Mat & Klimat

Ledare: En myt att djur som ska bli mat har det bra

Lagstiftningen räcker inte till, det krävs en kraftigt minskad köttkonsumtion för att minska lidande och bromsa klimatkrisen, skriver Stefan B Nilsson (Foto: Emmanuel Eigege, Unsplash)

14 januari 2021

Det finns en myt om uppfödning av djur för att bli kött och mjölkprodukter. Myten är att det går att föda upp djuren och ge dem goda liv och samtidigt hålla låga priser som konsumenter är beredda att betala. Det är i princip omöjligt. Uppdrag Gransknings reportage häromdagen från en KRAV-märkt gård är ett av många exempel på det.

Det är dyrt att föda upp djur och det går på tvärs med att samtidigt ha relativt låga priser på kött. Lagar om djurskydd tagna i Riksdagen och EU-parlamentet fungerar inte för att ge djur goda liv. Dels är lagarna alltid alldeles för svaga – anpassade efter köttproducenternas krav – och dels är kraven höga från konsumenterna på låga köttpriser. Det leder till att djur missköts, som en självklar konsekvens. Kravet på låga priser är också skälet till att kor, grisar och kycklingar har enormt korta liv innan de slaktas. Köttproducenterna verkar på en en hårt konkurrensutsatt marknad och föder upp djur för att tjäna pengar. Priset på kött skulle bli enormt mycket högre om djuren hade liv med livskvalitet och konsumenterna är inte beredda att betala för det.

 

Lagstiftningen räcker inte till

Lösningarna på detta är två. Det behövs framför allt styrmedel för att minska efterfrågan på kött, för att färre djur ska lida och också för att minska klimatpåverkan från köttkonsumtion. En köttskatt borde vara en självklarhet, utifrån klimatpåverkan – där nötkött har högst skatt, griskött näst högst och därefter kyckling och annan fågel. Det skulle kunna kombineras med en klimatmärkning, utifrån en liknande fallande skala. Båda åtgärderna skulle minska efterfrågan på kött, med färre djur som lider och kraftigt minskad klimatpåverkan.

Den andra lösningen är det personliga valet, att minimera eller helt sluta äta kött och även mjölkprodukter. Det är lätt och hälsosamt att göra en kostförändring med större andel grönsaker, frukt, baljväxter och sädesslag. Vinsterna är väldigt stora av sådana individuella kostförändringar – för djuren och för klimatet. 

Det är dags att slå hål på myten att det med lagstiftning går att tvinga producenter att se till att djur, som ska bli mat, har goda liv. Det gör det inte. Efterfrågan på att äta djur måste minska – det är det självklara och enda sättet att minska lidandet.

   

Stefan B Nilsson

 

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

amazon
Klimat
IPS Inter Press Service

Brasiliens regering dolde siffror om ökad skövling i Amazonas

Strax innan det stora klimatmötet i Glasgow kom nya siffror som visar att skogsskövlingen i Amazonas ökade med nästan 22 procent under förra året. Men Brasiliens regering valde att inte publicera uppgifterna innan mötet var över.

Klimat
Michael Abdi Onsäter

Tysklands nya regering vill satsa på växtbaserad mat

Den nya trafikljuskoalitionen tar sikte på maten som en del i klimatarbetet framåt. Landet ansluter sig därmed till den växande skaran av nationer som på olika sätt gynnar omställningen till ett mer växtbaserad matsystem.

Hälsa
Michael Abdi Onsäter

Rapport: Klimatkrisen ökar risken för matrelaterade sjukdomar

Ett förändrat klimat med högre temperaturer och mer extremväder kan leda till att förekomsten av sjukdomsframkallande mikroorganismer ökar. Det konstaterar Livsmedelsverket i en ny riskprofil som undersöker hur olika livsmedelskategorier kan komma att påverkas.

Inrikes
Niclas Malmberg

Trålgränsen flyttas ut för att skydda Östersjöns ekosystem

Efter att S ställt sig bakom beslutet står det nu klart att trålgränsen i Östersjön flyttas ut från dagens 4 sjömil till 12 sjömil på prov. “Fisket måste ske inom naturens ramar”, säger Elin Segerlind (V).

Klimat
Göran Hådén

Opinion: Därför räcker inte 99% mental omställning

Ska vi klara klimatet behöver överkonsumtionen försvinna snarast. De flesta är faktiskt positiva till att sänka sin materiella levnadsstandard för miljöns skull och 3 av 4 kan tänka sig köpa färre saker. Så varför händer det inte?