Mat & Klimat

Växtbaserat Sverige: Detta krävs för omställningen till mer vego

Riktade forskningsstöd, bidrag till startups och omställningsstöd till bönder, det är några av de politiska åtgärder som organisationen Växtbaserat Sverige föreslår i en ny rapport.

13 november 2021

Den genomsnittliga tillväxten för växtbaserade livsmedel har de senaste fem åren ökat med 15-30 procent hos medlemsföretagen i Växtbaserat Sverige. Det är att jämföra med 2 procent hos livsmedelssektorn totalt. Nu föreslår organisationen en rad åtgärder för att gynna omställningen och stärka svenskt jordbruk.

Växtbaserat Sverige är en en branschorganisation för företag som producerar växtbaserade livsmedel. Bland medlemsföretagen finns både äldre etablerade företag med bred verksamhet, och nyare företag som helt eller nästan helt baserar sin produktion på växtbaserade livsmedel, bland annat Fazer Lifestyle Foods, Findus, Oatly, Orkla Foods Sverige, och VegMe. Det ligger i branschorganisationens intresse att öka konsumtionen av växtbaserade livsmedel, och som led i det arbetet har man i november publicerat rapporten Följ investerarna – så bör Sverige satsa på växtbaserade livsmedel.

Enligt rapporten har den genomsnittliga försäljningstillväxten av växtbaserade livsmedel hos medlemsföretagen legat mellan 15 och 30 procent de senaste fem åren. Detta att jämföra med en tillväxttakt på ca 2 procent hos livsmedelssektorn totalt. Och framöver bedöms den globala försäljningen av växtbaserade livsmedel fortsätta att öka med mellan 11 och 15 procent per år de närmaste åren. Denna branschoptimism har fått investerare i framför allt USA att rikta blickarna mot sektorn; vilket är den trend rapportens titel anspelar på. Under 2020 investerades 26 miljarder dollar i branschen globalt.

 

VegMe är ett av medlemsföretagen hos Växtbaserat Sverige

 

Vill se riktade forskningsinsatser

Växtbaserat Sverige föreslår i rapporten ett antal åtgärder som skulle kunna bidra till att stärka både svenskt jordbruk och den svenska livsmedelsbranschen i stort. Ett av de mer kontroversiella förslagen är att de generella forskningsanslagen ska stå tillbaka för särskilt riktade forskningsinsatser rörande hållbara växtbaserade livsmedel. Vidare föreslås riktade stöd till startupföretag inom livsmedelskedjan, för att ge dessa möjlighet att skala upp och börja exportera sina produkter. Man pekar i rapporten också ut att politiska målsättningar, regelverk och styrmedel inte får missgynna den växtbaserade expansionen. Som exempel här pekar man på de förslag som var uppe för omröstning i Europaparlamentet om det s.k. vegoburgarförbudet och ytterligare begränsningar att använda mejeribeteckningar. Två förslag som dock röstades ner i parlamentet.

Men rapporten tar också sikte på reformer som mer indirekt påverkar den egna sektorn. Man vill se en omställning till ett resilient och hållbart jordbruk genom att nya former av omställningsstöd införs till bönder som vill ställa om och producera växtbaserat, men kanske inte kan på grund av den ekonomiska risk det innebär. Man vill också att det sätts konkreta och mätbara mål för minskning av utsläpp av växthusgaser från skolkök och andra offentligt finansierade måltider, och parallellt med det säkra utbildningsinsatser för att öka det offentliga kökets kunskap om hållbart ätande.

 

Gynnar folkhälsan och klimatet

Även om branschorganisationen agerar utifrån de egna medlemsföretagens vinstintresse, finns också en bredare nytta med förslagen. Många svenskar får idag i sig för lite grönsaker, frukt, fibrer och fullkorn. Som Mat & Klimat skrivit om tidigare finns bland annat tydliga vetenskapliga belägg för att ökad konsumtion av fiber har positiv effekt på folkhälsan, och ökad konsumtion av livsmedel som baseras på fiberrika råvaror som spannmål, baljväxter och grönsaker bidrar därför till en bättre folkhälsa. Till det kommer att livsmedelssektorn och jordbruket står för en betydande del av växthusgasutsläppen, där minskad köttkonsumtion är en avgörande del av den omställning som är nödvändig.

Och enligt rapporten finns en mycket stark trend hos konsumenter att faktiskt minska köttkonsumtionen. Hos Ica, Coop, Lidl och Axfood ökade den genomsnittliga försäljningen av frysta vegetariska produkter, så som köttliknande burgare, filéer eller olika typer av växtbaserad färs eller växtbaserade alternativ till traditionella animaliebaserade mejeriprodukter, med över 15 procent under 2020, jämfört med året innan. Ännu större var tillväxten för växtbaserad dryck, 27 procent, och hos de färska alternativen hela 40 procent. Enligt ICA tyder försäljningssiffrorna på att vegetariska alternativ kommer vara lika stora som kyckling om fem år, och nå köttets totala nivåer om tio år.

Niclas Malmberg

 

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Inrikes
Niclas Malmberg

Trålgränsen flyttas ut för att skydda Östersjöns ekosystem

Efter att S ställt sig bakom beslutet står det nu klart att trålgränsen i Östersjön flyttas ut från dagens 4 sjömil till 12 sjömil på prov. “Fisket måste ske inom naturens ramar”, säger Elin Segerlind (V).

Klimat
Göran Hådén

Opinion: Därför räcker inte 99% mental omställning

Ska vi klara klimatet behöver överkonsumtionen försvinna snarast. De flesta är faktiskt positiva till att sänka sin materiella levnadsstandard för miljöns skull och 3 av 4 kan tänka sig köpa färre saker. Så varför händer det inte?

Klimat
IPS Inter Press Service

Fossila bränslen subventioneras med enorma belopp

Samtidigt som världens politiker diskuterar de åtgärder som krävs för att bemöta klimatkrisen så subventionerades den fossila bränsleindustrin bara under förra året med hisnande 5,9 biljoner dollar.

Djurrätt
Michael Abdi Onsäter

WWF slår hål på myten om det hållbara kycklingköttet

Svensk kyckling får rött ljus av Världsnaturfonden i årets köttguide efter att kriterier för klimat och djurvälfärd skärpts. Faktum är att endast 1-3 procent av det kött som konsumeras i Sverige godkänns av miljöorganisationen.

Miljö
Niclas Malmberg

SLU-forskare kritiserar Jord till bord-strategin: “Innehåller målkonflikter”

I oktober klubbade EU-parlamentet Från jord till bord-strategin. Det är nu EU-kommissionens uppgift att lägga fram lagstiftningsförslag för att implementera den. Men klart står redan att strategin misslyckas med att skapa förutsättningar för ett hållbart jordbruk, enligt rapporter som tagits fram av SLU-forskare