Mat & Klimat

Fler traktorer kan omvandla det afrikanska jordbruket

Allt fler afrikanska bönder får tillgång till traktorer – vilket minskar deras arbetsbörda och kan öka deras inkomster. Men utvecklingen innebär också utmaningar som måste hanteras (Foto: Marc-André Boisvert/IPS)

14 januari 2021

En stor majoritet av de afrikanska bönderna arbetar fortfarande manuellt eller med hjälp av dragdjur. Samtidigt ökar försäljningen av traktorer snabbt. Erfarenheter visar att det är en utveckling som kommer att få stora socioekonomiska och miljömässiga konsekvenser, skriver jordbruksekonomen Thomas Daum i denna kommentar.

Mellan 80 och 90 procent av de afrikanska bönderna arbetar fortfarande för hand eller med hjälp av djur, men detta är snabbt på väg att förändras. Försäljningen av traktorer uppges öka med runt tio procent årligen, vilket hänger samman med sjunkande maskinpriser och att fler boende på landsbygden fått ökade inkomster.

Vi har genomfört en studie som visar hur den ökade mekaniseringen kan komma att förändra det afrikanska jordbrukslandskapet. Detta genom en undersökning i 87 byar i Benin, Nigeria, Mali och Kenya som valts ut eftersom många av bönderna i dessa områden fått tillgång till traktorer.

Intervjuer med de boende i byarna visade att mekaniseringen leder till en minskad arbetsbörda, ökade inkomster och en förbättrad tillgång på mat. Men med traktorerna tillkommer också nya utmaningar i form av ökad jorderosion, avskogning – samt att tillgången på tekniken förblivit sämre för kvinnliga bönder.

 

Mekaniseringen stora konsekvenser

Genom att identifiera problemen går det också att förebygga en del av dem, genom forskning och införandet av åtgärder.

Vår studie visar att mekaniseringen av arbetet har betydligt större konsekvenser än vad man ofta utgår ifrån. En tydlig fördel är att maskinerna befriar män, kvinnor och barn från det allra tyngsta jordbruksarbetet. Det ger dem möjligheter att göra annat – som att bedriva annat arbete eller gå till skolan. Traktorerna ger också bönderna möjlighet att odla på större arealer.

Maskinerna gör det också möjligt att slutföra arbeten vid rätt tidpunkt, vilket leder till förbättrade skördar, konstaterade en stor majoritet av dem som deltog i studien. En ökad produktivitet leder i sin tur till en förbättrad tillgång på mat och till minskad fattigdom.

Samtidigt påpekade också en majoritet av bönderna att mekaniseringen kan ha negativa effekter på jordarnas bördighet, samt att de tunga traktorerna leder till en ökad erosion genom att jordarna blir mer komprimerade.

En annan utmaning är en ökad avskogning. När åkermarkerna utökas kan träd i stora mängder fällas. Och när träd på åkrarna fälls för att bana väg för traktorer blir markerna mer utsatta för både regnvatten och vinderosion.

 

Småbönder har svårare att dra nytta

Mekaniseringen kan leda till att arbetstillfällen går förlorade eller att nya skapas, beroende på om större områden börjar odlas eller inte. Många rapporterar samtidigt att när böndernas inkomster ökar blir effekterna också positiva för andra yrkesgrupper – som smeder, snickare eller frisörer.

Liksom i många andra fall när ny teknik blir tillgänglig har mekaniseringen fått mer gynnsamma effekter för en del än för andra. Tidigare studier har visat att småbönder i lägre grad fått tillgång till traktorer, men det står också klart att kvinnliga bönder inte har kunnat dra nytta av omvandlingen på samma sätt som män.

Många av mekaniseringens negativa effekter skulle samtidigt kunna motverkas med rätt åtgärder och metoder. Ökande jorderosion kan bemötas med hjälp av hållbara jordbruksmetoder som skyddar markerna, bland annat genom att stora plogar byts ut till andra som inte har en lika negativ effekt på jorden.

Avskogningen kan begränsas genom att marker används på rätt sätt och genom att särskilt värdefulla områden skyddas.

För att kvinnliga bönder i högre grad ska kunna dra nytta av utvecklingen kan det behövas riktade kampanjer, samt att kvinnogrupper får stöd och tillgång till de kunskaper som behövs.

Med rätt insatser skulle jordbruket kunna dra full nytta av mekaniseringens fördelar och samtidigt hantera dess utmaningar. Detta skulle i sin tur kunna bidra till att omvandla det afrikanska jordbruket och få det att bli mer socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart.

 

Thomas Daum är jordbruksekonom och knuten till Hohenheim-universitetet i Stuttgart. En längre version av denna artikel har även publicerats av det digitala magasinet The Conversation.

Thomas Daum / IPS

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Krönikor
Maria Sandblad

Den magiska mungbönan – baljväxternas goda fe

Om kidneybönan är kungen och de svarta bönorna drottningen, så är den magiska mungbönan den goda fen i baljväxternas rike. Liten och oansenlig bredvid de större, mer glänsande släktingarna, om än behagligt grön till färgen, kan hon lätt försvinna i mängden.

Djurrätt
Michael Abdi Onsäter

Nya Zeeland förbjuder djurtransporter – sätter press på Australien och EU

I veckan meddelade Nya Zeelands jordbruksminister att landet ska fasa ut djurtransporterna till havs under de kommande två åren. Beslutet följer efter en omskakande skandal förra året där tusentals djur och 41 besättningsmedlemmar miste livet. Nu riktas strålkastarna mot EU och Australien vars kritiserade djurexporter bara ökar.

Inrikes
Michael Abdi Onsäter

Kolonilotter till havs? Den danska folkrörelsen når västkusten

Över 1 000 hobbyodlande danska havsbönder utmanar den konventionella bilden av hur matproduktion och odling faktiskt kan gå till. Nu pågår en satsning för att möjliggöra småskalig, föreningsdriven odling av alger och musslor även här i Sverige, i ett pilotprojekt på Tjärnö.

Translate »