29 november 2021

Den nya trafikljuskoalitionen tar sikte på maten som en del i klimatarbetet framåt. Landet ansluter sig därmed till den växande skaran av nationer som på olika sätt gynnar omställningen till ett mer växtbaserad matsystem.

Vill stärka vegosektorn

I den internationella klimatpolitiken har matfrågan ofta lyst med sin frånvaro, men nu har allt fler beslutsfattare och länder börjat implementera strategier för att stödja omställningen från animalier till växtbaserad mat. 

Tysklands nya regering – den så kallade trafikljuskoalitionen mellan Socialdemokraterna, De Gröna och liberala FDP – har i sitt gemensamma avtal pekat ut alternativa proteiner som ett prioriterat område. “Vi kommer stärka växtbaserade alternativ och verka för att innovationer inom alternativa proteinkällor godkänns inom EU”. Det är första gången frågan lyfts på nationell nivå i landet.

Tyskland blir därmed det senaste i raden av länder som vill gynna matomställningen på olika sätt. Tidigare i år har länder som Kroatien, Spanien och Danmark aviserat stora omställnings- och forskningsbidrag till livsmedelssektorn. Även i Kina, som har det uttalade målet att halvera köttkonsumtionen inom 10 år, görs offentliga satsningar för att stödja vegoföretagen.

 Investeringen på 1,25 miljarder danska kronor (1,7 miljarder SEK) är den största någonsin inom EU på området

Se även: Danmarks regering rekordsatsar på växtbaserat

Se även: Kon i rummet – klimatpolitiken blundar för djurindustrin

Omställningsstöd i Sverige?

I Sverige har branschorganisationen Växtbaserat Sverige lyft upp flera förslag på åtgärder som skulle skynda på utvecklingen i landet. Ett av förslagen handlar om att de generella forskningsanslagen ska stå tillbaka för riktade forskningsinsatser för hållbara växtbaserade livsmedel. De föreslår även bidrag till startups och jordbrukssektorn och att det införs konkreta mätbara mål för utsläppsminskningar i skolkök och andra offentligt finansierade måltider.

Vänsterpartiet är inne på liknande spår och har anslagit 75 miljoner kronor i omställningsstöd i budgeten för 2022, och vill samtidigt fasa ut subventioner till djurindustrin. De föreslår även ett mål om 25 procent minskad köttkonsumtion till år 2025. Miljöpartiet är det andra riksdagspartiet som lyfter matfrågan på agendan. De vill bland annat minska importen av fulkött, minska köttet i offentlig sektor och införa skarpa åtgärder mot matsvinn, med fokus på animalier.

Se även: MP och V: Sveriges köttkonsumtion måste minska

Bör minska med 80 procent

Försäljningen av växtbaserade produkter fortsätter att slå nya rekord samtidigt som kött- och mejeriprodukter tappar mark, åtminstone i Europa. Enligt en undersökning har nästan hälften av EU-medborgarna minskat sin köttkonsumtion det senaste året, och 37 procent identifierar sig numera som antingen veganer, vegetarianer eller flexitarianer.

Men det är långt ifrån tillräckligt, sett till de klimat- och miljömål som unionen strävar efter att uppnå. En studie publicerad i British Medical Journal kommer fram till att köttkonsumtionen måste minska med 70 procent i Europa till 2050. En annan grupp forskare rekommenderar att den bör minska med 80 procent redan till 2040.

I klimattoppmötet i Glasgow beslutades om skarpa målsättningar för att få ned utsläppen av metangas. Djursektorn nämndes inte specifikt, trots att den står för en tredjedel av utsläppen av gasen, men lär stå i fokus för flera politiska klimatåtgärder runtom i världen de kommande åren.

Michael Abdi Onsäter

Nyttig och god skolmat med låg klimatpåverkan. Intervju med Patricia Eustachio Colombo

Se även: Djurhållningen står för två tredjedelar av matens utsläpp