Mat & Klimat

Forskare: Vattenfrågan nyckeln till fred runt Tchadsjön

Tchadsjöns yta är bara en bråkdel av vad den har varit. Bristen på vatten göder terrorgrupper och orsakar konflikter vid landsgränserna runt sjön (Foto: Sani Ahmad Usman, CC BY-SA 4.0)

Yola, Nigeria – Den grunda Tchadsjön var tidigare en av världens största, men de senaste årtiondena har sjöns storlek minskat dramatiskt. Detta har slagit hårt mot jordbruk och fiske och gjort det lättare för terrorgruppen Boko Haram att rekrytera anhängare. Det skriver fredsforskaren Saheed Babajide Owonikoko i denna analys.

 

Avgörande för 30 miljoner människor

Tchadsjön var en gång i tiden världens sjätte största insjö. Men sedan 1960-talet har den minskat i omfång med 90 procent. Orsakerna är klimatförändringar och trycket från en ökad population i dess närhet, samt att sjövattnet okontrollerat använts för bevattning. Sjön har minskat så snabbt att den inom ett decennium kanske inte längre kommer att existera.

Sjön gränsar till fyra länder – Nigeria, Tchad, Niger och Kamerun. Över 30 miljoner människor bor i dess närhet och är beroende av sjön för dricksvatten, sanitära behov och bevattning. Den är avgörande för bönders, boskapsuppfödares, jägares och fiskares försörjningsmöjligheter.

Samtidigt ligger Tchadsjön i en av världens mest instabila regioner. I vår forskning har vi granskat hur uttorkningen av denna mycket viktiga vattenresurs bidrar till den konfliktfyllda situationen.

Vi har intervjuat personer som bor i närheten av sjöregionen i Tchad, norra Kamerun, i regionen Diffa i Niger samt i nordöstra Nigeria, samt har samlat in uppgifter från medierapportering.

Slutsatsen är att de förlorade försörjningsmöjligheterna har gett upphov till en ökande kriminalitet, gjort det lättare för terrorgrupper att rekrytera anhängare samt lett till en tilltagande migration till andra orter och städer.

Våldet och brottsligheten i städerna har ökat. Detta samtidigt som förvaltningen av den krympande sjön har orsakat konflikter mellan de länder som är beroende av dess vatten – vilket i sin tur försvårat ländernas möjligheter att gemensamt bekämpa instabiliteten i regionen.

Sjön är av avgörande betydelse för regionens stabilitet. Och för att uppnå fred borde länderna lägga resurser på att återuppliva sjön, snarare än på militära aktiviteter.

 

Fattigdomen göder terrorgrupper

En av de personer vi intervjuade svarade: ”För många år sedan var det genom dess vatten vi bedrev jordbruk, fiske och boskapsskötsel. Men sedan vattnet torkade ur har det blivit så svårt med försörjningen. Vi kan knappt bedriva jordbruk och boskapen dör på grund av brist på bete och vatten. Av det skälet har de flesta övergivit sina jordbruk, sitt fiske och sin boskapsuppfödning, eftersom det inte längre går att leva på detta i området”.

Förlusten av försörjningsmöjligheter har i sin tur lett till en omfattande fattigdom och brist på mat. År 2017 beräknades över tio miljoner människor i närheten av Tchadsjön vara i behov av humanitära hjälpinsatser.

I takt med att sjön minskat i omfång har bland annat boskapsstölderna ökat. Det handlar om en omfattande kriminell verksamhet där stulna boskap utan problem kan föras över gränserna mellan de olika länderna. En grupp som pekas ut som skyldiga till verksamheten är Boko Haram, som får in resurser via boskapsstölder.

Den islamistiska extremistgruppen utgör ett allvarligt säkerhetshot i regionen kring Tchadsjön, och hittills har insatserna för att bekämpa dem främst bestått av militära insatser. Nigeria har under de senaste åren satsat mycket stora resurser på att bekämpa Boko Haram.

