De har kallats för dödsskepp. De väldiga specialiserade transportfartyg som fraktar tusentals levande djur – främst får och kor – hundratals mil över haven för att sedan slaktas eller användas för uppfödning. Ett av dessa skepp förliste i november i Svarta Havet utanför den rumänska hamnstaden Midia, vilket lämnade över 14 000 får att gå en grym död till mötes. Nu har debatten om levandetransporternas vara eller inte vara åter väckts till liv.

Transporter av levande djur har länge varit en viktig fråga för djurrättsaktivister. Redan på 90-talet förekom omfattande protester i Storbritannien mot levandetransporter, något som kostade den 31-årige aktivisten Jill Phipps livet när hon år 1995 försökte stoppa en lastbil som skulle forsla kalvar från kungadömet till Nederländerna.

Tunga internationella djurrättsorganisationer som Eurogroup for Animals har länge hävdat att levandetransporter orsakar onödigt lidande och att djuren bör födas upp nära den plats de ska slaktas.

– Vi vill att den här grymma och totalt förlegade handeln upphör. De är levande varelser, inte varor, sade Reineke Hameleers, en talesperson för djurrättsorganisationen, till The Guardian.

Handeln blomstrar

Trots kritiken ökar handeln med levande boskap globalt. Orsakerna är de tekniska framsteg som gjorts, byggandet av specialiserade transportfartyg för djur, samt den stadigt ökande efterfrågan på kött globalt. Australien är världens största exportör idag, med en export på nära 3 miljoner djur per år. Antalet levande får på export ökade med 21,4 procent mellan 2017 och 2018. Även i EU går handeln kraftigt framåt; antalet levandetransporter ut ur unionen ökade med över 60 procent perioden 2014-2017.

Man kan fråga sig varför det finns en marknad för just levandetransporter. I teorin lär det vara mer ekonomiskt rimligt att slakta djuren på plats och sedan transportera det frysta köttet, att sköta värdeskapandet på hemmaplan så att säga. En del av förklaringen ligger i att det är en stor kostnad att investera i nödvändig kylutrustning, men den övervägande orsaken ligger i efterfrågan hos konsumenterna. Det finns en stark och ökande efterfrågan på just levande boskap, främst i Mellanöstern. Enligt religiösa och traditionella normer slaktas djuren på ett särskilt sätt i dessa länder och köttet ska helst vara så färskt som möjligt. Då länderna ofta saknar tillräckligt med odlingsmark för att försörja den ökande köttkonsumtionen, söker de sig till handeln med länder som Rumänien och Australien.

Det Palau-flaggade Queen Hind – skeppet med de 14,000 drunknade fåren – var på väg till just Saudiarabien innan det förliste strax efter avgång från Midia.

Orsakar enormt lidande och död

När djuren väl nått sin destination sker ingen vidare kontroll av djuren. Slakten är ofta brutal och sker på ett sätt som inte är tillåtet enligt EU-regler.

Men problemen börjar långt innan dess. Fåren trängs i mörka, kala utrymmen och kämpar mot varandra för tillgång till mat och vatten. Dålig luftkonditionering och tuffa värmeböljor gör att en stor andel av djuren anländer sjuka eller döda, även när allt skett enligt “rutinerna”. Den ofta ensamma veterinären lämnas med en omöjlig uppgift att försöka trygga djurens välfärd.

En rad skandaler har skakat industrin vilket har fått djurrättsorganisationer världen över att rasa, och på vissa håll har de lyckats förhindra eller begränsa dessa transporter till havs.

Nya Zeeland var tidigare världsledande i branschen fram till år 2003, då handeln i princip upphörde efter nya restriktioner. Det började med en handelsdispyt med Saudiarabien som just hade nekat tillträde till ett skepp lastat med över 50 000 nyzeeländska får. Medan förhandlingarna pågick dog tusentals får på skeppet som då hade varit till havs i mer än två månader. Det hela slutade med att de överlevande fåren skänktes för slakt till den fattiga nationen Eritrea på Afrikas horn. Händelsen skakade om Nya Zeeland, som införde så tuffa restriktioner att det idag råder ett de facto förbud. Idag förekommer fortfarande levandetransporter från Nya Zeeland, men endast för uppfödningsändamål.

