16 september 2021

90 procent av de subventioner som delas ut till jordbrukssektorn är skadliga för människors hälsa och planeten, konstaterar FN i en ny rapport. De värsta klimatbovarna som nötkött och mjölk får störst stöd, och bidragen koncentreras till stor del till de allra största aktörerna på området.

Bidragen till jordbrukssektorn måste förändras i grunden om vi ska ha en chans att bromsa klimat- och artkrisen, mätta en växande befolkning samt bekämpa de kostrelaterade sjukdomar som ökar runt om i världen. Den rika världen måste minska sina stöd till djurjordbruket, medan låginkomstländer måste göra mer för att fasa ut bekämpningsmedel och stötta odlingen av mer näringsrika grödor. Det var huvudbudskapen i den nya rapport som tagits fram av flera FN-organisationer (FAO, UNEP och UNDP) och som ska vara underlag inför det kommande globala toppmötet om världens matsystem senare i september.

– Jordbruket står för en fjärdedel av utsläppen, 70 procent av förlusten av biologisk mångfald och 80 procent av avskogningen. Internationella åtaganden för klimat och områdesskydd ligger på runt 100 miljarder dollar, medan stödet för skadliga jordbrukssystem uppgår till 470 miljarder dollar, sade Joy Kim på FN:s miljöprogram till The Guardian.

Rapporten analyserade jordbruksbidragen i 88 länder mellan 2013 och 2018 och fann att det rörde sig om totalt 540 miljarder dollar, varav hela 87 procent klassades som “skadliga” för planeten eller människors hälsa. Det är 15 procent av värdet av hela sektorn. Samtidigt lider mer än 800 miljoner människor av kronisk undernäring, medan nästan hälften av jordens befolkning inte har råd att äta hälsosamt. 2 miljarder är överviktiga och en tredjedel av all mat slängs.

De hälsomässiga och miljömässiga skador som matsystemet ger upphov till uppskattas mellan tre och sex tusen miljarder dollar per år, vilket är mer än värdet på den mat som produceras. Nu hoppas författarna att rapporten ska vara ett “uppvaknande” för beslutsfattare runt om i världen och att de massiva jordbruksbidragen ställs och används som ett verktyg i kampen mot sjukdomar och miljöförstöring, och inte tvärtom.

Små steg i rätt riktning

Rapporten tar också upp några positiva exempel: Kina har tagit viktiga steg för att minska användningen av bekämpningsmedel och konstgödsel, Indien har infört så kallad zero budget natural farming i delstaten Andhra Pradesh, och Storbritannien har infört skarpare miljövillkor för att få ut bidragen.

I EU har det i flera år pågått en intensiv debatt om framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken CAP. EU är också den region som betalar ut i särklass mest bidrag till jordbrukssektorn, cirka 370 miljarder dollar årligen. Den nya reformerade CAP förhandlades fram i somras och godkändes nyligen av EU-parlamentets jordbruksutskott. Den nya jordbrukspolitiken, som ska gälla fram till 2027, innebär bland annat att 20 – 25 procent av utbetalningarna ska gå till så kallade “eco schemes”, som ska gynna och värna miljön.

Enligt den gröna gruppen är reformen alldeles för urvattnad och långt ifrån tillräcklig för att för att möta unionens ambitiösa klimatmål. “Ännu en gång har de stora partigrupperna gått samman för att förvärra klimatkrisen”, sade den gröna ledamoten Francisco Guerreiro i ett uttalande. Den slutgiltiga omröstningen sker i november där den väntas passera med god marginal.

Michael Abdi Onsäter

Nyttig och god skolmat med låg klimatpåverkan. Intervju med Patricia Eustachio Colombo.

Se även: Djurhållningen står för två tredjedelar av matens utsläpp

Se även: Aktivister målar ingången till EU-parlamentet grön: “Stoppa greenwashingen av CAP”