En resistent och svårhanterlig svampsjukdom hotar att slå ut den globala bananproduktionen. Av de bananer som går på export utgörs i princip alla av en enda sort – Cavendish. Nu pågår försök för att göra bananen resistent genom genmodifikation – men grundproblemet med monokulturer och genetisk likriktning kvarstår.

Bananer är ett bär och vi svenskar är det folk i världen som äter mest av detta bär. Åtminstone bland de länder som inte själva odlar bananer. Den samlade bananexporten i världen uppgår till ett värde av 60 miljarder kronor (2014) per år och omkring 80 procent av den exporten kommer från Syd- och Mellanamerika.

Många av de grödor som vi människor odlar drabbas av diverse parasiter. Bananer är inte befriade  från sådana gissel. TR4 heter en av  de svampsjukdomar som angriper bananer. Det är en  svampsjukdom som tidigare kallades Panamasjukan, då  den först påträffades i Panama på 1950-talet. Sjukdomen kräver stora mängder bekämpningsmedel, men trots det kom den då vanliga banansorten Gros Michel att helt slås ut under följande decennier. Beklagligt nog var denna banansort då den mest odlade, trots att det fanns och finns tusentals olika banansorter. 

Gros Michel var/är en banan som är mycket god och har ett tåligt tjockt skal, lämplig således för kommersiell odling på stora arealer. Det tjocka skalet gör den tålig mot stötar och långa transporter. Stora områden med monokulturer var det som underlättade en snabb spridning av Panamasjukan och följden blev att Gros Michel fick överges för odling i industriella sammanhang och odlas nu endast lokalt och småskaligt, mest för sin goda smak.

Cavendish tar över efter “Big Mike”

En ny sort vid namn Cavendish tog Gros Michels plats, och är den nu mest odlade arten i världen. Cavendish är inte lika god som sin föregångare, men den är tillräckligt god och var åtminstone inledningsvis dessutom resistent mot svampinfektioner. Idag står den för 99 procent av den globala exportmarknaden.

Men nya problem skulle uppstå: en ny variant av Panamasjukan upptäcktes 1976 i Taiwan. Cavendish, den nu kommersiellt odlade bananen, angreps av denna  nya form av TR4, som spreds från Taiwan både till norra Australien och ut över Asien. Den nya mutationen var resistent mot alla bekämpningsmedel, och för den storskaligt odlade Cavendish blev problemen nu allt mer svårhanterliga.

Svampen angriper växten inifrån och  sjukdomen blir  därför mycket svår att upptäcka i tid. I jorden i odlingsområdena kan smittan sedan finnas kvar i tiotals år och angripna områden måste överges. (Ref: Prof Växtsjukdomar Randy Ploetz, Florida Universitet )

För några år sedan upptäcktes TR4 även i Mellanöstern och Afrika, och många befarar nu nu att den ska sprida sig ytterligare till Sydamerika. Då större delen av världens export av bananer sker från Latinamerika, omkring fyra femtedelar, blir följden att miljontals fattiga odlare drabbas hårt ekonomiskt om bananodlingen upphör. Risken att sjukdomen ska spridas anses vara så stor att FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation uppmanat alla bananproducerande länder att förstärka kontrollerna ytterligare.

Att spåra spridningsvägar är inte helt lätt, men en trolig spridningsväg är arbetare som flyttar runt. Man håller för troligt att spridning sker exempelvis genom jord på plantor och på arbetarnas redskap och skor. Nämnas bör att ekologiska bananer inte odlas i områden där TR4 finns. Orsaken är att inga biologiska bekämpningsmedel biter på TR4. 

En kamp mot klockan

Det samlade värdet av bananexport i världen uppgår till runt 60 miljarder kronor. Cavendish svarar för 47 procent av världens produktion av bananer, men 99 procent av de som exporteras till i-länder. Många andra banansorter odlas småskaligt och lokalt på många platser runt om i världen. Kokbananer – plátanos – är basfödan för 400 miljoner människor i Asien, säger Karin Nordin, växtskyddschef på Jordbruksverket till Aftonbladet. Även dessa riskerar att drabbas av svampsjukdomen. TR4 är utan tvekan ett stort hot mot dessa välsmakande och näringsrika frukter.

Kokbananer är ett mycket vanligt inslag i stora delar av Latinamerika och Afrika (Foto: Victor Kwashie, Unsplash)

Tidningen Wired Skriver: ”Kanske är genmodifiering den enda möjligheten vi har att rädda den banan vi valt framför alla andra.”. Och det finns en forskare vid namn professor James Dale som sedan flera år tillbaka sökt efter ett svar på frågan om det finns någon banan som är resistent mot TR4.

År 2004 fann Dale svaret i en banan vid namn Musa acuminata malaccensis, en liten, smal frukt fylld med 60 frön, vart och ett en halv centimeter i diameter. Denna helt oätliga banan hade något som gjorde forskarna glada – en naturlig resistens mot TR4!

Sedan den resistenta genen RGA2 hade identifierats infördes den i en Cavendishplanta. Det pågick sedan fleråriga försök med odling av ett flertal olika banansorter, för att finna den som kunde överleva angrepp från TR4. I dagsläget visar odlingsförsök  med TR4-smittade Cavendish som fått en RGA2-gen, att hopp finns, men processen fram till dess att en ny banansort har passerat alla tester kommer att ta upp till 5 år. 

Det pågår en kamp mot klockan mellan den förödande svampsjukdomen och mänsklighetens innovationsförmåga. Men kanske är det också läge att fundera på om den industriella modellen för matproduktion – som gång på gång visar sig så bräcklig vid kriser och utmaningar – är den mest hållbara och ekonomiskt sunda i längden?

Vanja Regnander

Vanja Regnander är pensionerad sjukgymnast och sedan barnsben också fritidsmusiker. Hon har alltid varit mycket intresserad av teknik, vetenskap och natur. På senare år har miljöintresset blivit allt större, eftersom nästan allt kan kopplas till vår miljö.