Mat & Klimat

Med Centerpartiet i kommunledningen minskar ekomaten

Andelen kommuner och regioner med lokala ekomål har minskat från 88 procent innan valet 2018 till 67 procent idag. Det har nu också börjat få en tydlig effekt på livsmedelsinköpen. (Foto: Janko Ferlic, Unsplash)

26 maj 2021

Andelen ekologisk mat som köps in av Sveriges kommuner och regioner minskar för första gången sedan mätningarna började. Coronapandemin, ett ökat klimatfokus och nya politiska majoriteter är några av de bakomliggande orsakerna, tror Mimi Dekker på EkoMatCentrum.

EkoMatCentrum, som i mer än 20 år har följt utvecklingen av ekologiska livsmedelsinköp i offentlig sektor, har nu presenterat statistiken för år 2020. Och resultatet visar att andelen ekologisk mat minskar med 2,5 procent, från 39 procent år 2019 till 38 procent 2020. Årets sammanställning inkluderar 89 procent av Sveriges kommuner och regioner (258 kommuner och 21 regioner), och även om minskningen kan förefalla marginell är den nedåtgående trenden tydlig. 

 

Efter många år av ökade ekologiska livsmedelsinköp ser det nu ut som att trenden har vänt. (Bild: EkoMatCentrum)

 

Borgerliga styren slopar ekomål

Som en förklaring till minskningen lyfter EkoMatCentrums Mimi Dekker fram att nya politiska majoriteter efter valet 2018 har gjort nya prioriteringar. En titt på vilka lokala ekomål som kommuner och regioner har ger svart på vitt att år 2017 hade 88 procent mål för ekologiska inköp, medan enbart 67 procent hade kvar sådana mål år 2020. Sett till politisk färg har antalet borgerligt styrda kommuner och regioner ökat markant efter valet 2018. Och det parti som efter valet 2018 är med och styr flest kommuner är Centerpartiet.

Den kommun som tappat allra mest, Lund, är en av de kommuner som gått från S-MP-styre till borgerligt styre. Andelen ekologisk mat i Lund har samtidigt gått från 83 procent år 2019 till 75 procent år 2020, och det på grund av förändrade politiska mål, enligt Linda Sandgren, utvecklingssamordnare på Måltidsservice i Lunds kommun.

– Inom Lunds kommun har vi länge arbetat målmedvetet mot att 100 procent av våra livsmedel ska vara ekologiska. Hösten 2019 togs detta mål bort genom ett politiskt beslut och under förra året minskade andelen ekologiskt med 8 procentenheter, säger Linda Sandgren.

Följsamheten mot nya politiska beslut har således varit snabb från förvaltningens sida. Men trots den omläggning av politisk kurs som den nya politiska majoriteten anfört är Lund fortfarande i topp bland landets kommuner vad gäller andel ekomat, och Måltidsservice fortsätter att hålla hållbarhetsperspektiv generellt högt.

– Vi behöver bredda hållbarhetstänket och ta hänsyn till alla miljö- och klimatpåverkande faktorer. Ett ökat fokus på klimatbelastningen från måltiden är ett exempel. Det finns också ambitioner att köpa in närproducerade varor i säsong när kvalitén och priset är som bäst, säger Sandgren.  

 

Antalet kommuner och regioner med ekomål har minskat kraftigt sedan valet 2018 (Bild: EkoMatCentrum)


Målkonflikter med klimat och corona

Men nya politiska prioriteringar är inte hela förklaringen till att så många kommuner backar vad gäller andelen ekologiska livsmedel. Mimi Dekker lyfter också fram att coronapandemin har bidragit till minskat fokus på ekologiska inköp.

– När det gäller corona har situationen gjort att man tvingats prioritera andra saker, fokuserat på att över huvud taget överleva och att huvudmålen fungerar, vilket gjort att andra saker än ekomaten hamnat i fokus och att man kanske serverat mer halv- och helfabrikat, säger Dekker.

Men även ensidigt fokus på klimatfrågan kan vara en orsak.

