men som Joachim Hjerl sade i inledningen är syftet med de här småskaliga havslotterna inte i första hand att direkt påverka vår livsmedelsförsörjning eller näringshalterna i havet – utan det handlar främst om att skapa en relation mellan den moderna människan och den svårbegripliga, abstrakta värld som befinner sig under havsytan. 

Det absolut viktigaste med Havhøst, berättar han, är de utbildningsprojekt som organisationen tillhandahåller. “Barnen är vår viktigaste målgrupp”, säger han. Hittills har de ordnat studiebesök för över 5 000 elever, främst i åldrarna 11-16, men även för vissa gymnasieklasser och andra intresserade grupper. I dagsläget är de endast aktiva i Köpenhamnsområdet, men de är i färd med att nå ut till flera andra kommuner runtom i landet.

Undervisning på Bølgemarken (foto: Eva Helbæk Tram) 

Pilotprojekt utanför Strömstad

Idag är det i princip fritt fram för den förening, organisation eller kommun som vill starta upp en regenerativ havsodling i landet, enda kravet är att produkterna används inom föreningen och inte säljs till utomstående. Men det har inte alltid varit så enkelt; när Havhøst för tre år sedan lanserade ett odlingskit i mikroskala blev de genast kontaktade av danska Fiskerimyndigheten som oroade sig för den byråkratiska börda som nu väntade. Detta eftersom tillståndsprocessen var lång och komplex och endast anpassad för storskaligt kommersiellt vattenbruk. Det blev startskottet för ett arbete som slutligen mynnade ut i den förenklade tillståndsprocess som nu finns på plats.

Det är denna framgångssaga som man nu vill exportera även till Sverige genom projektet Havhøst i Norden. Förra året påbörjades ett pilotprojekt på Tjärnö utanför Strömstad där förutsättningarna för småskalig havsodling ska undersökas i en svensk kontext. Målen är att ta fram en billig och enkel design, testa olika arter, ta fram folkbildningsmaterial samt inte minst utreda hinder och möjligheter utifrån svensk lagstiftning. 

Enligt projektledare Maria Bodin finns ett stort intresse från allmänheten. Det handlar om restauranger som vill ha en egen havskolonilott, precis som att de idag kanske har en kryddträdgård eller potatisland i anslutning till verksamheten. Intresset är även stort för att arbeta mer med kunskapsturism, berättar hon i ett kommunikationsblad från Göteborgs Universitet.

Maria Bodin visar upp pilotprojektet på Tjärnö. Kommer vi få se svenska havskolonilotter i framtiden? (Foto: Susanne Liljenström)

Hela webbpresentationen kan ni se här

Michael Abdi Onsäter

Se även: 3D-printad veganlax snart i svenska butiker

Se även: Alger som mat – intervju med Fredrik Gröndahl