Samtidigt har den allt svårare situationen för befolkningen runt Tchadsjön gjort det lättare för Boko Haram att rekrytera nya medlemmar. Gruppen kan locka fattiga personer bland annat genom att erbjuda ekonomiska fördelar.

 

Gränskonflikter ökar

Intervjuer visar också att uttorkningen av sjön lett till en ökad migration av människor och boskap till mindre orter och städer i regionens länder. Detta har i sin tur skapat nya konflikter om resurser, i synnerhet mellan jordbrukare och boskapsuppfödare. Mellan 2016 och 2019 dödades nästan fyra tusen personer i samband med sådana konflikter i Nigeria.

De återsående delarna av sjön ligger främst i Tchad och Kamerun, medan tidigare kuster i Nigeria och Niger har försvunnit. Det har i sin tur lett till att allt fler människor beger sig över gränserna för att nå fram till vattnet – vilket också har lett till att olika konflikter har eskalerat.

De många konflikterna kring tillgången till, och förvaltningen av, sjön har samtidigt slagit hårt mot ländernas förmåga att gemensamt kunna bekämpa Boko Haram.

Den organisation som länderna runt sjön skapat, Lake Chad Basin Commission, LCBC, har slagit fast att vattenflödet till Tchadsjön behöver utökas. En gammal tanke har varit att bygga en damm och kanaler från Kongofloden i Centralafrikanska republiken. Men planerna har aldrig realiserats. Orsakerna är att satsningen varit svår att finansiera, men initiativet har även mött motstånd från miljögrupper.

Länderna inom LCBC har hittills inte lyckats komma överens om några åtgärder för att fylla på vattnet i Tchadsjön, vilket troligen hänger samman med de konfliktfyllda relationer som råder mellan Nigeria och de övriga medlemsstaterna.

Samtidigt står det klart att om länderna vill se en stabilisering i regionen, så är en påfyllning av vattnet i Tchadsjön en avgörande fråga.

 

Saheed Babajide Owonikoko, IPS

 

Saheed Babajide Owonikoko är forskare vid Centre for Peace and Security Studies vid Modibbo Adama University of Technology i Nigeria.

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Göran Hådén

Analys: Forskarna underkänner klimatpolitiken

I söndags hade SVT Agenda en över två timmar lång genomgång av klimatpolitiken, där några av landets främsta forskare redogjorde för vad som behövdes på olika områden, vilket sedan riksdagspartiernas klimatpolitiska talespersoner fick kommentera.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torkor och utarmade åkrar driver bönder i fattigdom

Återkommande torkor och minskad bördighet har slagit hårt mot stora områden av jordbruksmarker i Afrika – vilket förvärrat fattigdomen för många bönder. En av de drabbade är Jenifer Kamba i Kenya, som inte längre kan försörja sig på sina odlingar.

Inrikes
Mat&Klimat

Svenska kycklingfabriker bidrar till avskogning i Amazonas

Enorma mängder soja skeppas varje år från Sydamerika till EU för att föda de miljardtals snabbväxande turbokycklingar som hålls i kycklingindustrin. Det framkommer i en ny rapport som granskar svenska bankers roll i avskogningen i Sydamerika.

Klimat
Niclas Malmberg

Studie: Slopade mängdrabatter kan minska matsvinnet

Mängdrabatter leder till ökat matsvinn. Det visar en ny studie som är framtagen på uppdrag av Livsmedelsverket. Det är i hemmen det största matsvinnet sker, och matsvinnet i hemmen orsakas i stor utsträckning av att folk köper hem mer mat än vad man egentligen behöver.

Klimat
IPS Inter Press Service

Chilensk storsatsning på grön vätgas kan möta hinder

Chile planerar att bli en världsledande producent av billig grön vätgas – genom att utnyttja landets stora möjligheter att utvinna sol- och vindenergi. Samtidigt står satsningen inför utmaningar i form av höga investeringskostnader och begränsade vattentillgångar.

简体中文EnglishFrançaisDeutschहिन्दीItalianoPortuguêsРусскийEspañolSvenska