Mat och Klimat

Svenska kycklingfabriker bidrar till avskogning i Amazonas

99 procent av kycklingarna i den svenska industrin är snabbväxande och kräver proteinrikt sojafoder. En ny rapport från Fair Finance Guide lyfter kycklingindustrins koppling till avskogningen i Sydamerika

21 oktober 2021

Enorma mängder soja skeppas varje år från Sydamerika till EU för att föda de miljardtals snabbväxande turbokycklingar som hålls i kycklingindustrin. Det framkommer i en ny rapport som granskar svenska bankers roll i avskogningen i Sydamerika.

 

De som har det sämst i djurindustrin

Rapporter om missförhållanden kycklingindustrin duggar tätt i media. Många minns säkert Aftonbladets “200 sekunder” som vid två tillfällen avslöjat grova överträdelser och lidande i Kronfågels slakterier och transporter. Kycklingar som skållas levande och kläms sönder i lastbilsflak, och som tvingas vistas i smuts och avföring. Trots att Länsstyrelsen påpekat allvarliga brister, och trots Livsmedelsverkets upprepade kontroller, fortsätter problemen i Kronfågels slakteri i Valla.

Generellt är kycklingar och höns de djur som har det sämst i djurindustrin, även när allt går enligt reglerna. Djuren lever tätt inpå varandra och är avlade för att maximera snabb tillväxt på bekostnad av hälsa och välfärd. I en rapport från Charity Entrepreneurship fick höns och kycklingar sämst betyg, -57, jämfört med exempelvis nötkreatur som fick -20.

 

Turbokycklingar och sojan

De snabbväxande turbokycklingarna får proteinrikt foder som ofta innehåller soja från de känsliga ekosystemen i Amazonas och Cerradon. Det framkommer i en större rapport från Fair Finance Guide, Naturskyddsföreningen och World Animal Protection, som granskar svenska storbankers roll i skövlingen av regnskogen. Enligt rapporten behöver turbokycklingar foder med runt 30 procent soja, vilket innebär att det går åt mer soja för ett kilo kycklingkött än det gör för ett kilo sojafärs. 99 procent av alla de drygt 140 miljoner kycklingar som föds upp och slaktas i Sverige varje år är turbokycklingar, att jämföra med EU-snittet på 90 procent.

Turbokycklingar når slaktvikt på 35-42 dagar. Just deras snabbväxande natur lyfts ibland fram som en faktor bakom kycklingköttets relativt låga klimatpåverkan (som fortfarande är ca 10 gånger högre än för baljväxter). Men i rapporten framkommer att mer långsamväxande arter skulle kunna vara ett bättre alternativ för både klimat och miljö, även om de behöver mer foder totalt under sin livstid. Detta eftersom deras foder kan baseras på mer närproducerade råvaror. Framförallt är dödligheten lägre vilket resulterar i minskat svinn. En annan fördel utöver kycklingarnas välfärd är att behovet av antibiotikaresistens skulle minska.

 

Det går åt runt 0,8 kg soja för att producera ett kg kycklingkött. Att jämföra med 0,4 kg för sojafärs

 

Fågelinfluensa: nästa pandemi?

I vintras drabbades vi av ytterligare en våg av högpatogen fågelinfluensa som tvingade fram massavlivningar över hela världen. Särskilt dramatiskt var det på Sveriges största äggproducent CA Cedergrens anläggning i Mönsterås där över en miljon höns avlivades efter att varianterna H5N8 och H5N5 upptäckts på gården.

Risken för att dessa ska smitta människor har bedömts som låg eller obefintlig, men rapporter från både Ryssland och Kina börjar rucka på den bilden. I december konstaterades att 7 personer med kopplingar till en kycklingfarm i södra Ryssland blivit infekterade med H5N8, dock med milda symptom. Allvarligare är det i Kina; de senaste veckorna har virusvarianten H5N8 konstaterats hos flera arbetare, varav hälften har avlidit.

Idag cirkulerar 8 typer av fågelinfluensavirus som har potential att infektera människor. Världshälsoorganisationen uppmanar nu världens regeringar att öka kontrollen för att upptäcka och stoppa nya utbrott.

Flera forskare och FN-organisationer har påpekat hur den intensiva uppfödningen av fjäderfän ökar risken för uppkomsten av nya farliga epidemier. FN:s jordbruksorganisation FAO i en rapport:

– Fågelinfluensavirus håller på att utvecklas till en stor och varierad virusgenpol … I monokulturer med enorma mängder genetiskt likriktade djur, kommer smittsamma patogener spridas mycket snabbt

 

Se även: Fågelinfluensa hos Sveriges största äggproducent – avlivar över 1 miljon höns

 

Mat&Klimat

 

 

Nyttig och god skolmat med låg klimatpåverkan. Intervju med Patricia Eustachio Colombo.

 

Se även: Djurhållningen står för två tredjedelar av matens utsläpp

Se även: Vänsterpartiets pandemikrav: Avveckla djurindustrin!

Fler artiklar av denna författare

Kommentarer är stängda.

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa