Mat och Klimat

Alternativen till soja allt närmare storskalighet

Tycker du om denna artikel?

Fler artiklar av denna författare

Den som inte är van vegetarian och letar efter växtbaserade alternativ till kötträtter i Sverige kommer med stor sannolikhet att sitta med processade sojabönor på tallriken. Sojan står för cirka 90 procent av alla gröna proteiner i svenska livsmedel. Det är olyckligt, med tanke på att bönan främst odlas i Sydamerika, vilket innebär långa transporter till svenska matbord, och då odling av sojabönor är en orsak till skövling av regnskog.

Det finns alltså starka skäl att hitta alternativ till soja. Ett alternativ som Lantmännen tagit fasta på är ärtor. Bland annat i form av en anläggning i Lidköping som kan extrahera protein ur ärtor, som sedan kan fungera som råvara i proteinrika produkter. När miljardinvesteringen står klar 2026 kommer den ha en produktionskapacitet på 40 000 ton.

Men ska anläggningens kapacitet kunna utnyttjas till fullo krävs förstås också att det finns tillräcklig tillgång till ärtor, och dialog förs därför mellan Lantmännen och lantbrukare om att ställa om till ökad ärtproduktion. Utöver att vara klokt ur miljösynpunkt skulle det samtidigt öka självförsörjandegraden i Sverige. Och det är inte brist på åkermark som är utmaningen. Enligt Lantbrukarnas Riksförbund kan produktionen av baljväxter, dvs bönor, linser och ärtor, enkelt tredubblas i Sverige, från dagens låga 2 procent av den svenska åkermarken.

Med ökad andel vegetarisk kost är det emellertid inte säkert att det ens behövs. Den totala produktionen av baljväxter i Sverige uppgår årligen till cirka 130 000 ton. Men den allra största delen används till foder i köttindustrin. Endast tre procent går till livsmedel. Här finns alltså stor potential att öka andelen svenska gröna proteiner i kosten, utan att för den skull öka produktionen.

Även om ärtor är det som står i fokus vid Lantmännens nya anläggning finns många andra baljväxter som går utmärkt att odla i Sverige; till exempel bruna bönor, vita bönor, kidneybönor och vaxbönor. Ett högaktuellt forskningsfält är också vilka olika varianter av ärtor och bönor som passar bäst i vårt klimat. Avgörande för intresset från lantbrukarna är dock inte enbart odlingsmöjligheterna, utan också priset. Om matproducenterna – och i slutänden konsumenterna – inte är beredda att betala mer för att få svenskodlade gröna proteiner istället för billig importerad soja i livsmedlen kommer omställningen gå trögt.

Med slagordet “Oh boy, no soy” visar företaget Lupinta att man är optimistisk kring förutsättningarna att få ökat intresse för alternativ till soja. Som namnet antyder är det lupinbönor som står i fokus för företaget, och utifrån den lilla bönan gör man det mesta från burgare till filéer.

Lupinta har sedan ett par år tillbaka etablerats starkt i Skåne, men är nu redo för att nå både matkedjor och offentlig sektor i hela landet. Inte minst har man ambition att nå kommuner för att får hållbar mat i skolor och på äldreboenden. Och för att lära sig mer om vilka smaker och ingredienser som uppskattas har man ett provkök i Malmö, där matgästerna utöver att serveras mat får svara på frågor kring maten.

Åsikter och kommentarer


Dina åsikter och kommentarer är viktiga för Mat & Klimat!

Vi vill gärna veta vad du tycker.

Skriv till oss:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Tycker du om denna artikel?

SENASTE NYHETERNA

Rubrik för sektion

Jordbrukspolitiken – EU-valets viktigaste fråga?

Det är inte bara i Europa som jordbrukare protesterar mot hur villkoren för jordbruk försämras. I februari sköt exempelvis indisk...

Växtbaserad mat förverkligar Agenda 2030:s 17 globala mål

Enligt FN:s rapport Global Report on Food Crises ökade antalet akut hungriga människor med 33,7 procent förra året, från 197...

Det krävs lite att bedriva förändring – det kallas konsumentmakt

För ungefär 35 år sedan kunde man befinna sig i ett snabbköp och leta efter vanliga varor till ett rimligt...

Frankrikes nationalförsamling vill se krafttag mot klädindustrins miljöpåverkan

Om det är drivet av miljöhänsyn eller en motreaktion mot att tillväxten hos lågpriskläder som Shein, H&M och Zara gjort...

Är du mogen för historiens största omställning?

Det finns lösningar för att rädda våra livsbetingelser på jorden, men det krävs en omställning av extraordinära proportioner. Stora omställningar...

Momsverktyget avgörande för EU:s klimatkamp och våra barnbarns framtid

Även om vintern 2023 i Sverige var normal, visar de senaste årens globala temperaturer en skrämmande trend av snabb uppvärmning...

Landsbygdsministern blundar för köttskattens fördelar

I veckan presenterade Nordiska ministerrådet ett välgrundat förslag om en nordisk köttskatt och subventioner för frukt och grönt. Förslaget, baserat...

EU tvingar unionens sämsta land på energieffektivisering att agera

Den energipolitiska inriktning som Energiminister Ebba Busch (KD) nu presenterat innehåller många frågetecken, och inte minst står regeringen helt handfallen...

Tio års tillverkningsmoratorium för klimatet

Koldioxid. Det är det enda man hör just nu i debatten om klimathotet. Vi behöver minska våra utsläpp av koldioxid...

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa