Mat & Klimat

Studie visar: Maten större ohälsofaktor än alkohol

Livsmedelsverket rekommenderar max 500 gram rött kött per vecka, men gärna mindre. Svenskarnas intag av fullkorn, baljväxter, frukt och fibrer är för lågt, medan salter, söta drycker och transfetter är något vi får i oss för mycket av. (Foto: Sander Dalhuisen, Unsplash)

14 juni 2021

Maten är en större riskfaktor än alkohol och droger i Sverige. Dels äter vi för mycket salt, transfetter och rött kött, men det största problemet är det låga intaget av fullkorn. KI-professorn Mai-Lis Hellénius förespråkar en kunskapsdriven matpolitik och efterlyser tätare samarbete mellan forskningen och näringslivet. “Vi ska inte ha beröringsskräck”, säger hon till Mat och Klimat.

Att tobak är den i särklass största enskilda orsaken till ohälsa i Sverige känner de flesta till. Mindre känt är att maten vi äter kommer på andra plats, före både alkohol och droger. Detta enligt Global Burden of Disease 2019 (GBD).

Det är Institute for Health Metrics and Evaluation som, genom att sammanställa data om hur riskfaktorer kopplar till sjukdomar, skador eller för tidig död, vartannat år presenterar vilka faktorer som i enskilda länder skapar störst ohälsa. I den nu publicerade analysen seglar konsumtion av rött kött upp som en allt större bov. Men inte i första hand på grund av ökad köttkonsumtion, utan också då forskningsläget ändrats, varför rött kött, i jämförelse med den studie som presenterades för två år sedan (GBD 2017) anses både bidra till en större andel av sjukdomsbördan, och vara en riskfaktor  för flera olika sjukdomar. 

 

Källa: Livsmedelsverket

 

Livsmedelsverket: max 4 kötträtter i veckan

Livsmedelsverkets rekommendation vad gäller rött kött är max 500 gram per vecka, men gärna mindre, vilket motsvarar ungefär fyra köttbaserade måltider i veckan. Bland de sjukdomar som stor konsumtion av rött kött riskerar att leda till finns tjock- och ändtarmscancer. Varför hög köttkonsumtion är cancerframkallande är oklart. En tänkbar orsak kan vara den form av järn som finns i kött, så kallat hemjärn. 

Högt intag av rött kött är dock inte den största riskfaktorn vad gäller svenskarnas matvanor, enligt GBD 2019. Ett ännu större hälsoproblem är det låga intaget av fullkorn. Här rekommenderar livsmedelsverket istället ökad konsumtion. Fullkorn finns i spannmålsprodukter där alla delar av kornet finns med. Klassiska fullkornsprodukter är grovt bröd, knäckebröd, havregryn och rågflingor. Fördelen med högt intag av fullkorn är bland annat lägre risk att få typ 2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Livsmedelsverkets rekommendation är cirka 70 gram fullkorn per dag för kvinnor och cirka 90 gram för män. Det motsvarar till exempel två skivor knäckebröd.

Men att Socialstyrelsen på 1970-talet skulle ha rekommenderat 6-8 skivor bröd om dagen är en faktoid. Det var i en reklamkampanj från bageriernas PR-organ som påståendet spreds. Mycket av det bröd som säljs idag saknar fullkorn, och är istället riktiga sockerbomber.

 

Källa: Livsmedelsverket

 

Politiska beslut inte alltid kunskapsdrivna

Men hur får man människor att följa kostråd? Mai-Lis Hellénius är i botten läkare och professor på Karolinska Institutet med fokus mat, fysisk aktivitet och att förebygga hjärt-kärlsjukdom, men har också bland annat skapat den webbaserade kursen Sundkurs, som riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården och bland annat rymmer kostråd, och där de recept på nyttig mat som numera finns på hemsidan är det som genererar allra mest trafik till sidan.

Hon konstaterar att det här med att ändra till sundare matvanor är lika svårt som viktigt, och hon pekar ut flera faktorer som gjort att utvecklingen står och stampar, och i vissa fall till och med går bakåt.

– Ett skäl till att vi inte har lyckats bättre är att vi inte har fått ihop forskare från olika områden och gör gemensam front, så att man kan välja livsmedel som både är bra ur miljö- och hälsoperspektiv, en ekologisk produkt är till exempel inte alltid den mest hälsosamma, säger Mai-Lis Hellénius till Mat och Klimat.

Ett annat problem som hon pekar på är att beslut på hög nivå inte alltid är kunskapsdrivna, utan kringskurna av kortsiktigt ekonomiskt tänkande och ängslighet för rådande opinion.

– Ett hållbart samhälle måste bygga på kunskap, inte tyckande eller trender. Det har blivit svårare och i vår digitala värld möts vi av motstridiga råd där det är svårt att veta vad som är baserat på forskning.

