Mat & Klimat

Studier visar att isarna smälter på glaciärerna i indiska Himalaya. Bilden visar floden Teesta som löper från östra Himalaya. (Foto: Manipadma Jena/IPS)

21 februari 2021

Minst 58 människor omkom och många fler saknas fortfarande efter att en störtflod av vatten och rasmassor den 7 februari krossade allt i sin väg i en dal i indiska Himalaya. Forskare varnar för att fler liknande katastrofer kommer att inträffa i klimatförändringarnas spår.

På morgonen började Rishigangaflodens vatten i den indiska delstaten Uttarakhand att stiga. Inom två timmar hade floden fyllts av så mycket rasmassor och smältis att vattennivån var lika hög som ett femvåningshus. Institutet IIRS har beräknat att mellan två och tre miljoner kubikmeter vatten sedan forsade ut i de närliggande floderna.

När den brungrå massan av vatten och rasmassor började forsa ner för kullarna började människor som bor högre upp i bergen att ringa till sina barn som arbetade med bygget av vattenkraftverket Tapovan-Vishnugad. Deras budskap var att arbetarna skulle fly för sina liv. Andra som befann sig ovanför raset skrek åt personer som var längre ner i dalen att de måste ta skydd. Men alla hann inte höra varningarna.

Störtfloden krossade byggarbetsplatsen. Ett 30-tal arbetare sveptes in i en tunnel vid vattenkraftsdammen, medan andra fördes långt nedför med vattenmassorna.

Bland de saknade finns ett stort antal arbetare vid vattenkraftsbygget och bybor vars bostäder spolades bort. Till och med personer som befann sig ute på sina åkrar sveptes med i katastrofen som tycks bero på en kollapsad glaciär.

Än så länge har 58 omkomna hittats, medan 164 personer fortfarande saknas.

 

Glaciärerna blir allt tunnare

Mauri Pelto, glaciolog och professor i miljövetenskap vid Nichols College i USA, säger till IPS att en trolig orsak till katastrofen är att smältande glaciärvatten blockerats i samband med ett jordskred – och att fördämningarna sedan brustit.

Den samling av sten och snö som sedan forsat ner från hög höjd kan i sin tur ha fört med sig ännu mer smältande vatten från ismassorna.

Mauri Pelto säger att snögränsen på de närliggande glaciärerna legat ovanligt högt på senare tid, samtidigt som det var flera decennier sedan januari var lika varm som i år i Uttarakhand.

Han säger att samverkande faktorer i form av varma temperaturer och en kraftig avsmältning av glaciärerna troligen låg bakom jordskredet. Och att den bakomliggande orsaken är klimatförändringarna.

Det är en slutsats som stöds av forskning som databasen Science Direct publicerade förra sommaren – vilken visar att närmare tio procent av glaciärerna i regionen försvann mellan 1980 och 2017. Enligt forskarna beror de minskande isarna inte bara på varmare temperaturer, utan också på en förändrad nederbörd.

Mauri Pelto säger att glaciärerna i regionen framför blir tunnare, snarare än drar sig tillbaka. Det leder i sin tur till att det bildas fler sjöar av smältande vatten – vilket ökar riskerna för att nya störtfloder ska drabba allt fler befolkningar.

En färsk studie som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Cryosphere varnar dessutom för att den smältande isen på den västra tibetanska platån i Himalaya har börjat fylla på lägre liggande sjöar i ökande omfattning.

När glaciärerna drar sig tillbaka frigörs stora klippor och stenmassor som tidigare fanns under isen – vilket i sin tur ökar riskerna för katastrofala störtfloder, i samband med att glaciärsjöar rämnar.

Mauri Pelto säger att det finns stora sprickbildningar i bergen som hållits tillbaka av ismassorna. Men när isen försvinner så hålls inte dessa bergsmassor samman längre – vilket han menar var orsaken till katastrofen.

– Jag förväntar mig att fler sådana händelser kommer att inträffa, säger Mauri Pelto till IPS.

Manipadma Jena / IPS

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Klimat
Göran Hådén

Analys: Forskarna underkänner klimatpolitiken

I söndags hade SVT Agenda en över två timmar lång genomgång av klimatpolitiken, där några av landets främsta forskare redogjorde för vad som behövdes på olika områden, vilket sedan riksdagspartiernas klimatpolitiska talespersoner fick kommentera.

Klimat
IPS Inter Press Service

Torkor och utarmade åkrar driver bönder i fattigdom

Återkommande torkor och minskad bördighet har slagit hårt mot stora områden av jordbruksmarker i Afrika – vilket förvärrat fattigdomen för många bönder. En av de drabbade är Jenifer Kamba i Kenya, som inte längre kan försörja sig på sina odlingar.

Inrikes
Mat&Klimat

Svenska kycklingfabriker bidrar till avskogning i Amazonas

Enorma mängder soja skeppas varje år från Sydamerika till EU för att föda de miljardtals snabbväxande turbokycklingar som hålls i kycklingindustrin. Det framkommer i en ny rapport som granskar svenska bankers roll i avskogningen i Sydamerika.

Klimat
Niclas Malmberg

Studie: Slopade mängdrabatter kan minska matsvinnet

Mängdrabatter leder till ökat matsvinn. Det visar en ny studie som är framtagen på uppdrag av Livsmedelsverket. Det är i hemmen det största matsvinnet sker, och matsvinnet i hemmen orsakas i stor utsträckning av att folk köper hem mer mat än vad man egentligen behöver.

Klimat
IPS Inter Press Service

Chilensk storsatsning på grön vätgas kan möta hinder

Chile planerar att bli en världsledande producent av billig grön vätgas – genom att utnyttja landets stora möjligheter att utvinna sol- och vindenergi. Samtidigt står satsningen inför utmaningar i form av höga investeringskostnader och begränsade vattentillgångar.

简体中文EnglishFrançaisDeutschहिन्दीItalianoPortuguêsРусскийEspañolSvenska