Mat & Klimat

Mangroveskogar - en hotad resurs i kampen mot klimatkrisen

Experter betonar att de hotade mangroveträden är livsviktiga som barriärer mot cykloner och lagrar mer koldioxid än regnskog. Foto: Joyce Chimbi/IPS

13 oktober 2021

Världens mangroveskogar är viktiga barriärer mot cykloner och lagrar stora mängder koldioxid – men de är också hotade. Nu har en grupp länder börjat samarbeta för att stärka skyddet av de träd som har en viktig roll i kampen mot klimatförändringarna.

– Mangrovens ekosystem är viktiga för många växt- och djurarter och de kan dessutom lagra upp till fyra gånger så mycket koldioxid som andra tropiska skogar, vilket bidrar till att lindra klimatförändringarnas effekter, säger forskaren Sevvandi Jayakody, vid Wayamba-universitetet i Sri Lanka, till IPS.

Dessutom fungerar de kustnära träden som naturliga skydd mot stormar och mildrar effekterna av cykloner och tsunamier. Det säger Nicholas Hardman‑Mountford, chef för avdelningen för hav och naturresurser inom Samväldet, en mellanstatlig organisation som består av många av de länder som en gång ingick i det brittiska imperiet.

 

Förebygger katastrofer

Inom Samväldet har en aktionsgrupp bildats i syfte att stärka skyddet av mangroveskogarna. Den består av 13 länder, däribland Australien, Bangladesh, Jamaica, Kenya, Trinidad och Tobago och Sri Lanka. Målet med samarbetet är att länderna ska utbyta kunskaper om hur skyddet av mangroveskogarna ska kunna stärkas – både via lagar och genom en hållbar förvaltning.

Sevvandi Jayakody berättar att man på Sri Lanka aktivt arbetar för att skydda mangroveskogar eftersom de också fungerar som en viktig skyddsbarriär mot tsunamier. Den stora tsunamin 2004 slog mycket hårt mot landet. Närmare 35 000 människor dödades eller försvann och de ekonomiska skadorna mot var enorma, medan en kvarts miljon familjer förlorade sina försörjningmöjligheter.

Experter betonar att stärkta mangroveskogar kan bli viktiga i arbetet för att förebygga liknande katastrofer.

Efter tsunamin genomförde Sri Lanka stora satsningar för att öka skyddet av mangroven, men enligt Sevvandi Jayakody misslyckades många projekt eftersom insatserna inte var tillräckligt effektiva. Med tiden har dock projekten blivit mer forskningsbaserade, vilket i sin tur gett betydligt bättre resultat.

Närmare 40 procent av Sri Lankas befolkning bor i närheten av landets kuster och Sevvandi Jayakody säger att det också finns ett akut behov av att skydda kustlinjerna för att säkerställa människors försörjningsmöjligheter. På senare år har alla landets mangroveskogar kartlagts – och många fler områden skyddats.

– Det genomförs även återkommande insatser för att få lokalbefolkningarna att inse hur viktiga mangroveskogarnas ekosystem är, säger hon till IPS.

 

Lagrar stora mängder kol

I Karibien har även önationen Trinidad och Tobago på senare år arbetat aktivt för att öka skyddet av mangroveskogarna. Rahanna Juman, chef för forskningsorganisationen Institute of Marine Affairs, berättar för IPS att satsningen bygger på undersökningar som visat att mangroveträden lagrar betydligt större mängder koldioxid per hektar än andra skogsarter.

Sedan förra året bedriver institutet tillsammans med Guyana och Surinam ett forskningsprojekt som kunnat fastställa hur stora mängder koldioxid som lagras i den jord som mangroven växer i.

Samtidigt beräknas fortfarande 75 procent av alla världens mangroveskogar vara oskyddade och överutnyttjade.

Enligt Nicholas Hardman‑Mountford har mellan 30 och 50 procent av världens mangroveskogar gått förlorade under de senaste 50 åren på grund av att de exploaterats, utsatts för föroreningar eller röjts undan i samband med olika kustnära satsningar.

En stor majoritet av de 54 länder som ingår i Samväldet har havskuster – och i de allra flesta av dessa länder finns mangroveskogar. Enligt Nicholas Hardman‑Mountford har minst 38 av organisationens medlemsstater numera infört olika skyddsåtgärder för denna viktiga naturresurs.

Joyce Chimbi / IPS

 

Se även: Djurhållningen står för en tredjedel av matens utsläpp

Se även: FN: Hundratals miljarder i bidrag till skadlig matproduktion

Se vår intervju med Isaiah Esipisu om kampen mot kolkraften i Kenya här:

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Göran Hådén

Analys: Forskarna underkänner klimatpolitiken

I söndags hade SVT Agenda en över två timmar lång genomgång av klimatpolitiken, där några av landets främsta forskare redogjorde för vad som behövdes på olika områden, vilket sedan riksdagspartiernas klimatpolitiska talespersoner fick kommentera.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torkor och utarmade åkrar driver bönder i fattigdom

Återkommande torkor och minskad bördighet har slagit hårt mot stora områden av jordbruksmarker i Afrika – vilket förvärrat fattigdomen för många bönder. En av de drabbade är Jenifer Kamba i Kenya, som inte längre kan försörja sig på sina odlingar.

Inrikes
Mat&Klimat

Svenska kycklingfabriker bidrar till avskogning i Amazonas

Enorma mängder soja skeppas varje år från Sydamerika till EU för att föda de miljardtals snabbväxande turbokycklingar som hålls i kycklingindustrin. Det framkommer i en ny rapport som granskar svenska bankers roll i avskogningen i Sydamerika.

Klimat
Niclas Malmberg

Studie: Slopade mängdrabatter kan minska matsvinnet

Mängdrabatter leder till ökat matsvinn. Det visar en ny studie som är framtagen på uppdrag av Livsmedelsverket. Det är i hemmen det största matsvinnet sker, och matsvinnet i hemmen orsakas i stor utsträckning av att folk köper hem mer mat än vad man egentligen behöver.

Klimat
IPS Inter Press Service

Chilensk storsatsning på grön vätgas kan möta hinder

Chile planerar att bli en världsledande producent av billig grön vätgas – genom att utnyttja landets stora möjligheter att utvinna sol- och vindenergi. Samtidigt står satsningen inför utmaningar i form av höga investeringskostnader och begränsade vattentillgångar.

简体中文EnglishFrançaisDeutschहिन्दीItalianoPortuguêsРусскийEspañolSvenska