Stockholmsentreprenören Junaid Joosani har startat en delningsplattform för begagnade cyklar. The I Share AB ska minska resursslöseriet och samtidigt gynna alternativa transportmetoder i coronapandemins spår.
Verksamheten startade i sommar med hjälp av tio bättre begagnade cyklar tillhandahållna av Urban Recycling – ett företag som reparerar och säljer begagnade cyklar. Tanken är att cyklarna ska ingå i en delningspool där användare sedan enkelt ska kunna få tillgång till dem för en billig peng. Junaid Joosani har utvecklat lås samt en digital plattform för användning av cyklarna.
När jag träffar Junaid på en uteservering i junisolen tio dagar efter start är åtta av cyklarna ute med sina användare i omnejden. Han har valt att lokalisera Stockholmsregionens pilotprojekt i Kungsängen i Upplands-Bro, en plats som han beskriver som “en av de bästa i Sverige”.
Själv bosatt i området har han sett orten utvecklas med stora verksamheter, exempelvis Zalandos lager, men samtidigt har han sett hur biltrafiken ökat markant. Tanken med The I Share AB är att minska trängseln och bidra till ett skifte mot mer hållbara transporter. Han återvänder till begreppet “community”, och syftar till en miljö där medmänniskor hjälps åt.
Tillgång till varor utan ägande, s k delningsekonomi, är i uppsving, motiverat med ökande miljömedvetenhet och möjliggjort med smidiga digitala lösningar. När det gäller transportmedel kallas fenomenet smart mobilitet. Ett exempel är bilpooler, ett annat de friflytande elsparkcykelsystemen som vunnit mark i städerna sedan 2018.
Detta nya transportsystem marknadsförs som ett fritt och enkelt sätt att förflytta sig oberoende av kollektivtrafik. För individen kan det verka smidigt att plocka upp en elsparkcykel från exempelvis Voi på gatan och rulla iväg till destinationen. I idealfallet innebär det att man tar en e-scooter hem sista kilometern från busshållplatsen. I många fall ersätter dock e-scootern en kollektivresa vilket innebär ökad resursanvändning, enligt en utredning från Lunds Tekniska Högskola.
Och det är självklart resurskrävande att tillverka dessa fordon, som sedan enkelt dumpas på stadens gator utan krav på företaget att ordna förvaring. Snabbt tickar pengarna in till företaget medan stadens gator och vattendrag belamras med övergivna elfordon. Stora problem uppstod under 2019 med slarvigt ”parkerade” e-scootrar. Ordningsmakten i Malmö, Stockholm m fl börjar få bukt med dem som lämnas på marken, men de hundratals elsparkcyklar som dumpats i Stockholms vatten bara i år riskerar att läcka ut batterisyra och giftiga metaller.
Det gäller att stämma i bäcken – eller kanalen – för att minska denna miljöförstöring på lokal och global nivå.
När stillasittande tar fler liv än rökning och jordens uppvärmning blivit ett akut problem rullar cykeln fram som en elegant lösning för både personlig och global hälsa. Dessutom kan cykling få stadstrafiken att flyta bättre, med åtföljande tidsvinster. Och tid är som bekant pengar. I ett samhälle som kräver stillasittande arbete är cykling ett okomplicerat sätt att få daglig motion utan att försätta sig i ännu en krävande miljö såsom ett gym.
Cyklister är de lyckligaste trafikanterna, enligt studier av Lars E Olsson vid Karlstads universitet (citerad av Johansson & Lagercrantz i boken Cykla!): Samhället sparar 1,50 kronor varje gång någon cyklar en kilometer och förlorar 1,40 kronor varje gång någon kör bil lika långt. Varje vardagscyklist besparar samhället 13 000 kronor per år, bara i minskad förtida dödlighet.
En cyklande människa förbrukar 0,15 kalorier per gram kroppsvikt och kilometer. Det näst effektivaste djuret, laxen, förbrukar 0,40 kalorier per gram kroppsvikt och kilometer. (Bo Dellensten, citerad i Cykla!) Att cykla är det mest energieffektiva färdsättet som något djur åstadkommit. Och det finns många övergivna cyklar att tillgå. I vissa fall behövs nya däck eller slangar, men det är en hållbar verksamhet inte minst ekonomiskt, vilket visas av företag som Urban Recycling och Cykelåtervinning, för att nämna några exempel.
Junaid vill ta det ett steg längre – istället för att äga din begagnade cykel, ska den ingå i en delningspool så att fler får ta del av den vid behov.
Verksamheten är ännu i ett tidigt skede och är under utbyggnad. När han intervjuar potentiella medarbetare eftersöker han entusiasm snarare än akademiska meriter. Just nu samarbetar han med Mohammed Ben Kaliffa, cykelreparatör tillika driftig entreprenör, enligt Junaids egen beskrivning. Han får betalt i timlön för att reparera och serva cyklarna. Ett syfte med verksamheten är att lokalsamhället stöttar lokala entreprenörer.
– När du scannar låset så betalar du inte något storföretag. Du stöttar en lokal hjälte, berättar han.
Junaid själv kom från Pakistan till Sverige år 2006 för att studera KTH:s masterprogram Electrical Engineering. Han är en trägen och driftig entreprenör, som har gjort åtta försök att få investeringar i sin verksamhet, bland annat från en stiftelse upprättad för Coronapandemins skull.
Än så länge driver han verksamheten med egna pengar. Vinster från verksamheten ska gå till en fond som jobbar mot covid-19. Junaid går upp halv fyra varje morgon för att ha onlinemöten med sina kollegor i Indien (Operational Officer) och Kina (rådgivare) inför starten av deras arbetsdag. I Australien bor hans yngre bror som är CTO (Chief Technology Officer) i företaget. Ett pilotprojekt i Indien ska påbörjas i augusti. Tanken är att samarbeta med skolor genom att ge dem cyklar och lås.
När intervjun är färdig går vi till bussterminalen där två cyklar står parkerade. Junaid visar hur enkelt det är att använda cyklarna:
Han loggar in med appen Frekis, scannar QR-koden nedanför cykelsadeln och anger hur lång tid han vill hyra cykel. För 50 kronor får man tillgång till den i en vecka. Så fort betalningen gått igenom öppnas låset. Fortsättningsvis kommer Frekis utveckla fler produkter inom IoT (Internet of Things) såsom smarta lås för bostäder, förvaring etc.
Jämfört med elsparkcyklar innebär dessa hyrcyklar större säkerhet och kontroll hos föraren. Samt mindre hinder för övriga trafikanter, eftersom cyklarna kan parkeras i cykelställ istället för mitt på trottoaren.
Olof Tydén
Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.