Mat & Klimat

Upprop för mer vego i Göteborgs skolor - få kommuner har siffersatta mål

Göteborg bör halvera mängden kött som serveras i stadens skolor och förskolor, enligt ett nytt medborgarförslag. Kommunalrådet Karin Pleijel (MP) välkomnar förslaget och hoppas på vegonorm på sikt. (Foto: Anton Murygin, Unsplash)

1 juni 2021

Ett medborgarförslag om minskat kött i stadens skolor har nått de 200 underskrifter som krävs för att det ska tas upp i nämnden. Andelen växtbaserad mat ökar i landets kommuner och regioner, men än är det få kommuner som har konkreta mål för minskad köttkonsumtion, visar Djurens Rätts kommungranskning. MP är positiva till förslaget, medan S och M är mer skeptiska.

När Djurens Rätt nyligen släppte sin årliga granskning av landets kommuner hade Göteborg klättrat från plats 109 till 55. Ett starkt resultat, skriver organisationens ordförande Camilla Bergvall i en debattartikel i GP. Men som Sveriges näst största kommun, kan och bör staden sätta ribban mycket högre. Göteborg har dessutom backat i flera viktiga avseenden, säger Linn Åkesson, kommunikationschef på Djurens Rätt, till Mat och Klimat.

– Djurskyddskraven vid upphandling har sänkts, med motiveringen att tillgången på produkter inte är tillräcklig. Samtidigt klarar Stockholm att ställa högre djurskyddskrav i sina upphandlingar. Och kommuner med högre ambitioner justerar sina inköp efter hur tillgången ser ut. 

Rankningen baseras på flera faktorer som på olika sätt rör kommunernas djurskyddskrav och andelen växtbaserat i de offentliga köken.

– Förslaget att inte längre servera veganskt i förskolan är ett annat exempel på när utvecklingen går åt fel håll. Tack och lov ledde protesterna från invånarna till att förslaget drogs tillbaka, säger Linn Åkesson.

 

Bara en handfull kommuner med skarpa mål

Göteborgs Stad serverar nästan 20 miljoner måltider om året i vård, skola, omsorg och vid evenemang och konferenser. De styrdokument som ligger till grund för måltiderna får således stora konsekvenser för miljö- och klimatpåverkan, djurskydd och hälsa. I dagsläget serverar skolor och förskolor i staden vegetariskt en dag i veckan – men i övrigt finns inga konkreta och siffersatta mål för matens miljöpåverkan.

På stadens hemsida kan man läsa att målet är att alla måltider i framtiden blir så kallade “miljömåltider” – som bland annat ska vara säsongsanpassade, innehålla mycket baljväxter och vegetabilier och minska matsvinnet. Men just mätbara och siffersatta mål är något som allt fler efterfrågar, och något som gavs särskild uppmärksamhet i Djurens Rätts kommungranskning. Enligt den är det bara 14 kommuner som har sådana – Karlstad går längst och har åtagit sig en minskning med mer än 50 procent inom bara 5 år.

 

“Halvera köttet till 2030”

Stockholm var nära på att införa ett liknande mål – finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M) skrev 2019 under en matdeklaration vid klimattoppmötet C40 som skulle innebära en halvering av köttkonsumtionen i huvudstaden. Men några nya styrdokument uteblev, efter skarp kritik från allianskollegorna i KD och L. Stadens gamla och mer vaga matmål fick ligga krav.

Nu ligger ett medborgarförslag på bordet tack vare göteborgaren Eskil Nord. Förslaget innebär att mängden kött som serveras i skolor och förskolor ska halveras till 2030.

– Barn och ungdomar äter enligt Livsmedelsverkets kartläggning av deras matvanor alldeles för lite frukt och grönt – de skulle behöva äta dubbelt så mycket för att komma upp i rekommenderad mängd. Att anta detta förslag skulle också främja arbetet i att följa Göteborgs klimatprogram för 2021-2030 och FN:s 13 miljömål, skriver han.

Det tog bara några dagar innan förslaget nådde de 200 underskrifter som krävs för att det ska tas upp i ansvarig nämnd – något som kommer ske inom de närmsta månaderna.



S: Politiska mål kan få “motsatt effekt”

Bland de politiker som Mat och Klimat har kontaktat är reaktionerna något blandade. Sofie Gyllenwaldt (M) skriver att vi först behöver en överblick över hur det ser ut i dagsläget – ansvaret för skolmåltiderna har nyligen flyttats från stadsdelsförvaltningarna till grundskole- och förskolenämnderna – så informationsunderlaget är ännu bristfälligt.

– När man pratar miljö så är det även extremt viktigt att fortlöpande arbeta för att få ner matsvinnet, tillägger hon.

