31 oktober 2021

Massiva protester från civilsamhällets organisationer har gjort att ratificeringen av frihandelsavtalet mellan EU och Sydamerikanska tullunionen Mercosur har bromsats. Det är organisationer på båda sidor av Atlanten som riktar kritik mot att avtalet saknar tydliga hållbarhetskriterier. 

Sverige fortsatt positivt

Som resultat av protesterna har EU-parlamentariker från bland annat Österrike, Frankrike, Belgien och Luxemburg, tagit ställning mot avtalet, och processen för att godkänna avtalet har därför bromsats upp. EU-parlamentet beslutade dessutom den 20 oktober att avtalet inte kan ratificeras i sin nuvarande form: med hänvisning till att det inte säkerställer skyddet av biologisk mångfald, i synnerhet i Amazonas, och inte heller innehåller några garantier när det gäller jordbruksnormer.

Majoriteten av de svenska EU-parlamentariker är dock fortsatt positiva till avtalet, och beskedet från den svenska regeringen är att avtalet behöver ratificeras så snart så möjligt. Detta trots att en namninsamling med 35 000 underskrifter lämnats in till utrikesdepartementet i samband med en demonstration organiserad av en koalition av svenska civilsamhällesorganisationer. Men vad är det då man protesterar mot?

– Kortfattat kan sägas att handelsavtalet mellan EU och Mercosur i dess nuvarande form ökar risken för illegal skogsskövling av Amazonas, människorättskränkningar gentemot urfolk samt hindrar de hållbara utvecklingsmålen från att uppnås, säger Alex Brekke, talesperson Stop EU-Mercosur Sverige.

Se även: UD: Sverige stödjer frihandelsavtalet med Mercosur

Måste rivas upp och göras om

EU-kommissionen har däremot delvis tagit protesterna på allvar, och för i dagsläget dialog med länder i Mercosur som kan landa i att ett ytterligare protokoll tillförs avtalet. Men koalitionen av civilsamhällesorganisationer menar att detta inte löser de problem som avtalet medför, då avtalet i stort gynnar storskalig produktion, och därför utgör ett hot både mot natur och mänskliga rättigheter. 

– Om det implementeras kommer avtalet att främja avskogning, brott mot både mänskliga rättigheter och naturen, skada urfolk. Amazonas regnskog och urfolken som lever där är redan nära en oåterkallelig brytpunkt. Frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur skulle ytterligare hota regnskogen och urfolks rättigheter på grund av ökat incitament till markövertagande för kött- och sojaproduktion. 

Se även: Rädda regnskogen – stoppa Mercosur-avtalet

 Brasil de Fato is licensed under CC BY-NC-SA 2.0

Den bristande skogspolitiken och urfolksfientliga agendan i framför allt Brasilien gör det hållbarhetsmässigt orimligt att ingå ett avtal vars hela essens ämnar att öka handeln med riskvaror så som kött och soja, förklarar han vidare. Urfolken är de bästa förvaltarna av Amazonas regnskog, och eftersom deras mänskliga rättigheter inte är tillgodosedda eller skyddade bör Sverige säga nej till frihandelsavtalet.

Koalitionen är inte negativa till samverkan mellan EU och Mercosur generellt, men menar att en hållbar handelsmodell måste baseras på principer om solidaritet, skydd av mänskliga rättigheter och respekt för planetens gränser.

– Avtalet ska rivas och göras om. Det är viktigt för oss att företag och regeringar samråder med urfolkssamhällen som kan komma att påverkas av industriella projekt inom deras markgränser. Urfolkens råd skall också respekteras. Avtalet i nuvarande form saknar också tydliga konsekvenser för de aktörer som agerar inkorrekt, säger Brekke.

Niclas Malmberg