– Om man prioriterar närproducerat eller varor med låga koldioxidutsläpp är det inte säkert att det samtidigt innebär att dessa livsmedel är ekologiska, säger Dekker, därför är det viktigt att titta på alla mål och inte glömma bort den biologiska mångfalden.

För att komma bort från den målkonflikt som kan finnas mellan klimatsmart och ekologiskt, och istället uppnå målsamverkan, har EkoMatCentrum instiftat ett klimat-ekopris till den som lyckas fånga båda perspektiven bäst. 2021 gick priset till Malmö Stad.

– Vi vill få ut information och kunskap så att man förstår att klimatmål inte täcker upp för allt. Om man bara tittar på  klimatavtrycket på livsmedel och bländas av sådant som är bra ur klimatperspektiv riskerar det att bli till priset av minskad biologisk mångfald, säger Dekker. 

 

Österrike bäst i klassen

Mimi Dekker är också tydlig med varför det är angeläget att behålla en hög andel ekologiska livsmedel.

– Den biologiska mångfalden gynnas av ekologisk odling, det gör inte närproducerat och klimatsmart med automatik, och vi måste börja fokusera mer på biologisk mångfald. Hotet mot den biologiska mångfalden är ett minst lika stort problem som klimatförändringarna, säger Dekker. 

Samtidigt som utvecklingen nu går bakåt i svenska kommuner och regioner har EU gått vidare med en strategi för att uppnå 25 procent ekologisk odling inom unionen till år 2030. 25 procent kan förefalla som ett lågt uppsatt mål, men mot bakgrund av att dagens nivå är 8,5 procent är det ett ambitiöst mål att uppnå på mindre än tio år. Skillnaderna mellan medlemsstaterna är samtidigt stora.

Österrike är “bäst i klassen” med 25,3 procent, dvs redan över det mål EU-kommissionen satt upp, och Sverige är nästan där, med en tredjeplats och 20,4 procent. I botten på listan återfinns Bulgarien (2,3%), Irland (1,6%) och Malta (0,5%)

Niclas Malmberg

 

Se även: Flera organisationer i upprop: “Det krävs en politik för mer växtbaserad ekomat”

Se även: Ökad klimatmedvetenhet minskar intresset för ekomaten

 

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Inrikes
Michael Abdi Onsäter

Sveriges enda sockerbruk mångmiljonsatsar för klimatet

Klimatsmart och närodlat socker på butikshyllorna? Det är målet när Örtofta sockerbruk genomför nya klimatsatsningar tillsammans med Kraftringen i anläggningen utanför Eslöv. Fossilfri ånga från det närliggande värmeverket ska ersätta fossilgas i produktionsanläggningen – och minska utsläppen med 17 000 ton CO2.

Hälsa
Niclas Malmberg

Studie visar: Maten större ohälsofaktor än alkohol

Maten är en större riskfaktor än alkohol och droger i Sverige. Dels äter vi för mycket socker och rött kött, men det största problemet är det låga intaget av fullkorn. KI-professorn Mai-Lis Hellénius förespråkar en mer kunskapsdriven politik på matområdet och efterlyser tätare samarbete med näringslivet.

Klimat
Michael Abdi Onsäter

Butikskedjorna svarar på frågor om brasilianskt kött

Avskogningen i Brasilien har ökat kraftigt under Bolsonaros styre, mycket som en konsekvens av nötköttsektorns utbredning i landet. I Sverige fortsätter matjättarna att sälja brasilianskt kött från den skandalomsusade köttjätten JBS, även om det utgör en relativt liten del av den totala försäljningen.

Inrikes
Niclas Malmberg

Klimatskatt på animalier minskar utsläppen med en tiondel

I forskningsrapporten Effekter av en klimatskatt på livsmedel visar tre SLU-forskare att en klimatskatt på livsmedel skulle kunna minska utsläppen av växthusgaser med mer än 10 procent. Samtidigt skulle man vinna ännu mer om intäkterna återinvesteras i miljöåtgärder för lantbruket.

Translate »