Hennes kollega Gustaf Göthberg (M), ordförande i inköps- och upphandlingsnämnden, är mer skeptisk och tycker att staden gör tillräckligt när det kommer till matens miljöpåverkan.

Socialdemokratiska kommunalrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka tror inte heller på siffersatta mål:

– Att genom politiska beslut sätta mål om att elever ska äta mindre kött tror vi dock kan få motsatt effekt när det gäller stödet för miljö och klimatarbetet. Minskat matsvinn, näringsriktig mat och varierad kosthållning tycker vi är bärande idéer för våra barns mat i skolor och förskolor. 

Istället bör köttminskningen ske organiskt, allt eftersom vegetarisk kost efterfrågas allt mer av barn och vuxna, säger hon. 

 

Miljöpartiet vill se vegonorm

Eva Ternegren (MP), är bland annat vice ordförande i inköpsnämnden och ledamot i förskolenämnden. Hon är mer positiv till förslaget, men vill också invänta bättre faktaunderlag.

– Jag tänker att det är ett bra innehåll i förslaget. På många förskolor tror jag redan idag att man äter tre vegetariska luncher per vecka och en fisk och en kött. Jag tror det skulle vara bättre att utgå från ett maxtal, t.ex högst en viss mängd kött per vecka ska serveras. En viktig aspekt är också att det kött som serveras helst ska vara ekologiskt. 

Miljöpartiets gruppledare i staden, Karin Pleijel, går längre i sitt budskap, och förordar vegonorm på sikt.

– Miljöpartiet vill att vegetariskt ska vara norm på skolorna, så att det är det första som elever möter, även om det finns andra alternativ många dagar. Så är det på vissa skolor, men långt ifrån alla. Därför tycker vi inte att skolorna gör tillräckligt även om det är många som går åt rätt håll.

Även hon slår ett slag för det ekologiska köttet, som nu har minskat sedan de borgerliga partierna tagit bort ekomålet efter maktskiftet 2018.

 

Ny modell minskar skollunchens klimatpåverkan

Att man med hjälp av relativt små förändringar kan minska den offentliga sektorns matutsläpp är något som är välkänt sedan tidigare. Ett exempel går att hitta i Botkyrka kommun, där en ny matematisk modell ledde till skolmenyer med 40 procent lägre klimatpåverkan. Näringsvärdena låg kvar på liknande nivåer, och maten accepterades i lika hög grad av eleverna som fick prova menyn.

Mat och Klimat har intervjuat KI-forskaren Patricia Eustachio Colombo, som drivit projektet med klimatsmarta skolluncher:

 

Michael Abdi Onsäter

 

Se även: Med Centerpartiet i kommunledningen minskar ekomaten

Se även: Köttkonsumtionen störtdyker – lägsta på 20 år

Fler artiklar av denna författare

3 svar på ”Upprop för mer vego i Göteborgs skolor – få kommuner har siffersatta mål

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

amazon
Klimat
IPS Inter Press Service

Brasiliens regering dolde siffror om ökad skövling i Amazonas

Strax innan det stora klimatmötet i Glasgow kom nya siffror som visar att skogsskövlingen i Amazonas ökade med nästan 22 procent under förra året. Men Brasiliens regering valde att inte publicera uppgifterna innan mötet var över.

Klimat
Michael Abdi Onsäter

Tysklands nya regering vill satsa på växtbaserad mat

Den nya trafikljuskoalitionen tar sikte på maten som en del i klimatarbetet framåt. Landet ansluter sig därmed till den växande skaran av nationer som på olika sätt gynnar omställningen till ett mer växtbaserad matsystem.

Hälsa
Michael Abdi Onsäter

Rapport: Klimatkrisen ökar risken för matrelaterade sjukdomar

Ett förändrat klimat med högre temperaturer och mer extremväder kan leda till att förekomsten av sjukdomsframkallande mikroorganismer ökar. Det konstaterar Livsmedelsverket i en ny riskprofil som undersöker hur olika livsmedelskategorier kan komma att påverkas.

Inrikes
Niclas Malmberg

Trålgränsen flyttas ut för att skydda Östersjöns ekosystem

Efter att S ställt sig bakom beslutet står det nu klart att trålgränsen i Östersjön flyttas ut från dagens 4 sjömil till 12 sjömil på prov. “Fisket måste ske inom naturens ramar”, säger Elin Segerlind (V).

Klimat
Göran Hådén

Opinion: Därför räcker inte 99% mental omställning

Ska vi klara klimatet behöver överkonsumtionen försvinna snarast. De flesta är faktiskt positiva till att sänka sin materiella levnadsstandard för miljöns skull och 3 av 4 kan tänka sig köpa färre saker. Så varför händer det inte?