Mat & Klimat

Torkor och utarmade åkrar driver bönder i fattigdom

Tidigare kunde Jenifer Kamba producera tillräckligt mycket grönsaker på sin åker för att försörja sin familj, men med tiden har skördarna minskat drastiskt. Foto: IPS

22 oktober 2021

Återkommande torkor och minskad bördighet har slagit hårt mot stora områden av jordbruksmarker i Afrika – vilket förvärrat fattigdomen för många bönder.  En av de drabbade är Jenifer Kamba i Kenya, som inte längre kan försörja sig på sina odlingar.

Jenifer Kamba, 33, har arbetat som grönsaksodlare i hela sitt vuxna liv. Fram till för några år sedan kunde hon försörja sig på att odla majs, paprika och andra grönsaker på sin två hektar stora åker i orten Kivandini. Men på senare tid har skördarna minskat betydligt.

– Jorden är inte som den brukade vara. Fram till för några år sedan var mina grönsaker stora och vackra. Nu är de små och krokiga. Det känns som om något har sugit livet ur min mark, berättar hon.

Efter att hennes man dog för fem år sedan är hon ensamstående med två barn i skolåldern. Nu arbetar hon extra som hjälpreda åt mer välbeställda familjer i närheten, eftersom hon inte längre kan försörja sig på inkomsterna från jordbruket.

Jenifer Kambas problem med försämrad bördighet är en utmaning som drabbar allt fler bönder över hela världen. Problemen förstärks av extrema väderfenomen i form av återkommande torkor och minskad nederbörd.

 

En femtedel av landets åkermarker mindre bördiga

FN:s organ mot ökenspridning, UNCCD, uppger att det finns två miljarder hektar mark i världen som drabbats av en försämrad bördighet. Problemen är omfattande i Afrika, där en majoritet av befolkningen är beroende av jordbruket. Minskande skördar innebär också minskande inkomster.

Jenifer Kamba bor i regionen Machakos, som enligt landets myndighet med ansvar för torkor, NDMA, är en av de regioner som drabbas hårdast av torka. Under de senaste tio åren har regionen drabbats av minst fyra allvarliga torkor, vilka har slagit hårt mot regionens åkermarker.

Experter betonar att problemen med förstörda åkermarker dels är en effekt av klimatförändringarna, men det handlar också om problem med avskogning och icke-hållbara jordbruksmetoder.

En tidigare studie från Kenya Livestock and Research Institute visar att en dryg femtedel av Kenyas åkermarker blev mindre bördiga mellan 1982 och fram till 2006.

Kenyas regering har genomfört flera insatser för att vända utvecklingen och för några år sedan lanserades en satsning med målet att återställa fem miljoner hektar åkermark i landet.

Samtidigt har World Resource Institute beräknat att det finns många gånger större markområden i landet som det skulle gå att återställa. Som en del av Kenyas klimatarbete har regeringen även inlett en satsning för att utöka skogsområdena i landet.

Dessa insatser skulle gynna landets bönder, stärka den biologiska mångfalden och bidra i kampen mot klimatförändringarna. Problemet är enligt kritiker att insatserna hittills inte har genomförts fullt ut – och att få av de människor som verkligen berörs, i synnerhet kvinnor, har involverats.

 

Eftersom Jennifer Kamba (till höger) inte längre kan försörja sin familj på sitt jordbruk har hon tvingats börjat jobba deltid som kock och hjälpreda till mer välbeställda familjer. Foto: IPS

 

Drabbar kvinnor hårdast

Systrarna Ruth och Beth Mutinda i byn Mwala i närheten av regionen Kitui är två andra småbönder som har drabbats hårt av minskande skördar. De har en gemensam åker som under de senaste åren gett allt mindre mängder av den majs och bönor de odlar.

Även denna region har drabbats hårt av återkommande torkor, vilket enligt NDMA främst hänger samman med att vårens regnperioder börjat komma allt senare.

Systrarna säger att de minskande regnmängderna har lett till en minskad fuktighet i jorden. En annan effekt är att det har blivit allt svårare att bevattna åkern – eftersom den lokala floden har börjat torkat ur.

– Det finns en liten flod nära byn. Tidigare kunde vi hämta vatten där för att bevattna vår åker. Men nu kan vi bara hämta enstaka hinkar som vi använder för att tvätta oss och laga mat. Och utan vatten går det inte att odla, säger Beth Mutinda.

Medan myndigheterna uppger att de har lanserat flera satsningar för att hjälpa bönder som drabbats av torkor uppger systrarna att de inte har fått något stöd.

Det finns ett stort glapp mellan den officiella politiken och de grupper som drabbats av utarmade jordar och torkor. Det säger Leonida Odongo, ordförande för den Nairobi-baserade organisationen Haki Nawiri Afrika, som kämpar för marginaliserade grupper.

Hon menar att många av de initiativ som lanseras för att bemöta klimatförändringarnas effekter inte är inriktade på de verkliga problem som drabbar i synnerhet kvinnor.

– Här innebär klimatkrisen att kvinnor tvingas gå allt längre för att hitta vatten, att de drabbas av ökande problem med könsbaserat våld i hemmen, att det uppstår fler konflikter när folkgrupper kämpar över mark och vatten, att fler internflyktingar bor i läger. Klimatkrisen leder till att människor och boskap dör – och att människor tvingas flytta. Det är hög tid att vi agerar för att bemöta denna kris, säger Leonida Odongo.

Samtidigt har grönsaksodlaren Jenifer Kamba inte gett upp ännu.

– Jag hoppas bara att den här åkern kommer att kunna producera mat åt mina barn när de har vuxit upp, säger hon.

Stella Paul/ IPS

 

Se även: Djurhållningen står för en tredjedel av matens utsläpp

Se även: FN: Hundratals miljarder i bidrag till skadlig matproduktion

 

Se vår intervju med Isaiah Esipisu om kampen mot kolkraften i Kenya här:

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Djurrätt
Niclas Malmberg

Fortsatt ekonomiskt stöd till djurindustrin

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Hälsa
Göran Hådén

Klimatkrisen största säkerhetspolitiska hotet?

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Mexiko väljer fossilgas framför gröna energikällor

Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.

Debatt
Carl Einerfors

Varför är jag orolig för mina barns framtid i Sverige?

För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…

Krönikor
Maria Sandblad

Konsten att blunda inför det onda

Kan det finnas ett samband med krigets fasor och vår kollektiva blindhet inför vad vi, trots att vi ser oss som goda människor, gör mot försvarslösa djur, vårt dagliga förträngande av den brutala sanningen bakom det som hamnar på våra tallrikar…