11 mars 2021

För att inte hamna i ett läge där vi tvingas importera allt mer mat krävs en aktiv politik för mer växtbaserade svenska ekoprodukter. Det skriver flera organisationer i ett upprop till landsbygdsministern. “Det saknas upparbetad infrastruktur för förädling och försäljning”, säger Eva Fröman på Ekomatcentrum.

Ekomatcentrum är en ideell förening som arbetar med mat och hållbarhetsfrågor, och som i 20 års tid bland annat följt utvecklingen av ekologisk mat i offentlig sektor. Föreningen beskriver sig som ett kompetenscentrum som samtidigt fungerar som en lobbyorganisation med ambition att påverka i politiska beslut som rör mat, klimat och ekologi.

Som led i detta lobbyarbetade lämnade de i slutet av februari över uppropet Mer svensk ekologisk växtmat nu! till landsbygdsminister Jennie Nilsson. Om vi ska nå de nationella miljö- och klimatmålen och samtidigt öka andelen ekologiskt krävs en politisk satsning på växtbaserad ekomat, skriver de.

Vid sidan av Ekomatcentrum är uppropet undertecknat av WWF, Naturskyddsföreningen, Vi Konsumenter, Sveriges konsumenter, Medveten konsumtion, KRAV, föreningen Ekokockar och Baljväxtakademin. 

Saknas infrastruktur

Men varför ser vi inte en ökning av svenskodlade växtbaserade produkter, när efterfrågan uppenbarligen ökar?

– Problemet är att lantbrukarna vill fortsätta att odla som de gör idag, säger Eva Fröman på Ekomatcentrum. Man är inte van med vegetabilier, och det är stor skillnad mot kött- och mjölkproduktion, och det svenska lantbrukets hjärta är mjölkprodukter, med kött från tjurkalvar som biprodukt.

Men problemet är inte bara en tröghet hos lantbrukare.

– Det saknas dessutom upparbetad infrastruktur för förädling och försäljning. Bönderna ser inte att de skulle få avsättning om de börjar producera till exempel gula ärtor, säger Fröman.

Idag är ungefär en tredjedel av kommunernas och regionernas matinköp svekologiska – producerade i Sverige och ekologiska – men merparten av detta består av mjölk- och mejeriprodukter. Potatis och grönsaker står för 13 procent och andelen baljväxter är i det närmaste försumbar.

Från Ekomatcentrum väcker man därför farhågan att det nationella målet med 60 procent ekologiskt i offentlig sektor till 2030, inte kommer att nås om inte Sverige satsar mer på växtbaserad mat.

Krävs skrivningar i livsmedelsstrategin

Ekomatcentrums rapport SvEkoVego visar att det inte bara är i offentlig verksamhet som svenska ekologiska växtbaserade produkter lyser med sin frånvaro, utan i allra högsta grad också i dagligvaruhandeln. Men det finns hopp om förändring. Vid överlämningen av uppropet till landsbygdsministern deltog också representanter för dagligvaruhandeln, för att lyfta det intresse som ändå finns att få mer svensk växtbaserad mat i affärerna.

Men Eva Fröman menar att om saker och ting ska börja hända krävs politiska åtgärder.

– Det är därför vi har försökt att uppmärksamma landsbygdsdepartementet och landsbygdsministern på problemet, och det vi anser vara viktigt är att få in skrivningar i livsmedelsstrategin om ökad odling av svenska vegetabilier. Med skrivningar i livsmedelsstrategin går det att få till finansiering för forskning och för att få bönderna att ställa om, säger Fröman.

Även om livsmedelsstrategin slår fast målsättningen att ökad svensk livsmedelsproduktion generellt nämns frukt och grönt knappt alls. Och resultatet blir därför enbart insatser för att öka befintlig produktion.

– Det traditionella lantbruket har stort inflytande över politiken idag. Ett exempel är hur skolor och förskolor får bidrag för att servera mjölk. Hade man haft samma peng för att servera frukt och grönt hade det kunnat ge resultat, säger Fröman.

Möter motstånd från kött- och mjölkbönder

Trots att landsbygdsminister Jennie Nilsson är medveten om problemet med den obefintliga svenska produktionen av baljväxter, och framhållit att initiativet med uppropet är positivt har hon inte gjort några utfästelser om att agera politiskt.

– Tvärt om har hon klargjort att det inte blir några nya skrivningar i livsmedelsstrategin, säger Fröman.

En orsak till detta är att det är starkt politiskt motstånd från framför allt mjölk- och köttbönder.

– För att bryta det motståndet måste lantbrukare se att det finns lönsamhet i att ställa om till vegetabilisk produktion. Men det krävs också forskning kring grödor, eftersom vi idag knappt odlar baljväxter i Sverige, säger Fröman.

I det fortsatta arbetet riktar Ekomatcentrum in sig på offentlig sektor, och söker pengar från Jordbruksverket för att i ett treårigt projekt kunna rikta utbildningar till offentlig sektor om hur viktigt det är att arbeta med krav på ekologiskt parallellt med klimatmål och mål om närodlat.

– Köper man svenska ekologiska produkter uppfyller man samtliga mål, säger Fröman, och vi lyfter bland annat att för att nå målet om 60 procent ekologiskt måste man också få med vegetabilier som potatis, grönsaker, baljväxter och cerealier.

I mitten av april fattar Jordbruksverket beslut om vilka bidrag som ska delas ut i denna ansökningsomgång.

Niclas Malmberg