22 mars 2021

Det är av yttersta vikt var våra pensionspengar placeras – eftersom de är hälften av alla pengar på börsen. Det rör sig alltså om oerhörda summor. Att de placeras i fossilbranschen, som förstör förutsättningarna för liv på jorden är fullständigt oacceptabelt.

“Krävs total divestering”

Den 1 januari 2019 började den nya lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) att gälla. Enligt denna lag är det tydligt att icke ansvarsfulla investeringar samt investeringar som ger ohållbar utveckling inte är tillåtna. Detta skrevs med tanke på dagens kunskapsläge i världen om klimatförändringar samt miljöproblem kopplat till användning och produktion av fossila produkter.

Andra avdelningen, 4:e kap. Medelsförvaltningen:

”1 a §  –  Första-Fjärde AP-fonderna ska förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på målet i 1 §. Lag (2018:2013).”

Sverige har ratificerat Parisavtalet och för att uppfylla målen i detta behövs fullständig divestering för att stoppa och vända klimatförändringarna så att kurvorna för koldioxid och temperatur pekar nedåt så snart som möjligt. Sverige har förbundit sig att ”göra finansiella flöden förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och en klimatmässigt motståndskraftig utveckling”. Detta motiverar att agera för en total divestering av Andra till Fjärde AP-fonderna snarast, för att därigenom minimera riskerna av klimatförändringarnas konsekvenser på global nivå. Ordet divestering innebär i det här sammanhanget att fullständigt avinvestera från innehav i fossilbranschen.

Bryter mot de mänskliga rättigheterna

Utöver den nya lagen för AP-fonderna och Parisavtalet är det även relevant att lyfta de mänskliga rättigheterna när vi pratar om behovet av divestering. Särskilt vill vi åberopa tre artiklar i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna:

• Artikel 3. Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.
• Artikel 28. Var och en har rätt till ett socialt och internationellt system där de rättigheter och friheter som behandlas i denna förklaring till fullo kan förverkligas.
• Artikel 30. Ingenting i denna förklaring får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen.

Naturskyddsföreningen kom i januari 2020 ut med sin rapport Fossilfria pensioner. I denna tar de bland annat upp konkreta exempel på hur fossil industri orsakat hälsoproblem och andra skador på människor, djur och natur på olika platser i världen. Vi vill här ge en bild från två av reportagen samt ett tredje exempel från ett nytt projekt i Afrika. Trots den mycket akuta situationen fortsätter alltså fossilindustrin att planera och genomföra storskaliga projekt. Sedan rapporten kom ut har dock Första AP-fonden gjort en divestering, vilket är glädjande. 

• • • • La Guajira, Colombia: Första till Fjärde AP-fonden investerar 1,3 miljarder SEK i den hårt kritiserade Cerrejóngruvan som producerar 1,1 miljoner ton koldioxid årligen. När gruvans kol förbränns släpps ytterligare 72 miljoner ton växthusgaser ut. Gruvan utsätter människor som bor i närheten för stora hälsorisker: lokalbefolkningen får sina odlingar förstörda av koldamm och 30 procent av dem saknar tillgång till vatten.

• • • • Berezovka, Kazakstan: Första till Fjärde AP-fonderna äger strax över 3 miljarder SEK i KPO, Karachaganak Petroleum Operation BV, och är ett av världens största olje- och gasfält. De direkta utsläppen från verksamheten var 1,9 miljoner ton växthusgaser år 2018. Under 2000-talet har fältet gett Berezovkas invånare olika hälsoproblem, såsom toxiska hjärnskador, hjärt- och kärlsjukdomar och andningsproblem.

• • • • Uganda och Tanzania: På senare tid har även råoljepipelinen EACOP (East African Crude Oil Pipeline), där franska Total och kinesiska CNOOC är med, uppmärksammats som ett hot mot människor, djur och natur. Ett gigantiskt projekt med ett koldioxidavtryck i ledningen stort som Danmark. Oljeledningen som kommer bli världens längsta med sina 1445 kilometer skär genom hjärtat av Afrika från Hoima i Uganda till kuststaden Tanga i Tanzania. Kapaciteten ska bli 34 000 000 liter olja per dag från 500 oljekällor. Att ett sådant här projekt har fått starta efter Parisavtalet kom till är fullständigt oförståeligt och helt oacceptabelt. 

Cerrejóngruvan i Colombia. (Lee Bosher, licensed under CC BY-NC 2.0)

Krisinsikten ökar – även bland investerare

”But awareness is rapidly changing, and I believe we are on the edge of a fundamental reshaping of finance.”