En tredje hämmande faktor som hon lyfter är en beröringsskräck från forskare gentemot livsmedelsindustri, rädsla att anklagas för att vara köpta.

– Men vi forskare måste samarbeta mer med livsmedelsindustri och handel, säger Hellénius. Om det inte finns mötesplatser mellan forskning och livsmedelsindustri, hur ska vid då få producenter att hålla ner på socker och ha mer fiberrika produkter?

 

Mai-Lis Hellénius tycker att forskare och politiker behöver samarbeta mer med livsmedelsindustrin för att gynna mer hälsosamma kostval. (Foto: Ulf Sillborn, CC-licens)

 

Krävs ett helhetsperspektiv

Något som gör matfrågan särskilt svår är att många har starka känslor kring vad man äter, kopplade till minnen och traditioner. Men Mai-Lis Hellénius pekar på att det trots det gjordes insatser under 1980- och 1990-talen som ledde till bättre folkhälsa, och hon efterlyser mer forskning om livsstilspåverkan inom beteendevetenskapen, hur budskap kan föras ut på sätt som gör att de faller i god jord. 

– Även om vi idag har kunskap kring vad vi bör äta, måste också det sista steget beforskas. Om jag ger råd spelar det ingen roll hur bra de är, om de inte är vad patienten efterfrågar. Det måste bygga på dialog. 

Men att nå ut med helheten kring kostråd är en utmaning i ett samhälle med en medielogik som fokuserar på en sak i taget. 

– Det har varit fokus på socker ett tag, och det har effekt, men samtidigt har konsumtionen av kött och animaliskt fett ökat, säger Hellénius, och vi har tyvärr en negativ trend där medellivslängden för kvinnor med kort utbildning sjunker.

Kanske är minskad köttkonsumtion nästa sak som kommer i fokus. Allt fler forskningsrön och artiklar kommer om hur vegetarisk kost minskar risken för hjärtsjukdomar och till och med minskar risken för svår covid. Men att veta vad man inte ska äta är en sak, att äta det man bör äta mer av en helt annan, och Hellénius framhåller att sockerskatt och köttskatt, om än kraftfulla styrmedel, är otillräckliga i att stötta människor att ändra matvanor.

– Vi måste hitta arbetssätt som gör att vi inte ökar hälsoklyftan. Alla vet inte vad vi ska äta, och ibland är kunskapen ytlig och de råd som förs fram måste relatera till vad man äter, annars riskerar folk slå råden ifrån sig med argument som ”ja, men i vår familj äter vi redan ganska bra”.

 

Det mediala fokuset kring sockrets hälsoeffekter har fått effekt, berättar Mai-Lis Hellénius. Samtidigt har konsumtionen av kött och fetter ökat (Sharon McCutcheon, Unsplash)

 

Skolan kan visa vägen

För att verkligen få till stånd en skillnad lyfter Hellénius fram samarbete med livsmedelsindustrin som en viktig del, för att få producenter att sluta marknadsföra produkter som inte är bra, och istället marknadsföra produkter som är bra.

– I ett sammanhang råkade jag hamna bredvid en chef på ett livsmedelsföretag, och kommenterade att de fortfarande använder palmolja i en produkt som i övrigt var bra. Ett år sedan hörde chefen av sig och berättade att man tagit bort palmoljan. Vi ska inte ha beröringsskräck, utan måste kommunicera.

En annan avgörande faktor är hur det fungerar i skolbespisningen. 

– Skolan har möjligheten att visa vägen till hälsosam mat, och göra det på ett roligt och inspirerande sätt. Det får inte vara stökigt och jobbigt i skolmatsalen, det måste vara en inspirerande miljö.

Men även om man inte fångar in goda kostvanor hos barn och ungdomar anser inte Hellénius att det är för sent att göra det senare i livet.

– Nästan hälften av landets regioner gör hälsokontroller i syfte att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, och utvärderingen visar att folk ändrar sina vanor. När man gör en hälsokontroll i medelåldern och får veta att värdena inte är bra och erbjuds hälsosamtal med kunnig personal, då lyssnar man. Så vad gäller den vuxna delen av befolkningen är hälsosamtal ett sätt som vi vet fungerar, säger hon.

 

Niclas Malmberg

 

 
Intervju om klimatsmarta skolluncher med Patricia Eustachio Colombo:

 

Se även: Klimatskatt på animalier minskar utsläppen med en tiondel

Se även: Köttskatt i Sverige? Så tycker politikerna

 

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Niclas Malmberg

All vegetarisk mat inte så klimatsmart som marknadsföringen låter påskina

WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.

Klimat
IPS Inter Press Service

Utarmade jordar får nytt liv med ekometoder på Kuba

En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torka – ett växande hot mot mänskligheten

Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.