Nötter har blivit allt mer populärt som föda bland annat då nötter är gott, nyttigt ochmättande. Tyvärr för dagens nötodlingar med sig stora miljöproblem. Har man egen mark eller en vanlig villaträdgård kan det därför vara en bra idé att odla sina egna nötter.

För den som inte har möjlighet att odla egna nötter så kan man minska sin miljöpåverkan genom att köpa ekologiska och/eller fairtradeodlade nötter, alternativt byta ut nötterna mot exempelvis solrosfrön och då gärna närodlade då de flesta transporteras från kina.

Mandelodlingens problem i världen

Ett exempel där nötodlingen skapar problem är mandelodling i Kalifornien, där ca 80% av all mandel kommer ifrån. Mandelodlingarna består av enorma monokulturer där enbart mandelträd odlas. Då mandelträden bara blommar ca två veckor per år så är det svårt, eller omöjligt, för vilda pollinerare att överleva eftersom det de resterande 50 veckorna inte finns någonting att leva av. Detta har människan löst genom att en stor del av USAs bin, ca 75%,transporteras till mandelodlingarna (för att förstå mängden bin som transporteras, så finns siffror på att ca 1,6 miljoner bisamhällen flyttas till mandelodlingarna varje år). Varje vår väcks bina brutalt ur sin vintervila då de lastas på lastbilar och transporteras genom hela landet till mandelodlingarna där de får pollinera mandlarna under blomningen. Efteråt plastas kuporna in och transporteras, ofta flera hundra mil, till andra monogrödor som ska pollineras. Transporten fram och tillbaka från mandelodlingarna är ett stort stressmoment för bina och många dör under hanteringen. Hanteringen har också gjort att bina drabbas av fler sjukdomar och dör på grund av det. Då det används mycket pesticider i mandelodlingar följer dessa med i honungen.

Ett annat problem med mandelodlingar är vatten. Kalifornien är torrt och bevattning krävs då mandelträden behöver mycket vatten. Mandelodlingarna kräver 3,4 miljarder kubikmeter vatten per år. Till detta används grundvatten och mandlelodlingarna har gjort att grundvattnet börjar ta slut. Odlarna måste borra allt djupare brunnar för att få tag på vatten och de kraftiga pumparna tömmer ofta även grannens brunn. En annan effekt av att grundvattnet töms är att marken packas ihop och sjunker när grundvattnet inte längre håller upp motståndet från omgivande landmassor. Jordens struktur och grundvattenreservoarer kommer därmed troligtvis aldrig kunna återställas. Vill man leva miljövänligt så är det bra att avstå från att köpa mandel odlad i Kalifornien.

Problem vid odling av cashewnötter

Idag äter vi ca 50 gånger mer cashewnötter än för 20 år sen. Även om odlingarna inte är lika extremt stora som mandelodlingarna så är både bevattning, besprutning och förlust av biologisk mångfald stora problem. Hanteringen av cashewnötter medför även andra problem då cashewnötter är omgivna av ett hårt skal som innehåller frätande ämnen. När nötterna rostats tas skalet bort, vilket ofta görs för hand och det frätande ämnet i skalet ger skador på händerna. Gaser från rostningen kan även orsaka kroniska luftvägsproblem. Då cashewnötter odlas i fattiga länder som Indien och Vietnam finns det ofta ingen skyddsutrustning tillgänglig och arbetarna har usel lön. Mängden cashewnötter vi konsumerar bör därför begränsas och enbart fairtraide-märkta cashewnötter bör väljas i affären.

 Att odla nötter i Sverige

Har man möjlighet att odla nötter själv så är det såklart det mest miljövänliga alternativet. Välkända nötter såsom valnötter och hasselnötter går att odla i en stor del av Sverige medan exempelvis kastanjer och mandlar bara kan odlas i de sydligaste delarna (även om det finns undantag). Det finns även mer ovanliga nötter som kan odlas, såsom pimpernöt och nötter från nöttallar. Vad många inte tänker på är att även ekollon kan ätas, men dessa kräver förbehandling för att laka ur garvämnen.

Nötträd och buskar kan vara självfertila och då behövs enbart ett träd/en buske för att få skörd. Är trädet däremot självsterilt så behövs minst två träd/buskar för att få skörd.

Jag skriver också om växtzoner (googla gärna för en karta). Zon 1 har det mest gynnsamma klimatet för odling och finns på Öland, Gotland och delar vid kusten i södra Sverige.

