Mat & Klimat

Fler traktorer kan omvandla det afrikanska jordbruket

Allt fler afrikanska bönder får tillgång till traktorer – vilket minskar deras arbetsbörda och kan öka deras inkomster. Men utvecklingen innebär också utmaningar som måste hanteras (Foto: Marc-André Boisvert/IPS)

14 januari 2021

En stor majoritet av de afrikanska bönderna arbetar fortfarande manuellt eller med hjälp av dragdjur. Samtidigt ökar försäljningen av traktorer snabbt. Erfarenheter visar att det är en utveckling som kommer att få stora socioekonomiska och miljömässiga konsekvenser, skriver jordbruksekonomen Thomas Daum i denna kommentar.

Mellan 80 och 90 procent av de afrikanska bönderna arbetar fortfarande för hand eller med hjälp av djur, men detta är snabbt på väg att förändras. Försäljningen av traktorer uppges öka med runt tio procent årligen, vilket hänger samman med sjunkande maskinpriser och att fler boende på landsbygden fått ökade inkomster.

Vi har genomfört en studie som visar hur den ökade mekaniseringen kan komma att förändra det afrikanska jordbrukslandskapet. Detta genom en undersökning i 87 byar i Benin, Nigeria, Mali och Kenya som valts ut eftersom många av bönderna i dessa områden fått tillgång till traktorer.

Intervjuer med de boende i byarna visade att mekaniseringen leder till en minskad arbetsbörda, ökade inkomster och en förbättrad tillgång på mat. Men med traktorerna tillkommer också nya utmaningar i form av ökad jorderosion, avskogning – samt att tillgången på tekniken förblivit sämre för kvinnliga bönder.

 

Mekaniseringen stora konsekvenser

Genom att identifiera problemen går det också att förebygga en del av dem, genom forskning och införandet av åtgärder.

Vår studie visar att mekaniseringen av arbetet har betydligt större konsekvenser än vad man ofta utgår ifrån. En tydlig fördel är att maskinerna befriar män, kvinnor och barn från det allra tyngsta jordbruksarbetet. Det ger dem möjligheter att göra annat – som att bedriva annat arbete eller gå till skolan. Traktorerna ger också bönderna möjlighet att odla på större arealer.

Maskinerna gör det också möjligt att slutföra arbeten vid rätt tidpunkt, vilket leder till förbättrade skördar, konstaterade en stor majoritet av dem som deltog i studien. En ökad produktivitet leder i sin tur till en förbättrad tillgång på mat och till minskad fattigdom.

Samtidigt påpekade också en majoritet av bönderna att mekaniseringen kan ha negativa effekter på jordarnas bördighet, samt att de tunga traktorerna leder till en ökad erosion genom att jordarna blir mer komprimerade.

En annan utmaning är en ökad avskogning. När åkermarkerna utökas kan träd i stora mängder fällas. Och när träd på åkrarna fälls för att bana väg för traktorer blir markerna mer utsatta för både regnvatten och vinderosion.

 

Småbönder har svårare att dra nytta

Mekaniseringen kan leda till att arbetstillfällen går förlorade eller att nya skapas, beroende på om större områden börjar odlas eller inte. Många rapporterar samtidigt att när böndernas inkomster ökar blir effekterna också positiva för andra yrkesgrupper – som smeder, snickare eller frisörer.

Liksom i många andra fall när ny teknik blir tillgänglig har mekaniseringen fått mer gynnsamma effekter för en del än för andra. Tidigare studier har visat att småbönder i lägre grad fått tillgång till traktorer, men det står också klart att kvinnliga bönder inte har kunnat dra nytta av omvandlingen på samma sätt som män.

Många av mekaniseringens negativa effekter skulle samtidigt kunna motverkas med rätt åtgärder och metoder. Ökande jorderosion kan bemötas med hjälp av hållbara jordbruksmetoder som skyddar markerna, bland annat genom att stora plogar byts ut till andra som inte har en lika negativ effekt på jorden.

Avskogningen kan begränsas genom att marker används på rätt sätt och genom att särskilt värdefulla områden skyddas.

För att kvinnliga bönder i högre grad ska kunna dra nytta av utvecklingen kan det behövas riktade kampanjer, samt att kvinnogrupper får stöd och tillgång till de kunskaper som behövs.

Med rätt insatser skulle jordbruket kunna dra full nytta av mekaniseringens fördelar och samtidigt hantera dess utmaningar. Detta skulle i sin tur kunna bidra till att omvandla det afrikanska jordbruket och få det att bli mer socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart.

 

Thomas Daum är jordbruksekonom och knuten till Hohenheim-universitetet i Stuttgart. En längre version av denna artikel har även publicerats av det digitala magasinet The Conversation.

Thomas Daum / IPS

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Niclas Malmberg

All vegetarisk mat inte så klimatsmart som marknadsföringen låter påskina

WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Utarmade jordar får nytt liv med ekometoder på Kuba

En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torka – ett växande hot mot mänskligheten

Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.