Händelsen fick omvärlden att börja granska dessa transporter allt noggrannare. Även grannlandet Australien har skakats av skandaler. År 2013 hittades 4000 döda får på ett fartyg som just hade nått Qatars huvudstad Doha. Fåren hade transporterats från den australiensiska vintern rakt in i den subtropiska hettan i Persiska Viken.

Det finns mängder av liknande historier, alla med sin egen specifika grymhet. Faktum är att Australiens regler i dagsläget tillåter en rutinmässig dödlighet på upp till 1 procent (nyligen var den siffran 2 procent) för de djur som transporteras levande. Mellan 2000-2012 dog över en halv miljon djur på fartyg i landets regi, enligt australiensiska myndigheter.

Vändpunkten inträffade förra året närvideoklipp och fotografier från ett av landets exportfartyg publicerades förra våren . På bilderna kan man se värmepåverkade, utmattade och döda får i mörka trånga utrymmen på ett av de så kallade dödsskeppen. Som en följd införde landet ett temporärt förbud mellan juni och september i år, när risken för värmestress är som högst i de vatten som omger Mellanöstern.

Rumänien trotsar Bryssels uppmaningar

Medan andra länder inför restriktioner går Rumänien i motsatt riktning. Landet, som är ett av de ekonomiskt svagaste i EU, står också för den största andelen av levandetransporter till länder utanför unionen. Hela två miljoner levande får fraktades ut ur landet åren 2017 och 2018, främst till Jordanien, Libanon och Libyen. I Rumänien är efterfrågan på lammkött inte särskilt hög, och landets många bönder är helt beroende av exporten till Mellanöstern.

Sommaren 2019 såg en topp i efterfrågan på levande får på grund av att den sammanföll med den muslimska festivalen Eid-al-adha, där levande får slaktas enligt en urgammal ritual för att hedra Abrahams offer till Gud.  70 000 får skulle skeppas till Mellanöstern mitt under den stekheta högsommaren, vilket fick flera makthavare i Bryssel att reagera.

I ett brev till Rumäniens jordbruksminister skrev EU-kommissionären för livsmedelssäkerhet och hälsa, Vytenis Andriukaitis: “Eftersom väderprognoserna i Persiska viken visar att temperaturen kan nå 46℃…så ber jag dig, som en gest av ansvarstagande, att stoppa den planerade exporten tillfälligt”.

Jordbruksminister Daea svarade att Rumänien under inga omständigheter skulle bromsa sin export och fåren skeppades iväg enligt planerna. Bilder på de så kallade “dödsskeppen” började samtidigt cirkulera i sociala medier. Djurrättsorganisationen Animals International samlade bilder och inspelningar som visar hur fåren misshandlats på väg av skeppen, som sedan visades upp för rumänska myndigheter. Många var redan döda vid ankomst.

– “Djuren kokas bokstavligt talat levande i skållande temperaturer ombord de trånga skeppen vars resa över havet tar över 8 dagar”, sade Gabriel Paun, organisationens EU-ansvarige till Euronews. “Hettan ombord överstiger 60℃ trots att EU-lagstiftningen kräver temperaturer under 30℃.

Nu finns det visst hopp om att även Rumänien ska anta en lagstiftning där sommartransporter av levande djur förbjuds framöver, men Animals International varnar för att åtminstone tre andra europeiska länder står redo att kompensera för eventuella bortfallet.

Vad hände med Queen Hind?

Besättningen på 21 personer räddades omgående i samband med haveriet. En räddningsaktion påbörjades också för att rädda fåren som resulterade i att ett par hundra av de 14 600 fåren kunde hållas vid liv. Vad som kommer att hända med fåren framöver är oklart.

Bilder från haveriet har åter kastat ett ljus på den mycket kontroversiella frågan om levandetransporter. Den australiensiska grenen av Animals International har i skrivande stund samlat över 50 000 namnunderskrifter för att förbjuda handeln helt och hållet.

UPPDATERING: Den 10 januari meddelade djurrättsorganisationen Four Paws att de lyckats få juridisk kontroll över de 180 får som överlevt katastrofen. Organisationen ska se till att djuren får det bra under återstoden av deras liv samt fortsätta jobba för att förbjuda levandetransporter i EU.