Mat & Klimat

Trålgränsen flyttas ut för att skydda Östersjöns ekosystem

24 november 2021

Efter att S ställt sig bakom beslutet står det nu klart att trålgränsen i Östersjön flyttas ut från dagens 4 sjömil till 12 sjömil på prov. “Fisket måste ske inom naturens ramar”, säger Elin Segerlind (V).

 

Flyttas på prov

Mat- och klimat har tidigare lyft problemen med trålning i Östersjön. I somras väckte fyra riksdagspartier – Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och Moderaterna – frågan om att på olika sätt skydda hotade fiskar i Östersjön.

Efter att även Socialdemokraterna ställt sig bakom att flytta ut trålgränsen kunde en majoritet bildas vid Miljö- och jordbruksutskottets sammanträde 18 november om att snarast flytta trålgränsen från dagens 4 sjömil till 12 sjömil på prov. Enda parti att gå emot förslaget i utskottet var Kristdemokraterna. Det formella beslutet klubbas av riksdagen torsdag 25 november.

Det blir en utflyttning på prov med en efterföljande uppföljning, och faller den väl ut kan beslut tas att flytta ut trålgränsen permanent. Sportfiskarna, som kampanjat för frågan under året, välkomnar beslutet på sin hemsida. En som också lyfter beslutet som en stor framgång är Vänsterpartiets representant i utskottet, Elin Segerlind. Hon har också förhoppningen att utvärderingen kommer att leda till att beslutet permanentas. 

– Det vi tror att vi kommer se är att fiskbestånden, med hjälp av bland annat den här åtgärden, har börjat att återhämta sig. Det jag också tror vi kommer se är att det regionala och kustnära fisket har tillgång till en större del av kvot men också att förbättrade bestånd gör deras verksamhet mer säker, säger Segerlind. 

 

Undantag för små lokala aktörer

Undantagsmöjlighet att fiska innanför trålgränsen kan ges till fiskefartyg som fiskar för direkt användning av fisk som livsmedel, alltså samma undantagsmöjlighet som finns idag, trots de problem detta orsakar för Östersjöns många hotade arter.

Däribland en kollaps av sillbeståndet. Sedan 1970-talet har 80 procent av sillen i centrala och södra Östersjön försvunnit. Majoriteten av den fisk som tas upp av industritrålarna används dock som foder, och utestängs därför helt och fullt av den nya trålgränsen, och Segerlind tonar ner riskerna med undantagsmöjligheten.

–  Det handlar om det småskaliga fisket som främst fiskar för direkt användning som livsmedel och vars landning sorteras. Förutom att gynna havets ekosystem är ett av huvudsyftena med beslutet att gynna det lokalt förankrade fisket. Risken är däremot om regeringen och i förlängningen myndigheten inte tar till sig det tydliga beslut som kommit från riksdagen, och fortsätter ge undantag för även storskalig trålning innanför trålgränsen. Det vore däremot att bryta med riksdagens beslut, säger Segerlind. 

 

Sedan 1970-talet har 80 procent av sillen i centrala och södra Östersjön försvunnit. Majoriteten tas upp som foder

 

Gynnar det småskaliga

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande innebär inte att bevarande av hotade fiskarter är det enda prioriterade målet. Utskottet ser det också som viktigt att behålla en levande fiskenäring längs Östersjökusten. Segerlind framhåller att den politiska ambitionen är att dels begränsa trålningen utifrån dess stora ekologiska påverkan, dels gynna ett småskaligt, kustnära och regionalt fiske som både är bättre på att ta ekologisk hänsyn, men också utvecklar Sveriges kust- och skärgårdar.

– Fiske för konsumtion från Östersjön pågår och det behöver kunna fortsätta. Det måste däremot ske inom naturens ramar och så har det inte varit, vilket är en av anledningarna till att vi idag har den situation vi har, tillsammans med andra miljöskadliga aktiviteter. Vi är övertygade om att det går att få till ett hållbart fiske som på sikt inte heller dras med negativa hälsoaspekter som i vissa delar finns nu, säger Segerlind.

Utskottet efterfrågar också draghjälp från EU-kommissionen, bland annat genom att begära att kommissionen tar fram kriterier för en mer lokalanpassad förvaltning.

– Varje år sätter EU nya kvoter för fisket. Det är viktigt att EU har en förvaltningsplan som bygger på bästa möjliga underlag. Idag tar de inte hänsyn till de olika delbestånden, utan gör svepande bedömningar över stora områden. Det blir ett hinder för oss i Sverige i att kunna mer specifikt anpassa fisket men också i att gynna ett mer småskaligt och hållbart fiske, säger Segerlind.

Niclas Malmberg

 

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Niclas Malmberg

All vegetarisk mat inte så klimatsmart som marknadsföringen låter påskina

WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Utarmade jordar får nytt liv med ekometoder på Kuba

En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torka – ett växande hot mot mänskligheten

Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.