Mat & Klimat

WWF slår hål på myten om det hållbara kycklingköttet

Konventionellt svenskt kycklingkött får rött ljus när det kommer till djurvälfärd och bekämpningsmedel i foderproduktionen, samt gult för påverkan på klimat och biologisk mångfald.

20 november 2021

Svensk kyckling får rött ljus av Världsnaturfonden i årets köttguide efter att kriterier för klimat och djurvälfärd skärpts. Faktum är att endast 1-3 procent av det kött som konsumeras i Sverige godkänns av miljöorganisationen.

 

Skärpta klimatkrav

Kycklingkött lyfts ibland fram som ett hållbart och klimatsmart alternativ till animalier som gris och kanske främst nötkött. Men i Världsnaturfondens senaste köttguide som presenterades i veckan får konventionell svensk kyckling för första gången rött ljus. Detta efter att organisationen sänkt gränsen för utsläpp från 4 kg koldioxid till 3 kg per kilo kött, för att få grönt ljus. 

Enligt siffror från forskningsinstitutet RISE ger ett kilo kycklingkött, inklusive förpackning och transporter, upphov till 3,6 kg koldioxid. Det är mycket lägre än för nötkött men samtidigt långt högre än växtbaserade alternativ (kikärter har en påverkan på 0,6 kg per kilo).

Men köttguiden tittar inte bara på klimatpåverkan, utan bygger även på kriterier om biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. En av anledningarna bakom kycklingköttets relativt låga klimatpåverkan är den hypereffektiviserade värdekedjan som djuren ingår i. 

I Sverige är 99 procent av djuren snabbväxande turbokycklingar – jämfört med EU-snittet på 90 procent – och de flesta gårdar har en täthet på 15-17 djur per kvadratmeter. Sverige är ett av endast fyra EU-länder som i snitt har över 100 000 kycklingar per gård. De snabbväxande djuren kräver högkvalitativt, ofta importerat proteinfoder, och löper dessutom stor risk för att drabbas av olika hälsoproblem. 

Turbokycklingarna kan i slutändan till och med vara sämre för miljön då de kräver mer specialiserat foder och har en högre dödlighet. Sammantaget får svensk konventionell kyckling alltså rött ljus av WWF, och bör därmed undvikas helt.

 

Djurens Rätts ordförande Camilla bergvall på Twitter

 

Se även: Svenska kycklingfabriker bidrar till avskogningen i Amazonas

Se även: Växtbaserat ökar kraftigt, men är det tillräckligt?

 

Endast en bråkdel som får godkänt

Branschorganisationen Svensk Fågel har kritiserat WWF för att använda gamla data, men det skulle snart visa sig att underlaget som de båda organisationerna använde var samma. Skillnaden var att WWF även räknade med utsläppen vid förpackning och transporter, något som ökade siffran från 2,6 kg till 3,6 kg CO2e per kilo kyckling.

När det gäller kycklingarnas hälsa menar Svensk Fågel att den överlag är god, trots att det finns mycket forskning som visar motsatsen. WWF:s bedömning bygger på en dansk forskningsrapport från 2019 som studerat djur som kommer från samma globala leverantör av kycklingar som i Sverige. Den svenska kycklingindustrin har dessutom varit inblandad i en rad olika skandaler där djur skållats levande och klämts ihjäl under transporter.

Generellt är det väldigt lite av det kött som idag äts i Sverige som får grönt ljus av miljöorganisationen – totalt runt 1-3 procent. Det är då främst svenskt naturbeteskött som lyfts upp bland annat på grund av dess positiva inverkan på den biologiska mångfalden.

– Inte bara livsmedelskedjor utan även fler svenska restauranger bör erbjuda kött med grönt ljus. På så vis kan man äta mindre men bättre kött. Samtidigt är det positivt att utbudet av vegoprotein ökar i butikerna. Alla behöver ju inte äta enbart vegetariskt, men många behöver äta betydligt mer vego i vardagen, säger Anna Richert, senior matexpert WWF.

 

Michael Abdi Onsäter

 

 

WWF-guider i gemensam matapp

WWF har nu samlat ihop alla sina konsumentguider i en gemensam matapp. Här kan konsumenten lätt få en överskådlig blick över påverkan från vanliga fisk, kött, och vegoprodukter som säljs i Sverige.

Ladda ner appen här: Google Play och Appstore

 

 

Se även: Växtbaserat Sverige: Detta krävs för omställningen till mer vego

Se även: Kon i rummet: Klimatpolitiken blundar för djurindustrin

 
Nyttig och god skolmat med låg klimatpåverkan. Intervju med Patricia Eustachio Colombo

Se även: Djurhållningen står för två tredjedelar av matens utsläpp

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Kultur
Göran Hådén

Lista: De mest spelade miljölåtarna

Miljön är grunden för allt annat och centralt för många människors livskvalitet, så här följer en lista på vilka låtar som har minst en miljon spelningar i ett klipp på Youtube, om man bara räknar låtar på engelska som främst kan tolkas handla om miljö och inte lika gärna om något annat.

Klimat
Michael Abdi Onsäter

Klimatkrisen slår mot senap, potatis och vin

De extremväder som drabbade Nordamerika förra sommaren får fortsatta konsekvenser längs den globala livsmedelskedjan. De senaste veckorna har det larmats om senapskris i Frankrike och potatisbrist i Japan. I Frankrike slår de allt högre temperaturerna även mot landets anrika vinindustri.

Klimat
Niclas Malmberg

Naturmark omvandlas till odlingsytor i en oroväckande fart

Under de senaste 20 åren har en miljon kvadratkilometer av jordens tidigare skogar och savanner omvandlats till odlingsmark, enligt en ny studie publicerad i Nature Food. Det är ett område mer än två gånger så stort som Sverige, och en ökning med nio procent.

Vego-mat
Mat&Klimat

Veganuari: Snabbmatskedjorna storsatsar på vego

Den senaste tiden har en rad olika snabbmatskedjor lanserat nya växtbaserade produkter på sina menyer. Till våren kommer exempelvis KFC:s första växtbaserade produkt till Sverige, ett halvår försenat på grund av coronapandemin.