28 oktober 2021

28 oktober 2021
Länderna på den afrikanska kontinenten står bakom en mycket liten del av de globala utsläppen av växthusgaser, men drabbas redan hårt av dess konsekvenser. Och situationen riskerar att förvärras ytterligare, konstateras i en ny rapport.
Afrika beräknas bara stå bakom runt fyra procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Samtidigt drabbas den enorma kontinenten, som består av 52 länder med en samlad befolkning på 1,3 miljarder invånare, av de värsta effekterna av den globala klimatkrisen.
En ny rapport som sammanställts i samarbete mellan en rad internationella organ, däribland Meteorologiska världsorganisationen, WMO, belyser hur klimatförändringarna bidrar till en ökande matbrist, fattigdom och folkförflyttningar på kontinenten.
Studien visar hur temperaturerna fortsatte att stiga under förra året samtidigt som havsnivåerna ökade och Afrika drabbades av många extremväder, som resulterade i översvämningar, jordskred och torkor.
Många miljoner extremt fattiga afrikaner beräknas i framtiden drabbas av nya extremväder, vilka i sin tur kommer att förhindra kampen mot fattigdomen.
I Afrika söder om Sahara kan klimatförändringarna leda till att BNP sjunker med upp emot tre procent inom de närmaste 30 åren. Det innebär i sin tur att det kommer att bli ännu svårare för regionens länder att finansiera de åtgärder som krävs för att bemöta klimathotet – inte minst eftersom allt fler människor beräknas ha behov av stödinsatser.
Studien visar också att förändringar i klimatet under förra året förvärrade matbristen på kontinenten, samtidigt som coronapandemin hade stora socioekonomiska effekter.
WMO varnar också för att de sista glaciärerna i östra Afrika riskerar att smälta bort inom kort, vilket kommer att få konsekvenser. Det finns endast tre bergskedjor i Afrika som täcks av glaciärer – Mount Kenya-massivet, Ruwenzori-bergen i Uganda samt Kilimanjaro i Tanzania. WMO uppger dock att dessa glaciärer smälter snabbare än det globala genomsnittet och kan försvinna helt under 2040-talet.
Enligt rapporten har temperaturerna i Afrika stigit snabbare än det globala genomsnittet både på land och i hav.
Rapportförfattarna konstaterar vidare att Afrika söder om Sahara är i behov av mellan 30 och 50 miljarder dollar om året under det kommande decenniet för klimatanpassningsåtgärder. Som jämförelse kan nämnas att världens militärmakter under förra året spenderade närmare 2 000 miljarder dollar på sina försvar.
Baher Kamal/ IPS
Se även: Djurhållningen står för en tredjedel av matens utsläpp
Se även: FN: Hundratals miljarder i bidrag till skadlig matproduktion
Regeringen fortsätter att ösa pengar till olika samhällssektorer, motiverat med kriget i Ukraina. Näst i tur är lantbruksföretagen, där det tidigare beslutade stödpaketet på 800 miljoner kronor till dieselanvändare och 300 miljoner till gris- och fågelindustrin, nu föreslås kompletteras med ytterligare stödpaket på drygt 2 miljarder kronor, efter en överenskommelse med Centerpartiet.
Det sägs att en fjärils vingslag i Amazonas kan starta en storm i Europa. I vår naturligt komplexa värld har dessutom mänskligheten själva byggt system som gör enskildas globala påverkan större än någonsin, som hur vår dagliga mat påverkar vårt klimat.
Den gröna energiomställningen har avstannat i Mexiko sedan Andrés Manuel López Obrador kom till makten för tre år sedan. Trots landets stora potential att utvinna gröna energikällor har regeringen valt att fortsätta satsa på fossila bränslen i stället.
För den som tycker att det var besvärande med flyktingströmmarna vi sett den senaste åren så var det bara en lätt vindpust mot den storm som väntar. De geopolitiska spänningar som kommer av detta kan bara resultera i storskaliga krig om resurser och beboelig mark, både inom och mellan länder…
Kan det finnas ett samband med krigets fasor och vår kollektiva blindhet inför vad vi, trots att vi ser oss som goda människor, gör mot försvarslösa djur, vårt dagliga förträngande av den brutala sanningen bakom det som hamnar på våra tallrikar…