4 mars 2022
Trålgränsen måste flyttas ut permanent, samtidigt som skonsamt och småskaligt fiske måste ges en högre prioritet gentemot industriella aktörer. Det är kraven i Naturskyddsföreningens nya kampanj mot överfisket, som i skrivande stund närmar sig målet på 15 000 namnunderskrifter.
Mat och klimat har tidigare lyft problematiken kring trålning, och däribland de nya rön som visar att trålning också är en klimatfråga. Naturskyddsföreningen driver nu en kampanj för att stoppa överfisket, med förslag om att bland annat permanent flytta ut trålgränsen 12 sjömil från kusterna och att inrätta zoner reserverade för småskaligt fiske. I rask takt närmar man sig de 15 000 namnunderskrifter som satts som mål för kampanjen.
Att målet satts till just 15 000 underskrifter handlar om att det bedöms vara tillräckligt många underskrifter för att sätta press på politiken, och samtidigt ett antal som är realistiskt att uppnå under en begränsad tid. Och bråttom är det.
– Ingången till kampanjen är den akuta situationen för haven, och vi ser att överfiske är en av de främsta orsakerna till att haven mår allt sämre, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.
Hon betonar att kampanjen inte handlar om att stoppa allt fiske, utan att prioritera skonsamt och småskaligt fiske framför storskalig trålning och annat industrifiske.
Och själva principen att gynna småskaligt fiske finns det egentligen redan överenskommelser om inom EU, motiverat av både miljöskäl och för att gynna det fiske som skapar flest arbetstillfällen och har positiva effekter på den lokala ekonomin.
– Men trots att 90 procent av alla människor som är sysselsatta inom fisket gör det inom småskaligt fiske, är genomförandet av överenskommelsen svag. Vi vill därför avsätta större zoner där enbart småskaligt fiske får bedrivas, säger Lexén.
Bottentrålningen måste begränsas kraftigt för att vända den allt mer akuta situationen i våra hav, förklarar Karin Lexén
Naturskyddsföreningen menar att det som nu måste till för att de politiska ambitioner som satts ska förverkligas är lagstiftning, där geografiska zoner i haven fredas från bottentrålning och storskaligt industrifiske. Men därtill krävs också övervakning, för att säkerställa att ingen bryter mot förbudet.
– Exakt hur övervakningen ska se ut är en resursfråga. Övervakningen kan göras på olika sätt, säger Lexén.
Skonsamt eller selektivt fiske handlar bland annat om att använda redskap som gör att man inte fångar andra arter än den art som ska fiskas och som har minimal påverkan på exempelvis känsliga bottnar och dess ekosystem.
Ett exempel på småskaligt skonsamt fiske kan vara burfångst av skaldjur istället för trålning. Bottentrålning är den direkta motsatsen till skonsamt fiske, allt i trålningens väg tas med, både den fisk man är ute efter och övriga arter. Och bottentrålningen orsakar i ett slag också flera andra stora problem.
– När trålen släpas över botten river den upp strukturen och förändrar förutsättningarna för ekosystemet, samtidigt som både miljögifter och näringsämnen rivs upp och bottnarnas förmåga att lagra kol försämras. Genom att flytta ut gränsen för trålning skulle ekosystemen ges förutsättningar till återhämtning, kolinlagringen öka och småskaligt fiske stärkas, säger Lexén.
Riksdagen fattade i höstas beslut om att flytta ut trålgränsen på prov. Men Naturskyddsföreningen ser ingen anledning till att inte gå direkt på att flytta ut trålningsgränsen permanent, och hoppas att kampanjen ska leda till att pressen ökar på politiken att agera.
Niclas Malmberg
Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.