Människor har under årtusenden påverkat livsmiljöerna för andra arter, oftast på ont, men ibland också på gott.

I takt med att homo sapiens spreds över världen utrotades många av de stora däggdjuren som tidigare uppfyllde jorden, men nu var enkla bytesdjur för allt större koncentrationer av människor. När människan började odla jorden för cirka 12 000 år sedan kom en ny form av påverkan på ekosystemet, till gagn för vissa arter och ödesdiger för andra. Många av de arter vi idag ser på blommande ängar är i själva verket arter som kommit att bli människans följeslagare i odlingslandskapet, men som de senaste 70 åren fått allt sämre livsförutsättningar när konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel ersatt äldre tiders jordbruksmetoder. Inte minst har naturbetesmarker, som tidigare var en dominerande del av den svenska landsbygden, nästan fullständigt försvunnit som biotop. På 1800-talet fanns ungefär lika mycket ängsmark som åkermark i Sverige, idag finns mindre än en procent kvar av ängsmarken jämfört med situationen för 100 år sedan. Och med ängarna försvinner blommor, insekter och fåglar.

Enligt en ny rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, är det mer ekologisk odling som har potential att rädda spillrorna av den traditionella jordbruksmarkens biologiska mångfald. Forskningsresultatet är förstås ingen nyhet. I en forskningsgenomgång från 2014 konstaterades att i samma typ av landskap var den biologiska mångfalden alltid större om ekologiska produktionsmetoder användes i jordbruksmark. Särskilt stor var effekten i storskaliga jordbruk, eftersom den biologiska mångfalden är större i småbrutna landskap med mindre andel åkermark. Men även där visades ekologisk produktion gynna den biologiska mångfalden.

Om det första dråpslaget mot odlingslandskapets biologiska mångfald var monokulturer där betesmarker gjorts om till åkrar och småbiotoper i form av diken, häckar och åkerholmar rationaliserats bort, kommer nästa dråpslag nu i form av att även åkrarna försvinner, antingen i form av att de omvandlas till hårdgjord stadsmark eller att de växer igen med sly.

Att intresset för ekologisk mat minskat kraftigt de senaste åren är därför riktigt dåliga nyheter för den biologiska mångfalden. För att hantera försäljningstappet av ekologiska livsmedel väljer många tidigare ekologiska bönder nu att ställa om till konventionell produktion. Sedan toppåret 2019 har mer än var tionde ekologisk jordbrukare, cirka 640 jordbruksföretag, gått över till konventionell odling. Antalet ekologiska jordbruk var 2022 nere på 5018. Det gör att målbilden i den svenska livsmedelsstrategin – som säger att 30 procent av landets jordbruksmark ska vara ekologisk 2030 – blir allt svårare att uppnå.

År 2022 minskade andelen av den totala svenska arealen jordbruksmark som var ekologisk till under 20 procent, från 20,2 procent året innan. Sett över tid hade andelen ekologisk mark ökat kontinuerligt och tredubblats mellan åren 2005 och 2018, för att sedan minska. Den ekologiskt brukade arealen jordbruksmark minskade med hela 9 500 hektar mellan 2021 och 2022, till 597 400 hektar. Det ser dock olika illa ut i olika landsändar. Sett till arealen finns den mesta ekologiska jordbruksmarken i Västra Götalands län. Sett till andelen är situationen dock bäst i Jämtland, där där drygt 35 procent av den totala jordbruksmarken brukas ekologiskt, vilket alltså uppfyller den svenska livsmedelsstrategins målsättning.