19 april 2021

Användningen av egenproducerad biogas för att producera el och värma byggnader sprider sig i Brasilien. I eftersatta delar av det stora landet anses energikällan vara en viktig del i kampen mot fattigdomen.

– Biogasen är guld värd för oss och vi skulle inte kunna leva utan den, säger kycklinguppfödaren Claudete Volkswey från delstaten Paraná till IPS.

Hon berättar att den nya energikällan gör att hon nu kan sova hela nätterna, utan att behöva gå upp flera gånger för att hålla en värmande vedbrasa vid liv.

I nordöstra Brasilien, landets fattigaste region, ingår satsningar på biogas som en del av en rörelse för att bekämpa fattigdomen på landsbygden.

Ita Porto, som arbetar för en kristen social organisation i delstaten Pernambuco, menar att det skulle behövas en omfattande utbyggnad av småskaliga biogasanläggningar. Detta på ett liknande sätt som de satsningar som genomförts för att öka lagringen av regnvatten – en verksamhet som har fått ett mycket stort genomslag då långt över en miljon vattentankar har distribuerats.

– För att det ska bli möjligt krävs det offentliga satsningar, på samma sätt som skett med lagringstankarna för regnvatten. Det skulle stärka tillgången på energi, på samma sätt som andra statliga satsningar har varit inriktade på att stärka tillgången på vatten och mat, säger Ita Porto till IPS.

Sociala och miljömässiga vinster

Hennes organisation ingår i Articulação Semiárido do Brasil, ett nätverk av lokala organisationer som arbetar för att stärka utvecklingen i Brasiliens halvtorra nordöstra regioner. Ita Portos organisation har utformat en typ av små biogasanläggningar som har tillverkats i 800 exemplar och numera är i drift i landets nordöstra delar.

Bara en liten del av de enorma mängder avfall som uppkommer i landets städer, inom jordbruk och industri, utnyttjas, enligt Alessandro Gardemann, ordförande för Brasiliens biogasförbund.

Men det är de små familjebaserade biogasanläggningarna som kan bidra till stora sociala och miljömässiga vinster, menar bedömare.

Claudete Volkswey och hennes familj driver sin biogasanläggning med grisgödsel, som de får via sonens grisuppfödning. Tidigare tvingades familjen betala stora summor för den ved som användes för att värma deras hem och deras kycklingfarm. Den biogasanläggning de sedan installerade var visserligen dyr, enligt Claudete Volkswey. Men hon ångrar inte investeringen.

Slipper farlig rök från vedspisar

Även småbonden Ademar Luiz i kommunen Laurentino lyfter fram att hans biogasanläggning inneburit att han inte längre måste samla eller köpa in ved. Han är en pionjär på området och byggde en mindre biogasanläggning redan för 13 år sedan, för att testa. Senare byggde han en större anläggning som ger både el och varmt vatten under dygnets alla timmar – vilket har inneburit en stor besparing för familjen.

Ademar Luiz driver anläggningen med dyngan från hans fyra kossor. Han medger för IPS att han förr i tiden brukade dumpa dyngan i den närliggande floden. Numera använder han de restprodukter som blir kvar efter biogasproduktionen som näring till sina majsodlingar – vilket lett till större skördar.

– Jag förstår inte varför inte fler bönder satsar på biogas, då dyngan är gratis. Jag är den ende som har en biogasanläggning här, säger Ademar Luiz till IPS.

Enligt honom sparar en bonde snabbt in de pengar som anläggningen kostar.

Ita Porto säger att kvinnor har mest att vinna på en övergång till biogas – eftersom det ofta är deras ansvar att samla in ved, och eftersom kvinnors hälsa drabbas värst av röken från vedeldade spisar.

Enligt en studie från Världsbanken som kom förra året är fortfarande 2,7 miljarder människor hänvisade till ved eller kol när de lagar mat. Och många drabbas av allvarliga sjukdomar och hälsoproblem på grund av den farliga röken.

Mario Osava/IPS

Se även: Småskalig elproduktion stärker fattiga i Brasilien

Se även: Vattenfrågan avgörande för den framtida tillgången på mat