
26 maj 2022
Svealands kustvattenvårdsförbund har till syfte att tillhandahålla ett regionalt system för miljöövervakning av Svealands kustvatten. Varje år publicerar förbundet en sammanfattning av miljötillståndet i kustvattnet från Dalälvens mynning i norr till Bråviken i söder. Årets rapport presenterades vid ett seminarium den 20 maj, där de två huvudtalarna var Jakob Walve, miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet, och Henrik Svedäng, Östersjöcentrum, Stockholms universitet.
Både Walve och Svedäng har också bidragit med avsnitt i årssammanställningen, och det är en dyster bild som tecknas. Inte minst hur klimatförändringarna påskyndar den negativa utveckling på syrehalt och artbestånd som övergödningen orsakar.
Förbundets syremätningar 2021 visar två huvudtyper av syrebrist, säsongsmässig och permanent, och Jakob Walve framhåller allvaret.
– Situationen är sämre än någonsin vad gäller den permanenta syrebristen, konstaterar Walve.
Jakob Walve föreläser om situationen i Östersjön.
Det finns flera orsaker till förändringarna. En orsak är inflöde av syrefattigt djupvatten, en annan att övergödningen ger ökad tillväxt av bland annat alger, som när de bryts ner kräver stora mängder syre. Övergödningsproblematiken har varit känd länge, men det som numera också står tydligt är att klimatförändringarna påskyndar övergödningens negativa effekter.
– Varmare vatten gynnar vissa arter och ger längre säsong för cyanobakterier och ökad syretäringshastighet, dvs att hastigheten i nedbrytningen ökar när temperaturen ökar. Därtill har varmare vatten sämre syreupptagningsförmåga, säger Walve.
Alla djur, både landdjur och vattenlevande, behöver syre. Med syrebrist minskar den biologiska mångfalden, och i Östersjön finns till och med helt döda zoner. De nya mätningarna visar att Östhammarsfjärden har särskilt låg syrehalt, och att problemet generellt förskjutits i Östersjön till den svenska kusten.
– Räknar man ihop syreskulden som byggts upp ser man att det som hänt sedan millennieskiftet är att situationen förvärrats kraftigt i västra Östersjön, så att läget nu är värre där än i östra Östersjön, säger Walve.
Men det är inte bara övergödning och klimatförändringar som hotar Östersjöfisken, utan också industrifisket. Henrik Svedäng har länge varnat för hur överfiske hotar att medföra att artbestånd kan kollapsa. Till årets rapport har han gjort en historisk analys över hur fiskbeståndet fluktuerat över tid.
– Den historiska utvecklingen är viktig för att sätta förändringar i större kontext, och jag har därför tittat på utvecklingen av fiskbeståndet under längre tid. Har det blivit sämre eller minns vi enbart de goda åren, tar de för givna och jämför med dessa? säger Svedäng.
De historiska uppgifterna visar att torskbeståndet kommer och går, men att den akuta strömmingsbrist som uppkommit under 2010-talet är ny.
– Begreppet lustorsk fanns även på 1800-talet, en torsk som bara har huvud och smal kropp, säger Svedäng.
Från delar av fiskeribranschen ifrågasätts dock Svedängs forskning, och tonen är stundtals hård. En journalist som bevakat både mellanöstern och östersjöfisket konstaterar att motsättningarna är långt större vad gäller fisket, sammanfattar en seminariedeltagare det låsta läget.
Niclas Malmberg
EU-kommissionen har nu initierat ett samråd som ska ligga till grund för hur EU-stödet till skolmjölk ska utformas i framtiden. Ett av de förslag som diskuteras är att bredda stödet till att också inkludera växtbaserade alternativ till komjölk.
WWF listar fyra enkla åtgärder för att äta mer klimatsmart: öka, minska, välj och sluta. Det vi måste öka är att äta mer livsmedel från växtriket. Det vi måste minska är köttkonsumtionen. Det vi måste välja är svenskt, certifierat eller miljömärkt. Det vi måste sluta med är att slänga ätbar mat.
En stor majoritet av de kubanska åkermarkerna anses inte vara tillräckligt bördiga. Samtidigt arbetar allt fler småbönder med att återställa utarmade jordar med hjälp av miljövänliga metoder.
Trots att det än så länge saknas nationella klimatmål för offentliga måltider har en tredjedel av landets kommuner infört sådana mål, enligt en kartläggning från Livsmedelsverket.
Tre fjärdedelar av jordens befolkning riskerar att påverkas av torka 2050 – den typ av naturkatastrof som orsakar flest dödsfall. Det är budskapet i en ny rapport från FN-organet UNCCD.