Nedan skriver jag om de nötter som jag odlar, hasselnötter, valnötter, mandel och pimpernöt.

Hasselnötter

Vild hassel (Corylus Avellana) växer ända upp till mittersta Norrland. Trots detta är större delen av nötterna vi äter importerade. Hasselbuskar är självsterila. Dock är det sällan ett problem då det ofta finns vild hassel som kan pollinera de odlade buskarna. Hasselnötter är rika på fett och protein och är därför en bra gröda för självhushållare. Tyvärr får man ofta slåss om skörden med till exempel möss, ekorrar och nötvivlar (nötviveln är en insekt som lägger ägg i nötterna och larven äter sen upp nöten inifrån). Hassel behöver stå soligt och gärna i bördig jord för att få bra fruktsättning. Även tillgång på vatten behövs, främst under försommaren och det kan vara bra att vattna buskarna vid torka för bra skörd. Vid plantering är det bra om en yta på ca en meter i diameter runt stammen rensas och hålls fri från ogräs för att busken ska slippa konkurrens om vatten och näring. Täck ytan med löv eller annat organiskt material för att hindra avdunstning och för att hindra att nytt ogräs växer upp. För bra skörd kan det vara lämpligt att beskära hasseln då busken sakta sprider sig genom rotskott som skuggar kronan vilket ger sämre skörd. Det finns många namnsorter av hassel som ger både fler och större nötter än vildhasseln.

Jag har valt att sätta mina hasselbuskar i en solig skogsbacke där det bara finns små lövträd. Detta eftersom hassel vill stå soligt och då den är beroende av mykorrhiza, något som redan är etablerat i backen.

Jag har valt följande två namnsorter av hassel:

Barcelonski – Högavkastande och starkväxande sort som är vanlig inom kommersiell odling. Ger stora till mycket stora nötter.

Jättenöt från Halle – Starkväxande sort med medelstora till stora nötter. Ger bra körd även i nordligare zoner.

Mina hasselbuskar har bara stått ett par år, men har redan börjat ge nötter. Nötterna är både stora och väldigt goda. Då hassel lätt kan förökas med hjälp av nötter är min plan att föröka dessa genom sådd från de nötter som bildats i år.

Jag planerar även att plantera en turkhassel (Corylus Colurana) som, till skillnad från vanlig hassel är ett träd och blir 10 – 15 meter. Då turkhasseln har en djup pålrot så klarar den torka och mager jord bra och jag har en lämplig plats med sandjord på min tomt där inte så mycket annat kommer trivas. Turkhasselns nötter sitter i klasar om ca 10 nötter. Nötterna är något mindre än för vanlig hassel, men ett träd kan ge upp till 15 kg nötter per år. Tyvärr är även turkhasseln sjävsteril och pollineras dåligt av vanlig hassel och det behövs därför två träd för att få skörd. I naturen förekommer det inte hybrider av vanlig hassel och turkhassel och det finns ingen risk för påverkan på inhemsk hassel. Turkhasseln klarar även dåligt i skogsförhållanden vilket gör att den inte sprider sig i våra skogar och man behöver därför inte vara orolig för negativ påverkan på naturliga ekosystem när man planterar turkhassel.

Valnöt

Äkta valnöt (juglans regia) kan främst odlas i zon I-II, men det finns namnsorter som klarar sig upp till zon IV. Det finns både självsterila och självfertila orter. När man odlar valnöt så gäller det att ha gott om plats då träden kan bli ca 15 meter breda och 20 meter höga. Valnötter är rika på fett och ett träd kan ge stor skörd. Valnöt föredrar mullrik och pH-neutral jord och behöver stå väldränerat samt ha god tillgång på vatten. Valnöt ska gärna planteras på en skyddad och solig plats. Precis som hassel behöver valnöt tillgång på vatten under försommaren för att utveckla nötter. När nötterna är klara så brukar de falla ner på marken. Nötterna bör skördas direkt när de ramlat ner för att undvika angrepp på nötterna och för att nötterna ofta tas om hand av exempelvis ekorrar.  Valnöt har ett yttre skal som måste tas bort vid skörd. Efter det måste nöten med det inre skalet torkas för att öka hållbarheten. 

