Mat och Klimat

Tycker du om denna artikel?

Fler artiklar av denna författare

(Hirs)toria – Historia

Ett av de äldsta livsmedel som människan känner till är ”millets”. Millets (mer känt som ”Hirs” på svenska) har odlats över stora delar av världen sedan tusentals år tillbaka i tiden, allt ifrån Afrika till Sydostasien men även i delar av Europa. I Indien, såväl som i en del länder i Afrika och även en del länder i Afrika, betraktar man hirs vara en viktig del i basfödan.

I Indien odlas hirs på en yta som täcker över 24 miljoner hektar vilket motsvarar mer än 80% av Asiens hirsproduktion. Under 1950- och 60talet började dock en systematisk minskning av hirsproduktionen. Den matpolitik som följde, av den så kallade ”Gröna revolutionen”, gav stöd till ett kommersiellt jordbruk som med hjälp av subventioner och lån ville gynna odling av grödor som ris och vete.

Detta ledde till en produktionsfördubbling av dessa grödor över de kommande decennierna medan en minskning av hirsodling följde som konsekvens samt att människors matvanor ändrades. Efterfrågan gick upp för ris och vete och ner för hirs. På sätt och vis blev hirs mer eller mindre utkonkurrerat av grödor som ris och vete, trots att hirs ur näringshänseende tillika ifrån en jordbruks- och miljösynvinkel är bättre. Detta kan ju ses vara ytters kontraproduktivt.

Till vänster: ett fält av Pearl Millet. Till höger: nyskördade Röd Sorghum Millet.

Klimatsmart gröda

Klimatförändring kan innebära bl.a. minskat regnfall, förändrat regnmönster, ökad temperatur samt ökad begränsning av vattenresurser. Alla dessa faktorer påverkar jordbruket och kan leda till undernäring. Att producera Hirs kräver en mycket liten mängd vatten och grödan är dessutom anpassad till en stor spridning av ekologiska förhållanden. Detta innebär att Hirs växer bra på såväl låga som höga altituder, att den kan motstå mycket höga temperaturer samt att den lämpar sig väl i varierande jordtyper.

Att Hirs är en så anpassningsbar gröda gör att den kan odlas i många länder som är hårt drabbade av torka och vattenbrist. Dessutom behöver inte hirs någon behandling med kemiska gödnings- eller bekämpningsmedel. Detta för att många hirsodlare istället tillverkar eget organiskt gödsel och bekämpningsmedel, vilka inte har någon negativ inverkan på miljön alls. Det finns så många fördelar med att odla och Hirs och detta gör att det är på sin plats att kalla Hirs för klimatförändrings-resilient gröda. Prabhakar, från All India Co-ordinated Research Project on Small Millets, säger att det går åt ca 5000 liter vatten för att producera 1kg ris medan det till Hirs bara behövs omkring 250-300 liter.

Hirs och Hälsa

Förutom det faktum att hirs är en väldigt bra gröda i kampen mot klimatförändring så är hirs även ett mycket näringsrikt livsmedel. De har ett proteininnehåll på mellan 7,3-12,5 g/100 g, beroende på vilken hirstyp, och alla typer innehåller samtliga essentiella aminosyror. De innehåller också en hög mängd fiber vilket är viktigt för att tarmarna ska fungera normalt. Ett högt fiberinnehåll bidrar även till att hålla blodfettnivåerna låga och gör att blodsockret stiger långsamt. Utöver fiber och protein så är hirs dessutom rika källor av B-vitaminer, kalcium, järn, zink, magnesium och flera andra mineraler vilka underlättar och bidrar till välfungerande fysiologiska funktioner. Alla hirstyper är dessutom glutenfria och innehåller en stor mängd antioxidanter.

Hirs näringstabell per 100g

(Källa: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Millet)

Ekonomiska fördelar med hirsodling

Malagi, en bonde i Karnataka (Indien), säger att fröna från hans hirsskörd sparas och kan odlas på nytt samt att han inte behöver använda gödsel- eller bekämpningsmedel. Han berättar att när han tidigare odlade chili så var han tvungen att ta lån för att ha råd med diverse kemiska medel men att han nu inte längre har några extra omkostnader, sedan han gick över till att odla hirs.

Jag har också personligen träffat en bonde vid namn Manikandan utanför staden Nilakottai, Tamil Nadu i södra Indien. Manikandan började odla hirs på sin gård år 2018, efter att vattennivån i hans brunn sjunkit avsevärt. Han hade tidigare odlat tomater och brinjal vilka jämfört med hirs kräver stora mängder vatten för sin produktion. Sedan omställningen till hirsodling har vattennivån åter stigit och samtidigt har hans utgifter minskat, då hirsodlingen inte kräver några tillägg av kemiska gödsel eller bekämpningsmedel.

Till vänster: olika typer av hirsfrön. Till höger: Pearl Millet (skördad)

Återkommandet av Hirs

Som följd av påtagliga klimatförändringar har hirs börjat komma tilllbaka på produktionsmarknaden. Globala organisationer trycker på för en ökad hirsproduktion med meningen att det både skulle minska jordbrukets ekologiska fotavtryck samt att det skulle bidra till matsuveränitet. The Consultative Group on International Agriculture Research (CGIAR) hävdar att hirs är vägen framåt för länder som Indien där matsuveränitet är en stor utmaning.

”Tidigare brukade folk skratta åt hirsodlare. Men nu, efter ökat stöd från regeringen och ökande medvetenhet om fördelar med hirsodling, har många bönder börjat odla hirs igen.” Detta säger Sangur, president för Samiti, the local organic producers group.

Under det senaste årtiondet har den Indiska regeringen tagit initiativ för att främja och stötta produktionen av hirs. Ett av dessa var regeringens beslut, år 2013, att inkludera grovkorn, som hirs, under PDS (public distribution system). Tidigare har enbart ris och vete ingått i detta allmänna distributionssystem vilket resulterade i lägre konsumtion av hirs. En del stater har tagit initiativ till att öka både produktion och konsumtion av hirs. I Maharashtra, till exempel, har den lokala regeringen infört subventioner för hirs. I flera andra stater, som bl.a Odisha och Karnataka har de lokala regeringarna börjat främja och uppmuntra till odling av hirs då de vill se en ökad produktion.

Maträtter med Hirs

Hirs kan tillredas på olika sätt och kan användas för att tillaga många slags maträtter. Några exempel som även nämnts tidigare är bl.a gröt, bröd, och som ett substitut till ris. Hirs kan dessutom passa bra som beståndsdel i en sallad för att ge den en mer matig och mättande känsla. Det går också att använda kokt kall hirs till att forma biffar, bollar och burgare.

Saltåkvarn beskriver hirs som: Ett av våra äldsta sädesslag. Det är rikt på mineraler som fosfor, zink, järn, och vitamin B6. Det är också fritt från gluten. Hirs används på samma sätt som ris eller till gröt, vegetariska biffar, i soppor och gratänger.

Edvin Erlandsson

 

Jo Sonn
Jo Sonn
Åsikter och kommentarer


Dina åsikter och kommentarer är viktiga för Mat & Klimat!

Vi vill gärna veta vad du tycker.

Skriv till oss:

Tycker du om denna artikel?

SENASTE NYHETERNA

Visited 93 times, 55 visit(s) today

Gilla detta:

Upptäck mer från Mat och Klimat

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa