Vill du bidra till barnslavar, regnskogsskövling och klimatkrisen? Ät choklad!
Vill du äta något som är mycket mer etiskt än kött? Ät choklad!
Svårt val? De känsliga kakaoträden hotas ändå av klimatförändringarna. 

Allt har en bakgrund. Även choklad. Därför är det vanligt med Fairtrade-märkt choklad i miljörörelsen. Så att arbetarna får bättre betalt. Men chokladens miljöpåverkan är inte lika uppmärksammad.

Själv hade jag varit aktiv många år i miljörörelsen innan jag fick upp ögonen för vidden av problemet när jag frågade en miljöaktivist från Elfenbenskusten: Vad är det största miljöproblemet i ditt land? Hon svarade kakao.

Klart sämre än palmolja

Större delen av Elfenbenskustens regnskog har skövlats för att odla kakao till rika länders choklad. Kakaoträden behöver tropiskt varmt klimat och lever bara i 30 år, sedan är inte marken tillräckligt produktiv längre, så då blir det betesmark eller odling av något mindre känsligt. Kakaoodlingarna orsakar även övergödning och gifter i mark och vatten efter bekämpningsmedel.

Sammantaget kan alltså odling av kakao per enhet vara klart sämre för miljön än odling av palmolja. Ändå är det hittills bara den lilla delen palmolja i chokladen som fått vissa miljöorganisationer att kampanja mot sådan choklad.

Så det var inte svårt att förstå hennes irritation över hur vanligt och oproblematiserat choklad är även i miljörörelsen i rika länder. Trots att Elfenbenskusten nästan har lika många invånare som hela Norden, så hör de till länder som media rapporterar extremt lite om. Alla inser förstås att även choklad har någon bakgrund, men eftersom varken media eller miljörörelsen uppmärksammar det, så tänker nog många att det inte är så viktigt. 

Visst, allt är relativt. Snittsvensken förbrukar under livet cirka sex träd genom att äta cirka sex kilo choklad om året. Det låter kanske inte mycket, men innebär att en värld utan choklad allt annat lika skulle ha utrymme för omkring en tiondel mer tropiska urskogar, jämfört med om alla åt lika mycket choklad som snittsvensken, som i sin tur inte äter mest i världen. Detta för ett enda livsmedel som är ren överflödsföda.

Miljöaktivister i Elfenbenskusten har vädjande lagt upp bilder på sociala medier: Stop eating chocolate, med kort förklaring av varför. Då kom skrattemojis. 

Skönmålar chokladens baksida

Men barnslavarna som skördar kakao skrattar inte. De kan kidnappas för att tvingas jobba hårt utan lön i stekande hetta i en miljö med allt för mycket kemikalier. I den lagliga delen av kakaoindustrin tjänar de flesta vuxna kakaobönder mindre än 1 dollar om dagen.

Så när vi spontant köper en chokladkaka i kiosken går cirka 25 öre, 1-2 procent av priset, till kakaobönderna. På kort sikt kan alltså denna handel ge pengar till fattiga länder. Men när vi tömt hela Afrika på rikedomen av naturresurser för en ersättning som knappt ens går att leva på, vad blir då nästa steg?

Läget är att både politik och företag skönmålar hur det ser ut på chokladens baksida. Skyddade skogar skövlas och regler och stöd för odlarna blir bara delvis verklighet.

Sveriges största chokladföretag är numera en del av världens största chokladföretag och jag vet inte om det är frånvaron av tillräckligt hållbarhetsarbete som skrämmer, men deras svenska hemsida ”rekommenderas från 16 års ålder”.

Under hållbarhet kan vi läsa om vissa steg i rätt riktning, men inte ett ord om de problem vi tagit upp här med barnslavar och regnskogsskövling.   

Lösningar

Lek med tanken att du levde i en värld där nästan alla bojkottade choklad. Skulle du också göra det då? Ja, sannolikt. För det är mänskligt att jämföra sig mer med andras val än sina egna ideal. Men oavsett om det är Greta Thunberg eller Donald Trump som äter choklad så borde det inte påverka din egen inställning till choklad, eftersom du kan tänka själv.

Om vi inte vill stjäla av andras miljöutrymme, så behöver vi leva på ett sätt som alla kan leva alltid. Eftersom de flesta inte minskar sin choklad alls, så blir det miljöbättre ju fler som avstår från sin beskärda del. Men det löser knappast problemet, utan fördröjer mest konsekvenserna.

