Mat & Klimat

Mänsklighetens första comfort food - den älskade kikärtan

christopher-alvarenga-5uYH4yTDp34-unsplash

9 mars 2022

Sedan den började odlas i Mellanöstern för drygt 10 000 år sedan har inget kunnat stoppa dess framfart. Från antikens lustfyllda fester till dagens nattöppna foodtrucks – denna baljväxternas superhjälte är inget vi tröttnar på i första taget.

 

Räddaren i nöden

Kikärtor – de rundknubbiga små godsakerna som kan förvandlas till precis allt som är gott, som genom årtusendena varit en favorit i alla kulturer, från den egyptiska fram till vår egen tid, är den mest populära och odlade baljväxten i världen, näst sojabönan. Lite vitlöksdoftande hummus i kylskåpet eller ett falafelställe på stan har i alla fall varit skillnaden mellan himmelriket och ökenvandring för en vegan.

Nu är möjligheterna fler, fast just hummus och falafel är alltid rätt!

Om de svarta bönorna är baljväxternas drottning och kidneybönorna kungen, så är kikärtorna definitivt deras Superman! Superhjälten, den noble charmören som räddar världen.

För samtidigt som de är den mest näringsrika och proteinfylld av alla baljväxter och enligt Ayurveda, den indiska läkekonsten, det mest stärkande man kan äta när krafterna sinar, förknippades just kikärtor med romartidens kärleksgudinna Venus – skönhetens, älskogens och fruktbarhetens gudinna. Mer super än så kan det väl inte bli.

Romarna inte bara offrade de blonda kraftpaketen till henne tillsammans med blommor och vin, de serverades även vid de ”erotiska fester” som hölls till hennes ära eftersom de påstods öka både den manliga lusten och förmågan. Vem sa att baljväxter har en stämpel av präktighet över sig…?

 

“Venus födelse” av den italienska konstnären Sandro Boticelli på 1400-talet. Kanske snacksade han på lite rostade kikärtor mellan penseldragen?

 

Ett filosofiskt snack?

Det var i Fertila Halvmånen, området mellan Turkiet och Syrien, som de började odlas, vår första böna, de tidigaste spåren är över 10 000 år gamla. Och just i de länderna kikärtor i alla former fortfarande en hörnsten i kosthållet. De tidigaste receptet är från 1000-talet f kr, och från mellanöstern spred sig kikärtorna tidigt via de stora handelsrutterna ut i världen ända bort till Indien och södra Afrika. 

I antikens Grekland njöt man också av sina kikärtor, särskilt som rostade snacks under filosofiska symposier. Palestina och Israel är delat Mekka vad gälle vaggan för Mellanösterns all-time- favourites, mänsklighetens första ”comfort food”, världens äldsta, mest oumbärliga snabbmat hummus och falafel, lika heta i Jerusalem som i New York, Kapstaden eller RIshikesh, Paris eller Havanna. Men vad är det som gör just kikärts-rätter så speciella?

 

 

En försmak av paradiset

Kanske är det känslan av skön mättnad, av att vara fylld och närd ut i fingerspetsarna efter en tallrik kikärtor, kanske i form av en marockansk ”tajin” med couscous och russin, kryddig indisk ”channa masala”, silkeslen ”hummus tahini” med oliver och lite bröd, varm falafel i varmt pitabröd med alla tillbehör – världen är fylld av dem, rätterna oräkneliga.

Men kanske de älskas också för att de är så lätta att odla, överallt utom där det är kallt. Det adderar nog till kikärtans nästan magiska ställning som ohotad vinnare. Sen har de ju egenskapen att de, precis som andra baljväxter, berikar jorden med kväve istället för att kräva det.

Att de dessutom går att göra kaffe på rostade kikärtor och att de lär ha en rejält kolesterolsänkande kvalité, gör ju inte saken sämre. 

Som med alla baljväxter är det koktiden och kryddorna som skiljer succé från katastrof. Kalla, dåligt kokta kikärtor på en kyld salladsbuffé är en riktig humörsänkare, medan en varm, välkryddad, ångande kikärtsgryta en vinterdag, eller bara en rulle falafel med rikligt med hummus i farten när man är som hungrigast, kan ge en försmak av paradiset…

 

En läcker Chana Masala signerad tidningen Vego. Receptet finner ni här


Maria Sandblad

 

 

 

Se även: LRF: Stor potential för växtbaserat

Se även: Stor skillnad på svenska baljväxter och importerade

Se även: Stöd utvecklingen av proteingrödor

 
Nyttig och god skolmat med låg klimatpåverkan. Intervju med Patricia Eustachio Colombo

Se även: Cashewkött och andra höstiga vegonyheter

Se även: Tysklands nya regering vill satsa på växtbaserad mat

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Djurrätt
Niclas Malmberg

Fortsatt ekonomiskt stöd till djurindustrin

Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.

Hälsa
Göran Hådén

Klimatkrisen största säkerhetspolitiska hotet?

Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Mexiko väljer fossilgas framför gröna energikällor

Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.

Debatt
Carl Einerfors

Varför är jag orolig för mina barns framtid i Sverige?

För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…

Krönikor
Maria Sandblad

Konsten att blunda inför det onda

Kan det finnas ett samband med krigets fasor och vår kollektiva blindhet inför vad vi, trots att vi ser oss som goda människor, gör mot försvarslösa djur, vårt dagliga förträngande av den brutala sanningen bakom det som hamnar på våra tallrikar…