De flesta argument som hörs för att införa fyradagars arbetsvecka handlar om effektivitet, bättre balans mellan arbete och fritid och allmänt ökat välmående. De flesta som propagerar för detsamma gör det under förutsättningen att lönen ska förbli oförändrad. Dessa argument är bra och viktiga, och ingen vill ha mindre pengar i plånboken i slutet på månaden. Men det finns andra, minst lika viktiga anledningar att införa denna reform. Faktum är att vi i Sverige måste minska kostnaderna för arbete för att klara alla stora omställningar som är absolut nödvändiga för att kommande generationer ska kunna få en bättre framtid.
Vi måste genomföra stora besparingar, och små och mellanstora företag måste ges möjligheten att frodas så att hundratusentals människor kan komma ur bidragsberoende och in på arbets-marknaden.
Som en del av ett större program för Sveriges framtid presenteras här ett sätt att få fyradagars arbetsvecka att fungera, och fakta som visar att det är nödvändigt, genomförbart och inte en dag för tidigt.
Arbetstiden i Sverige har för-kortats stegvis under de senaste 100 åren. Det har gått hand i hand med en snabbt stegrande effektivisering av produktionen. 1919 infördes 48 timmars arbetsvecka. 1958 sänktes det till 45 timmar. 1967 blev det 42,5 timmar, och 1973 infördes våra 40 timmar i veckan, sedan hände inget alls; alltså ingen förändring på 47 år. Danmark och Frankrike har haft 37 resp. 35 timmars arbetsvecka sedan år 2000.
Hur ska vi klara att minska utsläppen av växthusgaser utan att dra ned på transporterna? Hur ska vi klara att vara konkurrenskraftiga internationellt när vi har fastnat i att vanemässigt höja lönerna trots att detta lett till att kronan mellan 1970 och 2000 devalverades med 300 % gentemot D-marken (1,25 – 3,75)? Hur kan vi lägga ut 95 miljarder kronor på 500 000 permitterade under tre månader när vi inte vet något om hur länge krisen varar? Vi måste i ett första steg sänka arbetstiden och lönerna med 10 % för att få fler människor i arbete, utan att underminera vår konkurrenskraft.
Flera lyckade försök med fyradagars arbetsvecka har genomförts över hela världen, och i många företag har systemet införts permanent. Med flera sinsemellan korsbefruktande och för samhället gynnsamma åtgärder är en sänkning av arbetstid och löner inte bara genomförbart, det är ett steg mot ett helt nytt samhälle där kommande generationer kan besparas klimatkatastrof, ständiga ekonomikriser och osäkerhet, och i stället ges en chans att se morgondagen an med framtidstro.
En av dessa åtgärder är att helt ta bort skatt och soc. avgifter på arbete upp till 10 000 kr. Den verkliga lönesänkningen blir då för arbetstagaren endast 0-4 % beroende på ursprunglig månadslön, men för företagen blir det en mycket viktig kostnadsbesparing på 13 %.
De som vill kan använda den femte dagen till att arbeta kommunalt eller med privata tjänster i sin hemkommun för 100 kr/tim skattefritt som betalas ut i en lokal, digital valuta, digcoins, som endast kan spenderas inom kommunen. Detta gynnar de lokala företagen, ökar tillgången på billiga privata tjänster, och framför allt minskar det miljöbelastningen. Det finns många exempel på lokala valutor som fungerar mycket bra, till exempel på Sardinien (Sardex), och i Bristol (Bristol Pound).
Kommunen/staten kan t ex i starten satsa på projektet genom att sätta in 1 000 digcoins på alla myndiga medborgares digitala konto, sedan betalar man och tar betalt för tjänster genom en app i mobiltelefonen. Den digitala valutan kan växlas in av kommunen efter fem år till en kurs av förslagsvis 50 %. Självklart kommer en inofficiell bytesvalutakurs skapas om någon absolut vill ha prylpengar istället för tjänstepengar, men detta är inte den primära avsikten.
Den sociala aspekten av att införa en lokal valuta gör att starkare band knyts mellan små serviceföretag och privatpersoner i området. En gemenskap byggd på samarbete och tillit gynnar hela samhället och skapar en ekologisk bytesmarknad i stället för ständigt växande prylkonsumtion, med ökad billig närservice i alla framåtsträvande kommuner.
Tänk nytt!
Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.