Mat & Klimat

Intresset för växtbaserat ökar i kommuner och skolkök runtom i landet. Allt fler kommuner har antagit policys och satt upp mål för att minska matens skolmatens miljöpåverkan

29 oktober 2021

Andelen växtbaserad mat i landets skolkök ökar. Fyra av fem kommuner erbjuder minst ett vegetariskt alternativ om dagen, och över hälften har minst en köttfri dag. Klimat- och hälsoskäl ligger bakom utvecklingen, enligt en undersökning från Orkla Sverige.

Vår matkonsumtion i Sverige har en betydande klimatpåverkan och står i snitt för en tredjedel av våra individuella utsläpp. Eftersom utsläppen minskar dramatiskt med relativt enkla åtgärder – främst att ersätta kött- och mejeriprodukter med växtbaserat – är det många kommuner som ser maten som en lågt hängande frukt i försöken att mildra krisen och dess konsekvenser. 

I undersökningen “Svensk Skolmat” visar det sig att sju av tio kommuner har fastställt en måltidspolicy som tar hänsyn till klimatet. Det rör sig då främst om att minska köttet, eftersom kötträtter i genomsnitt har 80 procent högre klimatpåverkan än växtbaserade alternativ. Fyra av fem kommuner erbjuder minst ett vegetariskt alternativ om dagen, och över hälften har minst en köttfri dag i veckan.

Andelen skolor som har siffersatta mål för hur mycket växtbaserad mat som ska serveras i skolan har ökat från 29 till 37 procent på bara ett år. Karlstad är den mest ambitiösa kommunen, och har som mål att halvera mängden kött i skolan till 2025. Anledningen är främst klimatskäl, men även hälsoaspekten har seglat upp som en viktig faktor.

– Allt fler forskningsrön och artiklar visar hur växtbaserad kost minskar risken för hjärtsjukdomar. Det är så glädjande att se att eleverna i allt högre utsträckning efterfrågar växtbaserat och att allt fler kommuner lägger mer vikt på detta. Vi behöver äta mer vegetariskt, både för hälsan och miljön, säger Mai-Lis Hellenius, professor och läkare vid Karolinska Institutet.

 

Grönkålspannkaka – en av många vegetariska rätter som serveras i skolmatsalen (Foto: Karlstads Kommun)

 

Se Även: SD tar strid mot vegetarisk skolmat – “Inte värt att offra köttet”

 

Klimatvecka inspirerar

Bakom undersökningen står livsmedelsjätten Orkla som samtidigt har skapat plattformen Fast Fusion Climate Week för att visa vägen för landets skolkök. 36 kommuner och mer än 120 000 elever deltar i klimatveckan som nu genomförs för tredje året. Målet är att de deltagande kommunerna, under ledning av Orklas matkreatörer, ska hålla sig inom en klimatbudget på 2,5 kg CO2e för måltiderna under en hel vecka. Det innebär att en portion i snitt ska ligga på 0,5 kg CO2e, vilket är den nivå som forskningen kräver för att vi ska hålla oss inom planetens gränser.

– Det är väldigt inspirerande med en sån här vecka där vi utmanar oss själva att nå klimatmålen. Vi lär oss oerhört mycket både om hur vi ska jobba men också vad som faller eleverna i smaken. Klimatengagemanget är oerhört stort bland alla våra elever, men smakerna måste vara de rätta för att vi ska nå hela vägen, säger David Gustavsson, 1:e kock, Aggarpsskolan, Svedala Kommun.

 

Kolla in våra klimatberäknade recept – samtliga inom planetens gränser

 

Uppskattas av barnen

Och det här med att få barnen att uppskatta den köttfria maten verkar inte vara några större problem. Vi har exempelvis tidigare lyft att 4 av de 5 populäraste maträtterna i Malmös skolor är vegetariska. Och Globala gymnasiet i Stockholm, som endast serverar vegetariskt, har landets kanske mest nöjda elever vad gäller maten (95 procent). Orklas undersökning visar även att intresset för växtbaserat ökat bland eleverna i sju av tio kommuner.

Sett till yngre elever verkar frågan om djurens lidande spela en stor roll. Majoriteten av barn mellan 4-7 år tycker inte det är acceptabelt att äta djur och nästan hälften är okunniga om var kött- och mejeriprodukter kommer ifrån. Det framkommer i en ny studie publicerad i Environmental Psychology. 41 procent av barnen påstod till exempel att bacon kommer från en växt. Forskarnas slutsats var att barnens uppfattning av mat kan bana vägen för att i ännu högre grad normalisera en växtbaserat och miljövänlig kost.

Mat&Klimat

 

Se även: Kommunen vill halvera mängden kött i skolan – inom fem år

Se även: Helsingfors antar bindande kolbudget – halverar kött och mjölk i offentlig sektor

 

Nyttig och god skolmat med låg klimatpåverkan. Intervju med Patricia Eustachio Colombo

 

Se även: Djurhållningen står för två tredjedelar av matens utsläpp

Se även: Vänsterpartiets pandemikrav: Avveckla djurindustrin!

Fler artiklar av denna författare

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

SENASTE NYHETERNA

Inrikes
Niclas Malmberg

Trålgränsen flyttas ut för att skydda Östersjöns ekosystem

Efter att S ställt sig bakom beslutet står det nu klart att trålgränsen i Östersjön flyttas ut från dagens 4 sjömil till 12 sjömil på prov. “Fisket måste ske inom naturens ramar”, säger Elin Segerlind (V).

Klimat
Göran Hådén

Opinion: Därför räcker inte 99% mental omställning

Ska vi klara klimatet behöver överkonsumtionen försvinna snarast. De flesta är faktiskt positiva till att sänka sin materiella levnadsstandard för miljöns skull och 3 av 4 kan tänka sig köpa färre saker. Så varför händer det inte?

Klimat
IPS Inter Press Service

Fossila bränslen subventioneras med enorma belopp

Samtidigt som världens politiker diskuterar de åtgärder som krävs för att bemöta klimatkrisen så subventionerades den fossila bränsleindustrin bara under förra året med hisnande 5,9 biljoner dollar.

Djurrätt
Michael Abdi Onsäter

WWF slår hål på myten om det hållbara kycklingköttet

Svensk kyckling får rött ljus av Världsnaturfonden i årets köttguide efter att kriterier för klimat och djurvälfärd skärpts. Faktum är att endast 1-3 procent av det kött som konsumeras i Sverige godkänns av miljöorganisationen.

Miljö
Niclas Malmberg

SLU-forskare kritiserar Jord till bord-strategin: “Innehåller målkonflikter”

I oktober klubbade EU-parlamentet Från jord till bord-strategin. Det är nu EU-kommissionens uppgift att lägga fram lagstiftningsförslag för att implementera den. Men klart står redan att strategin misslyckas med att skapa förutsättningar för ett hållbart jordbruk, enligt rapporter som tagits fram av SLU-forskare