Vad många inte vet är att det även finns andra sorters valnöt än äkta valnöt där jag listar några exempel nedan:

• Hjärtvalnöt (Julglans Ailantifolia var cordiformis): Ger lättknäckta nötter och är härdig till zon 4.
• Svart valnöt (Juglans nigra) och grå valnöt (Juglans cinerea): Ger svårknäckta nötter och kan vara härdiga upp till zon IV.
• Buartnut (Julglans Bixbyi): Är en hybrid mellan grå vallnöt och hjärvalnöt (eller någon annan östasiatisk sort om inte nämns här). Nötterna är lättknäckta och trädet är hördigtupp till zon V i skyddat läge.

 Jag har valt att plantera äkta valnöt och två olika namnsorter. Den första är “Broadview” som är självfertil och sägs vara den bästa sorten för kallare klimat (jag odlar i zon 3). Den ska även ge skörd tidigt och ska vara mycket högavkastande. Då trädet endast är ett par år gammalt så har det inte gett någon skörd ännu. Det andra trädet satte jag i år. Det heter “Lara”. Lara är ganska oprövad sort, men ska vara ett lite mindre träd som ger nötter i tidig ålder. 

 Kastanj

Det finns olika arter av kastanj. Här skriver jag om äkta kastanj (Castanea Sativa). Äkta kastanj är härdig i zon 1-2, men det finns även träd som är härdiga i skyddat läge i högre zoner. Äkta kastanj är självsteril och det behövs därför minst två träd för att få frukt. Även kastanj ger stora träd med en höjd på 20-30 meter. Kastanjer innehåller mer kolhydrater och mindre fett än andra nötter.

För att få träd som är härdiga i zon 3 så har jag plockat kastanjer från två träd som växer i närheten där jag bor. Jag gjorde inget speciellt för att få dessa att gro utan kastanjerna plockades på hösten och jag la ut dessa under jord i trädgården. Fem stycken grodde och alla har klarat sig de efterföljande vintrarna. Träden är bara tre år och ett par decimeter höga. Jag har såklart inte fått några nötter ännu, men tänkte flytta mina små träd till sin slutgiltiga placering nästa år. 

Mandel

Mandel (Prunus Dulcis) är främst härdig i zon 1 samt i skyddade lägen i zon 2. Mandeln blommar tidigt och skadas ofta av frost på våren. Fruktsättningen uteblir då och i vårt klimat måste man satsa på sorter som blommar sent. Mandeln har en söt smak och innehåller 40-70% fett. Mandelns användningsområden är stora, till exempel i bakverk, som mjölk, i sallader, i olika varmrätter och såklart att äta som de är. Mandelträd blir inte jättestora, ca 5 meter och passar därför bra även i små trädgårdar. Mandelträd är självsterila, men det finns vissa självfertila sorter. Mandel mognar under september – oktober och ett träd kan ge ca 15 kg nötter. Även mandlar måste torkas efter att det omgivande fruktköttet tagits bort, för att kunna lagras. 

Då jag odlar i zon 3 så kommer jag inte satsa på mandelträd. Dock finns det en korsning mellan mandel och persika som heter persikomandel (Prunus x Persicoides) som ska vara härdig upp till zon 3. Kärnan ser ut som en persikokärna, men nöten inuti ska ha liknande kvalitet som mandel. Det verkar relativs svårt att få tag på persikomandel. Dock plockade jag några persikomandlar (från marken) från Visbys botaniska trädgård i somras. Dessa ligger i kylskåpet för stratifiering och jag hoppas att det blir några små träd i framtiden.

Pimpernöt

Pimpernö (Staphylea Bumalda) kan odlas i zon 1-IV (i zon 5 i skyddat läge). Den är ett litet träd som blir ca 2-4 meter och blommar fint på våren. Pimpernöt vill gärna stå i sol till halvskugga, i skyddat läge och i mullrik jord. Nötterna mognar i september – november och innehåller ca 40% fett. Smaken är ganska lik pistaschnötter. Nötterna behöver torkas innan de lagras. Pimpernötter kan även skördas innan de är mogna och kan då ätas som de är, utan att skalet behöver knäckas. Även skott och blommor kan skördas och ätas som de är eller stekas. 

Jag har två pimpernötsbuskar som jag köpt från Svartbäckens trädgård. Dessa är relativt nysatta, men har gett lite nötter.

 På önskelistan

I framtiden vill jag gärna plantera några nöttallar, även om det tar väldigt lång tid att få skörd. Ginko Biloba vore också fantastiskt, även om det är på gränsen till härdigt, då det är otroligt vackra träd.

Källa: Egen erfarenhet och en fantastisk bok som jag rekommenderar alla som vill odla nötter, nämligen ”Nötodlarens Handbok” av Philipp Weiss.