Frågan om att EU behöver stötta utvecklingen av odlad kött har under året lyfts i EU-parlamentet. Trots att de första odlingarna genomfördes i Europa i början av 2010-talet av den holländske forskaren och grundaren av företaget Mosa Meat Mark Post, är det i andra delar av världens som utvecklingen sedan har tagit fart.
EU-parlamentarikerna Ulrika Müller och Tilly Metz har därför i ett initiativ pekat på hur Europa riskerar att hamna i bakvattnet när marknaden för odlat kött blir kommersiell. Man menar samtidigt att odlat kött är en av lösningarna på hur utsläppen av växthusgaser kan minska. I Sveriges riksdag har frågan tidigare väckts av bland annat Jens Holm (V).
Det första landet i världen att tillåta försäljning av odlat kött var Singapore, om än från ett amerikanskt företag, Eat Just. Eat Justs produktionsmetod går till så att man tar muskelceller från kycklingar, som sedan får växa i en cellodling. Processen innebär således inte idag att det odlade köttet kan sägas vara veganskt.
Ursprungscellerna tas från djur, och det näringsmedium som används vid odlingen kommer bland annat från ofödda kalvar. Men forskning finns också kring hur odlingen framöver ska kunna göras helt djurfri.
Eat Just är inte det enda företaget som nu är igång med kommersiell produktion av odlat kött. Ett annat företag är israeliska Future Meat, som utöver kyckling också har odlat kött baserat på nöt, gris och lamm, och med en kapacitet på ett halvt ton odlat kött per dag.
Det odlade köttet är än så länge dyrare än djurkött. Detta då näringslösningen är kostsam och då den industriella produktionen än så länge är liten. Men Future Meat räknar med sjunkande priser, och målsättningen är att odlat kött framöver ska kunna konkurrera med djurkött även ekonomiskt – och inte bara vara ett exklusivt alternativ för den som inte vill äta slaktade djur.
Fördelarna med odlat kött är inte bara djuretiska, men också ur ett klimatperspektiv. Metoden kräver 99 procent mindre arealer, 96 procent mindre vatten och genererar 80 procent lägre utsläpp av växthusgaser än traditionell djuruppfödning. Men odlat kött väcker också nya båda etiska frågor och miljöfrågor. Hur ska man värdera ett igenvuxet odlingslandskap och risk för minskad biologisk mångfald?
Hur kan produktionen ske på ett transparent sätt där tekniken kan spridas? Många frågetecken återstår att räta ut och inom EU är det än så länge inte tillåtet att sälja odlat kött. Men i Nederländerna har man tillåtit provsmakning av odlat kött.
Men draghjälpen för det odlade köttet tycks i slutänden snarare än från direkta politiska beslut kunna komma från ett helt annat håll: människans önskemål om längre rymdexpeditioner.
Idag förutsätter långväga rymdresor att lasten innehåller en mycket stor mängd livsmedel med lång hållbarhet. Att istället kunna producera mat ombord är därför högintressant, och redan nu går det att odla sallad på den internationella rymdstationen, ISS.
Enbart sallad är dock ingen fullgod kost, och därför har den europeiska rymdorganisationen ESA också intresserat sig för möjligheten att odla kött i rymden, och man har initierat ett forskningsprogram kring hur ett produktionssystem för odlat kött i rymden skulle kunna utformas. Genombrott för hur kött kan odlas i rymden, med mycket begränsade resurser, kan också bidra till tekniska lösningar för effektiv produktion av odlat kött även på jorden.
Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.