27 maj 2021
I samband med slutförhandlingarna kring EU:s gemensamma jordbrukspolitik genomförde 14 Greenpeace-aktivister en uppmärksammad aktion utanför EU-parlamentet i Bryssel. “Politikerna ignorerar forskarnas varningar och insisterar felaktigt att jordbrukspolitiken är grön”, säger organisationens jordbrukspolitiska talesperson Marco Contiero.
Det har gått tre år sedan EU-kommissionen presenterade ett förslag på den nya jordbrukspolitiken (CAP) för perioden 2021-2027. Nu i veckan går förhandlingarna mot sitt slut. Under tiden som förslaget har bearbetats och benats ut i unionens alla institutioner har förslaget dragit på sig skarp kritik för att det till stora delar bibehåller de skadliga mekanismer som är utmärkande för EU:s jordbrukspolitik – nämligen massiva bidrag till den industriella djurhållningen, monokulturer och jordbruksoligarker. Det som många hoppades skulle bli ett verktyg för EU:s gröna omställning, ser istället ut att bli mer “business as usual”.
EU:s jordbrukspolitik är enorm och omfattar en tredjedel av hela unionens budget – runt 50 miljarder euro varje år. Två tredjedelar går till direkta utbetalningar baserat på landyta, vilket har lett till en situation där 80 procent av alla utbetalningar går till endast 20 procent av markägarna. En tredjedel av gårdarna inom EU har försvunnit sedan 2005 samtidigt som befintliga gårdar blivit allt större och djurhållningen allt mer industrialiserad. Stöden har även gynnat jordbruksoligarker i Tjeckien, Bulgarien och Ungern samt den italienska maffian.
Jordbruket och matsystemet har en avgörande roll för klimatet och miljön. Jordbruket ansvarar direkt för 15 procent av EU:s totala växthusgasutsläpp, och är en betydande drivkraft bakom förlusten av biologisk mångfald. Det industriella jordbruket ger också upphov till övergödande och miljöförstörande föroreningar i form av bland annat ammoniak, kväveoxid och rester från bekämpningsmedel.
Det är mot bakgrund av dessa fakta som miljörörelsen nu satte sin tilltro till att den nya jordbrukspolitiken skulle ta tag i några av dessa utmaningar på allvar, och sluta göda ett system som förstör förutsättningarna för framtida generationer – särskilt mot bakgrund av EU:s gröna giv och gård-till-gaffel strategi.
Men trots stora ord och gröna löften (och en viss höjning av ambitionerna) får det nya CAP-förslaget underkänt av forskare och miljöorganisationer. 3 600 forskare kallade förslaget för en “miljömässig katastrof” i ett öppet brev, och EU-parlamentets egna studier visade att CAP:en inte följer EU:s gröna agenda. Därför är det allt fler, bland annat Greta Thunberg, som uppmanar kommissionen att #WithdrawTheCAP – att riva upp avtalet och börja om förhandlingarna på nytt.
Bland de mest högljudda kritikerna finns även Miljöpartiets Pär Holmgren och Vänsterpartiets Malin Björk:
I veckan samlades representanter från EU-kommissionen, EU-parlamentet och medlemsländerna för att förhandla fram det slutgiltiga förslaget för EU:s jordbrukspolitik under de kommande sju åren. Det var i samband med detta som 14 aktivister från Greenpeace intog ingången till parlamentsbyggnaden och målade den grön, samt satte upp skyltar med budskapet “Sluta grönmåla det europeiska jordbruket!”
– Politiker kommer att försöka sälja det här som en grön reform, men det är inget annat än grönmålning. CAP:en kommer fortsätta att finansiera ett industriellt djurjordbruk och foderproduktion som förstör naturen och klimatet, ökar risken för nya pandemier och slår ut småbönder. Forskare larmar och varnar för att överproduktionen av kött och mejeriprodukter driver klimatkollapsen, avskogningen och sjukdomsutbrott – men EU-politikerna ignorerar varningarna och insisterar att deras jordbrukspolitik är grön, säger Greenpeace jordbrukspolitiska talesperson Marco Contiero.
Det slutgiltiga förslaget kommer sedan behöva antas formellt av ministerrådet och EU-parlamentet – något som väntas ske strax efter sommaren. Under tiden ska medlemsländerna inkomma med nationella jordbruksplaner där de beskriver hur den nya CAP:en ska implementeras, till EU-kommissionen.
Under slutförhandlingarna kom även ett besked som beskrivs som en seger för miljörörelsen – bland annat av de 21 NGO:er som kampanjade i frågan. Det kontroversiella beslutet i ändringsförslag 171 – det som skulle innebära kraftiga försämringar för möjligheten att sälja och marknadsföra växtbaserade alternativ till mejeriprodukter – togs nämligen bort ur det slutgiltiga dokumentet.
Det har sedan 2013 varit förbjudet att inom EU marknadsföra växtbaserade produkter som mjölk, smör, ost eller yoghurt. Men ändringsförslag 171 skulle innebära ytterligare skärpningar: bland annat skulle det bli förbjudet att kalla produkter för “yoghurtliknande”, “krämig” eller “av ostkaraktär”. Förslaget skulle också kunna innebära ett förbud mot att växtdrycker säljs i komjölksförpackningar, och att de på andra sätt skulle “påminna om mejeriprodukter”. Enligt branschorganisationen Växtbaserat Sverige skulle förslaget ha gjort det svårare för den som vill välja växtbaserat och saktat ner det nödvändiga skiftet.
– Det här beslutet måste innebära slutet för absurda restriktioner som läggs på växtbaserade produkter i EU. Istället för att slösa tid på meningslösa förslag borde EU-ledare gå från ord till handling och stötta medborgarna i att göra mer hållbara val, sade Elena Walden, policy manager på Good Food Institute Europe.
Michael Abdi Onsäter
Se även: EU:s jordbruksreformer: Gröna framsteg eller greenwashing?
Se även: EU presenterar Green New Deal för jordbruket – från gård till gaffel
Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.
Kommentarer är stängda.