Mat & Klimat

Svenska kycklingfabriker bidrar till avskogning i Amazonas

99 procent av kycklingarna i den svenska industrin är snabbväxande och kräver proteinrikt sojafoder. En ny rapport från Fair Finance Guide lyfter kycklingindustrins koppling till avskogningen i Sydamerika

21 oktober 2021

Enorma mängder soja skeppas varje år från Sydamerika till EU för att föda de miljardtals snabbväxande turbokycklingar som hålls i kycklingindustrin. Det framkommer i en ny rapport som granskar svenska bankers roll i avskogningen i Sydamerika.

 

De som har det sämst i djurindustrin

Rapporter om missförhållanden kycklingindustrin duggar tätt i media. Många minns säkert Aftonbladets “200 sekunder” som vid två tillfällen avslöjat grova överträdelser och lidande i Kronfågels slakterier och transporter. Kycklingar som skållas levande och kläms sönder i lastbilsflak, och som tvingas vistas i smuts och avföring. Trots att Länsstyrelsen påpekat allvarliga brister, och trots Livsmedelsverkets upprepade kontroller, fortsätter problemen i Kronfågels slakteri i Valla.

Generellt är kycklingar och höns de djur som har det sämst i djurindustrin, även när allt går enligt reglerna. Djuren lever tätt inpå varandra och är avlade för att maximera snabb tillväxt på bekostnad av hälsa och välfärd. I en rapport från Charity Entrepreneurship fick höns och kycklingar sämst betyg, -57, jämfört med exempelvis nötkreatur som fick -20.

 

Turbokycklingar och sojan

De snabbväxande turbokycklingarna får proteinrikt foder som ofta innehåller soja från de känsliga ekosystemen i Amazonas och Cerradon. Det framkommer i en större rapport från Fair Finance Guide, Naturskyddsföreningen och World Animal Protection, som granskar svenska storbankers roll i skövlingen av regnskogen. Enligt rapporten behöver turbokycklingar foder med runt 30 procent soja, vilket innebär att det går åt mer soja för ett kilo kycklingkött än det gör för ett kilo sojafärs. 99 procent av alla de drygt 140 miljoner kycklingar som föds upp och slaktas i Sverige varje år är turbokycklingar, att jämföra med EU-snittet på 90 procent.

Turbokycklingar når slaktvikt på 35-42 dagar. Just deras snabbväxande natur lyfts ibland fram som en faktor bakom kycklingköttets relativt låga klimatpåverkan (som fortfarande är ca 10 gånger högre än för baljväxter). Men i rapporten framkommer att mer långsamväxande arter skulle kunna vara ett bättre alternativ för både klimat och miljö, även om de behöver mer foder totalt under sin livstid. Detta eftersom deras foder kan baseras på mer närproducerade råvaror. Framförallt är dödligheten lägre vilket resulterar i minskat svinn. En annan fördel utöver kycklingarnas välfärd är att behovet av antibiotikaresistens skulle minska.

 

Det går åt runt 0,8 kg soja för att producera ett kg kycklingkött. Att jämföra med 0,4 kg för sojafärs

 

Fågelinfluensa: nästa pandemi?

I vintras drabbades vi av ytterligare en våg av högpatogen fågelinfluensa som tvingade fram massavlivningar över hela världen. Särskilt dramatiskt var det på Sveriges största äggproducent CA Cedergrens anläggning i Mönsterås där över en miljon höns avlivades efter att varianterna H5N8 och H5N5 upptäckts på gården.

Risken för att dessa ska smitta människor har bedömts som låg eller obefintlig, men rapporter från både Ryssland och Kina börjar rucka på den bilden. I december konstaterades att 7 personer med kopplingar till en kycklingfarm i södra Ryssland blivit infekterade med H5N8, dock med milda symptom. Allvarligare är det i Kina; de senaste veckorna har virusvarianten H5N8 konstaterats hos flera arbetare, varav hälften har avlidit.

Idag cirkulerar 8 typer av fågelinfluensavirus som har potential att infektera människor. Världshälsoorganisationen uppmanar nu världens regeringar att öka kontrollen för att upptäcka och stoppa nya utbrott.

Flera forskare och FN-organisationer har påpekat hur den intensiva uppfödningen av fjäderfän ökar risken för uppkomsten av nya farliga epidemier. FN:s jordbruksorganisation FAO i en rapport:

– Fågelinfluensavirus håller på att utvecklas till en stor och varierad virusgenpol … I monokulturer med enorma mängder genetiskt likriktade djur, kommer smittsamma patogener spridas mycket snabbt

 

Se även: Fågelinfluensa hos Sveriges största äggproducent – avlivar över 1 miljon höns

 

Mat&Klimat

 

 

Nyttig och god skolmat med låg klimatpåverkan. Intervju med Patricia Eustachio Colombo.

 

Se även: Djurhållningen står för två tredjedelar av matens utsläpp

Se även: Vänsterpartiets pandemikrav: Avveckla djurindustrin!

Fler artiklar av denna författare

Ett svar på ”Svenska kycklingfabriker bidrar till avskogning i Amazonas

Kommentarer är stängda.

SENASTE NYHETERNA

Klimat
IPS Inter Press Service

Urfolken – naturens underskattade väktare

Experter brukar påminna om att världens ursprungsfolk har en helt avgörande roll för skyddet av den biologiska mångfalden. Men deras insatser får sällan den uppskattning de förtjänar.

Djurrätt
Niclas Malmberg

Fortsatt ekonomiskt stöd till djurindustrin

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Hälsa
Göran Hådén

Klimatkrisen största säkerhetspolitiska hotet?

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Mexiko väljer fossilgas framför gröna energikällor

Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.

Debatt
Carl Einerfors

Varför är jag orolig för mina barns framtid i Sverige?

För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…