19 augusti 2022

I början av 1950-talet arbetade omkring 870 000 människor inom jordbrukssektorn i Sverige. Trots att vi är långt fler svenskar idag sysselsätter sektorn idag enbart cirka 171 000 personer. Perspektivet att allt färre arbetar med jorden och den mat vi alla är beroende av ges på Ultuna permakulturs hemsida. 

Att mer än fyra femtedelar av alla händer rationaliserats bort inom jordbruket de senaste 70 åren har samtidigt inneburit att dessa händer ersatts med fossila bränslen, konstgödsel och bekämpningsmedel, vilket enligt Ultuna permakultur också gjort att jordbruket gått från att vara en del av ett hållbart samhälle till att vara en miljöbov.

Man anger därför att den viktigaste åtgärden för att hitta tillbaka till en hållbar relation mellan människa och natur är att få fler människor engagerade inom jordbruket på olika sätt, eftersom vi som samhälle endast då kan övergå till att vårda och regenerera våra jordar utan att degradera andra platser.

Ultuna permakultur är en ideell förening som funnits i två och ett halvt år. Max Whitman är en av grundarna, och han framhåller att det finns två viktiga åtgärder för att uppnå ett mer hållbart jordbruk. Det ena är att människor börjar flytta tillbaka till landsbygden för att arbeta med mat och matproduktion. Det andra att en större andel av människorna i städerna börjar ta ansvar för den egna matförsörjningen och vid sidan av andra arbeten också odlar egen mat. Och det är framför allt det senare scenariot Whitman ser som uppnåbart redan nu.

– Båda delarna behövs, jordbruket kan aldrig bli regenerativt om bara 1 till 2 procent av befolkningen är verksamma inom jordbruket, och vi ser gärna fler människor i lantbruk på landsbygden. Men de allra flesta bor i urbana miljöer, och här finns förutsättningar att producera mycket livsmedel utan insatser med bekämpningsmedel eller fossil energi, säger Max Whitman.

Max Whitman är en av grundarna bakom Ultuna Permakultur

Ultuna permakultur arbetar på flera olika sätt. Man har dels omvandlat en tidigare tom gräsyta om 3 600 kvadratmeter till en exempelpark för urban självförsörjning på allmänna ytor som saknar naturvården, egen odling som utöver den direkta odlingen – förra årets avkastning var en skörd på 4,5 ton mat – också används för att inspirera andra markägare till att omvandla biologiskt ointressanta ytor till produktiva ekosystem.

Och man har därtill påbörjat ett nytt projekt med namn Goda hem, som syftar till att få privatpersoner som vill leva mer hållbart att göra det genom att fler gräsmattor i Sveriges villaområden också används till matproduktion enligt regenerativa principer.

– Vi vill fungera som kunskapskälla och inspirationskälla för att få fler villaägare att se möjligheterna till ökad urban självförsörjning och minskad import av livsmedel, och samtidigt se till att skapa habitat för det vilda i våra urbana områden, säger Whitman.

Och potentialen är stor. Enligt Ultuna permakultur kan man enbart i Uppsala hitta lite mer än 2 000 hektar brukbar mark på villatomterna, vilket om man odlade enligt biointensiva principer skulle kunna generera 5-10 gånger Uppsalas grönsakskonsumtion under högsäsong. Permakultur är en sammandragning av orden Permanent Agrikultur, och är ett begrepp som myntades på 1970-talet och innebär att man odla med processer som imiterar naturens kretslopp med syfte att vara långsiktigt hållbart.

Niclas Malmberg