Som vi uppmärksammat tidigare så kan den som vill hjälpa effektivt villkorslöst dela med sig av pengar direkt till världens fattiga utan att orsaka onödig miljöförstöring i gengäld.

Den klart största skillnad man kan göra som individ är dock varken att sluta äta choklad eller börja ge basinkomst, utan att påverka andra. Sedan kan förstås trovärdigheten i påverkan bli större om man upplevs leva som man lär, samtidigt som det kan provocera om man upplevs skuldbelägga andras chokladätning genom att själv avstå av uttalat etiska skäl. Skillnaden mellan noll och en person som visar på alternativ brukar hur som helst vara stor i olika sammanhang. Så ställ gärna krav till politiker och chokladföretag. 

De tre huvudsakliga kakaosorterna Criolla, Trinitario och Forastero (Tamorlan, CC BY 3.0)

Här skulle artikeln kunna vara slut. Men en slutsats är stället där vi tröttnade på att tänka. Och här finns fler centrala aspekter att tänka på.

Choklad vs kött

Det är mänskligt att inte vilja tänka på ännu ett miljöproblem. Men det här är inget separat miljöproblem, utan en till sida av det övergripande problemet att vi använder jordens ytor väldigt ineffektivt. Den främsta orsaken till det är köttindustrin, för trots att köttet bara står för en mindre del av allt vi äter, så använder köttindustrin mer än dubbelt så mycket jordbruksmark, jämfört med all annan odling tillsammans.

När så mycket mark ockuperas av köttindustrin, så måste alla andra verksamheter trängas ihop på resterande ytor. I Elfenbenskusten blir då den mest synliga skogsskövlaren kakao, eftersom det är landets största exportvara. Elfenbenskusten är världens i särklass största producent av kakao med över en tredjedel av all världens produktion av kakao.

Andra länder har andra nischer. Indonesien har palmoljan som den mest uppmärksammade regnskogsskövlaren. Men palmolja har i sig lägre miljöpåverkan än flera konkurrerande oljor, det är just dess höga produktivitet som gör den så lönsam. Problemet är att köttindustrin trängt ut palmoljan till att orsaka så mycket regnskogsskövling när efterfrågan på matolja ökar i världen.

Klimatpåverkan från kakao och socker är medelhög, knappt 1 kilo koldioxidekvivalenter per kilo produkt. Med andra ord flera gånger mindre än för kött, men flera gånger större än för potatis. Störst klimatpåverkan i vanlig mjölkchoklad har faktiskt mjölken, då mjölkchoklad har mer än dubbelt så stor mätbar klimatpåverkan som mörk choklad. Däremot är ju kakaons regnskogsskövling även förödande för biologisk mångfald och med andra sätt att räkna kan då också klimatpåverkan bli större för kakaon.

Totalt motsvarar svenskarnas intag av choklad, godis, chips och läsk 2,6 procent av livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan i Sverige (mätt 2011). Om chokladen står för en halv procent själv, medan kött- och mejeriprodukter står för hälften av totalen, så blir det alltså cirka 100 gånger viktigare för klimatet att sluta med djurslavar än chokladslavar. Men per tugga blir inte skillnaden lika stor och för just Elfenbenskusten skulle det ge större effekt om alla slutade äta choklad. Klimatet kräver också åtgärder på alla områden, så att något är ännu värre gör inte chokladindustrin acceptabel.

Enda planeten med choklad

Förslagen om sockerskatt kan göra choklad lite dyrare, men det som framför allt kan minska chokladproduktionen är ironiskt nog klimatförändringarna, som de känsliga kakaoträden inte kommer klara. Prognosen är att kakaon successivt försvinner och det mesta kan vara borta redan år 2050 om inget görs.

Att flytta odlingarna är lättare sagt än gjort, då nästan all mark som kan passa redan är upptagen och en rad successiva förflyttningar krävs eftersom klimatförändringarna bokstavligen sker gradvis. Storföretaget Mars finansierar nu forskning som ska genmodifiera fram tåligare kakaoträd.

Choklad är inte omöjligt i en hållbar värld, men ”äkta” choklads pris lär öka kraftigt i takt med att mängderna minskar. Så med tanke på chokladsmakens popularitet vore det inte helt oväntat med någon form av billigare konstgjort alternativ. Så även om chokladen ersätts har framtiden långt mer än lokal fallfrukt att erbjuda.

Men ju mindre klimatförändringar, desto mer framtida choklad. Så det finns en djupare mening i miljörörelsens slogan: Rädda jorden – enda planeten med choklad!