Så skriver Larry Fink, grundare och VD i världens största kapitalförvaltare Blackrock i förra årets årliga brev till företagsledare. I detta brev visar han klart och tydligt på vikten av att ta klimatförändringarna på allvar och ställa om efter de förutsättningarna. Han trycker tydligt på vikten av hållbarhet och hur klimatrisken kommer att påverka både vår fysiska värld och de finansiella systemen globalt. Investerare över hela världen blir mer och mer medvetna om riskerna – både de fysiska och ekonomiska. Fink visar på det ekonomiska allvaret i en av överskrifterna ”Climate Risk Is Investment Risk”. Det är med andra ord ingen tvekan på vad han vill föra fram i brevet: klimatförändringar är verkliga och behöver hanteras av finans- och företagsvärlden genom hållbara investeringar och även hållbart agerande i alla dess aspekter. 

Det är hög tid att agera resolut. Alla länder inklusive Sverige behöver göra allt som är mänskligt möjligt för att få kurvorna med koldioxid och temperatur att peka åt rätt håll så snart som möjligt. Divestering av pensionerna hör till ett av de viktiga sätten – att genom våra pensioner i Sverige visa åt vilket håll vi ska när det gäller ansvarsfullhet, hållbarhet och omställning av samhället. Att fortsätta med fossila investeringar är en dubbel förlust: investeringar i fossilt är pengar som istället skulle kunna investeras i hållbara och ansvarsfulla företag. Det är den omställning vi behöver göra.

Vi anser därför att de investeringar som idag finns i fossilt istället ska göras i sådant som är i linje med EU:s gröna giv, alternativt andra omställningsinitiativ med potential att ha stor förändringskraft.

AP-fonderna – när kommer ni att följa lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder, Parisavtalet och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och se till att era investeringar är helt fria från investeringar i fossilbranschen?

Johanna Norrbo, Anna Bokström, Alexander Franzén, Maria Hammer & Yrsa Dahlman

Fossil Free-kampanjen Divestera AP-fonderna

Karin Sundqvist, Ordförande, Naturskyddsföreningen Sandviken

Anders Berthling, Ordförande, Styrelsen för Naturskyddsföreningen i Jönköping

Rune Stenholm Jakobsen, Ordförande, Naturskyddsföreningen i Kristianstad och Bromölla

Björn Abelsson, Ordförande, Naturskyddsföreningen Västernorrland

Stefan Arrelid, Ordförande, Naturskyddsföreningen Norrköping

Henrik Perrin, Ordförande, Nora Naturskyddsförening

Kristin Allebrink, Ordförande, Skellefteå Naturskyddsförening

Per Magnuson, Ordförande, Naturskyddsföreningen Landskrona

Lars-Åke Andersson, Ordförande, Naturskyddsföreningen i Mark

Stig Johannesson, Ordförande, Naturskyddsföreningen i Kungälv

Solveig Dahl, Ordförande, Tyresö Naturskyddsförening

Leif Johansson, Ordförande, Naturskyddsföreningen i Skinnskatteberg

Liv Oscarsson, Ordförande, Naturskyddsföreningen i Umeå med omnejd

Lars Lindfors, Ordförande, Nässjö Naturskyddsförening

Göran Sandberg, Ordförande, Täby Naturskyddsförening

Olof Mill, Klimatsamordnare, Jönköpings Länsförbund, Naturskyddsföreningen

Tove Berg och Jennifer Cronborn, Ordförande, Naturskyddsföreningen Malmö

Lars-Erik Jevås, Ordförande, Partille Naturskyddsförening

Jonas Ardö, Professor i naturgeografi, Lunds Universitet

Kerstin Johannesson, Professor i marin ekologi, Göteborgs universitet

Paul Glantz, Docent Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet

Magnus Boström, Professor i sociologi Örebro Universitet

Wim Carton, Associate Senior Lecturer, Lund University Center for Sustainability Studies (LUCSUS)

Lennart Olsson, Professor i Geografi, IPCC-författare, Lunds universitet

Adam Kristensson, Docent, Atmosfärspartikelforskare LTH, Lunds universitet

Torsten Krause, (PhD) Senior Lecturer, Lund University Centre for Sustainability Studies

Eva Lövbrand, Biträdande professor, Tema Miljöförändring Linköpings universitet

Johan Jansson, Professor företagsekonomi, Handelshögskolan vid Umeå Universitet

Johan Uddling, Professor i växtekofysiologi, Göteborgs Universitet

Kimberly Nicholas, PhD, Associate Professor of Sustainability Science, Lund University Centre for Sustainability Studies (LUCSUS)

Julia Nordblad, Docent, forskare i miljöhistoria, Uppsala universitet

Se även: Klimatkrisen under corona – ingen grön återhämtning i sikte

Se även: Ny rapport – den gröna återhämtningen inte grön nog