Mat & Klimat

Solceller och odling i lyckad kombination - Först i Sverige

14 april 2022

Med rätt planering kan solceller fungera som ett utmärkt och smart inslag i odlingslandskapet. I Sveriges första agrivoltaiska system är produktionsbortfallet noll samtidigt som en tredjedel av gårdens elbehov tillgodoses.

 

Första på våra breddgrader

Kärrbo Prästgård utanför Västerås ägs och drivs av familjen Berglund/Andersson. Gården ligger redan i framkant vad gäller hållbarhetsperspektiv. I många år har man odlat grönsaker utan kemikalier och konstgödsel, och man låter kor, får och hästar beta på åkrarna för att gynna både bindning av koldioxid och biologisk mångfald. 

Men nu har man tagit det hela ett steg längre genom att göra gården till Sveriges första agrivoltaiska solcellsystem, dvs att man låter solceller och odling samsas på samma yta. Längre söderut har metoden prövats, men aldrig på våra breddgrader. Att projektet skulle förverkligas var dock långt från självklart, enligt gårdens ägare Ulf Andersson.

– Bengt Stridh från universitet i Västerås frågade mig eftersom han kände mig från tidigare studiebesök på gården. Men familjen var kritisk mot förfulande grejer på marken och onödigt besvär med ett forskningsprojekt, säger Ulf Andersson.

 

 

Ett naturligt inslag 

Men Ulf Andersson gick vidare med projektet. Och nu är tongångarna på gården andra, och produktionsbortfallet från odlingarna noll. Det som gör det möjligt att samutnyttja marken mellan solceller och åkerbruk är att solcellspanelerna är placerade vertikalt, med solceller på båda sidor, och med tillräckligt utrymme mellan raderna. 

– Nu blir solparken snyggare för varje dag när det visar sig hur bra de är för miljön och ekonomin, säger Andersson.

Ulf Andersson menar att istället för stora solcellsparker vore det positivt om varje bondgård har solceller på några procent av sin gårds areal, så att landskapsbilden inte blir förstörd, utan mer som ett naturligt inslag på varje gård för en smart och hållbar framtid.

Men många traditionella bönder ser idag solceller som ett odlingshinder av den typ man kämpat mot i hundra år; likställt med diken, stenar, holmar, brunnar och el- och telestolpar.

– Men om du frågar mig kan inte det traditionella-moderna jordbruket klara framtidens krav på energieffektivitet, utsläpp av näring och växthusgaser samt biologisk mångfald. Det mångfasetterade och diversifierade jordbruket vinner framtidens hållbarhetstävling, säger Andersson.

 

Ett exempel från ett agrivoltaiskt system i Japan

 

En tredjedel av elförsörjningen

Kärrbo Prästgård klarar redan nu en tredjedel av sin elförsörjning från solcellerna, och man planerar för att bygga ut produktionen ytterligare för att bli helt självförsörjande på el. Av gårdens 100 hektar finns solceller idag på 0,1 hektar, och ambitionen framöver är 1-3 hektar. 

Men Anderssons visioner för framtidens jordbruk stannar inte där, utan han ser möjligheter att utnyttja överskottselproduktion till att tillverka vätgas, där varje gård inte bara blir självförsörjande på energi, men kan bli leverantör av vätgas.

– Alltså småskalig självförsörjande energiförsörjning till samhället utan behov av ledningar, säger han.

 

Niclas Malmberg

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Niclas Malmberg

All vegetarisk mat inte så klimatsmart som marknadsföringen låter påskina

WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Utarmade jordar får nytt liv med ekometoder på Kuba

En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torka – ett växande hot mot mänskligheten

Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.