Mat & Klimat

Rapport: Exploateringen av jordbruksmark fortsätter i samma takt

Graden av exploatering av landets jordbruksmark har varit i stort sett oförändrad de senaste 15 åren - detta trots en livsmedelsstrategi som syftar till ökad inhemsk matproduktion. Det visar Jordbruksverket i en ny rapport (Bild: Jordbruksverket)

8 oktober 2021

Mellan år 2016 och 2020 bebyggdes runt 3 000 hektar jordbruksmark i Sverige, vilket motsvarar ungefär 6 000 fotbollsplaner. Det visar en ny rapport från Jordbruksverket. Det är oroande, säger utredaren John Andersson, inte minst eftersom klimatkrisen bidrar till ytterligare utmaningar.

Hoten mot matjorden är många. Erosion, degradering och urbanisering har lett till att över hälften av planetens odlingsbara mark försvunnit eller försämrats sedan den industriella revolutionen, och den absoluta merparten bara under de senaste 40 åren.

Se även: Moder Matjord del 1 – hoten mot våra jordar

 

En viktig framtidsresurs

I Sverige ökar mullhalten i jorden och jorderosionen är lägre än på många andra håll i världen, men exploatering i form av bebyggelse fortsätter att utgöra ett hot mot den inhemska matproduktionen. Under perioden 2016 – 2020 fick drygt 3 000 hektar jordbruksmark ge vika för bebyggelse av hus, vägar och järnvägar. Det visar siffror från Jordbruksverkets senaste rapport. Det är i samma storleksordning som de två föregående femårsperioderna.

– När åkermark omvandlats till järnväg, hus eller asfalt går den sedan aldrig att få tillbaka. Målet i den nationella livsmedelsstrategin är bland annat att den totala livsmedelsproduktionen ska öka, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Att svensk åkermark fortsätter att försvinna är oroande eftersom den är en viktig resurs inför framtiden. Inte minst eftersom klimatförändringarna bidrar till ytterligare utmaningar, säger utredaren John Andersson.

Dessutom har drygt 27 000 hektar jordbruksmark vuxit igen, eftersom man valt att inte bruka den. Skillnaden, enligt Jordbruksverket, är att den marken lättare kan ställas om till åkermark igen utan allt för stora insatser om det skulle behövas i framtiden. Det gäller inte den mark som försvunnit på grund av exploatering.

Skåne och Västra Götaland är de län där mest exploatering har skett, precis som under tidigare år. Störst ökning från föregående period har skett i Uppsala län, där cirka 116 hektar jordbruksmark exploaterats, en ökning med 70 hektar från föregående period.

 

Bilden visar Sammanlagd exploatering av bebyggelse, vägar och järnvägar under 5-årsperioderna 2006–2010, 2011–2015 samt 2016–2020 angivet i hektar (Ha), uppdelat på län.



Fredar jordbruksmark för kommande generationer

På vissa håll i landet har frågan om jordbruksmarken kommit högt upp på den politiska dagordningen. Förra året tog den styrande majoriteten i Jönköping (S+Mp+C+L) ett beslut om ett program som innebär att brukningsvärd jordbruksmark inte ska tas i anspråk för bebyggelse.

– Klimatförändringarna gör att odlingsbara ytor försvinner på grund av ökenutbredning och höjda havsnivåer. Denna utveckling kommer att fortsätta, och vi har därför ett ansvar att värna bra jordbruksmark – det är en moralisk skyldighet mot kommande generationer, sade Mats Weidman (MP) till Mat och Klimat när det begav sig.

Beslutet innebar dock inte ett totalt stopp mot exploatering. Byggnationer för att möjliggöra generationsboenden på landsbygden kommer att släppas fram, och inget skydd ges till den jordbruksmark som finns kvar inom den befintliga tätortsstrukturen men som är för liten för att fungera som brukningsenhet.

 

Se även: Jönköping fredar jordbruksmark för kommande generationer


Mat & Klimat

 

 

Nyttig och god skolmat med låg klimatpåverkan. Intervju med Patricia Eustachio Colombo.

 

Se även: Djurhållningen står för två tredjedelar av matens utsläpp

Se även: Aktivister målar ingången till EU-parlamentet grön: “Stoppa greenwashingen av CAP”

Fler artiklar av denna författare

SENASTE NYHETERNA

Inrikes
Niclas Malmberg

Delade meningar om kött från betande djur ryms inom en hållbar livsmedelskonsumtion

I debatten kring köttindustrins miljöpåverkan framhålls oftast att betande djur är gynnsamt för den biologiska mångfalden. Bland annat är det Naturskyddsföreningens linje i frågan. Men enligt en kanadensiskt studie skulle det kunna vara tvärt om – att mångfalden av djur är sämre i beteslandskap, både vad gäller rovdjur, pollinerande insekter och andra växtätande djur än de som hålls i beteslandskapet.

Inrikes
Niclas Malmberg

Opinion: Stötta ny förnybar elproduktion – inte energislöseri

Under valrörelsen har i alla fall en klimatfråga hettat till – energipolitiken. Men utgångspunkten har varit den motsatta – oro kring stigande elpriser. Det är en oro som populistiska partier gör vad man kan för att rida på, genom att sprida myter om att elpriserna i Sverige är exceptionellt höga, att Sverige importerar el och att det pga elbrist i Sverige till och med nu dras igång oljepannor för att producera el.

Inrikes
Niclas Malmberg

Information om ursprung av kött på restauranger kan införas vid årsskiftet

Sverige lämnar nu in en anmälan till EU-kommissionen med begäran om att få införa nationella bestämmelser gällande ursprungsinformation för kött på restaurang. Detta för att ge restaurangbesökare samma möjlighet som de som köper kött i affärer att kunna få information om köttets ursprung.

Klimat
IPS Inter Press Service

Extrem värme förödande för Kashmirs bönder

Under året har Kashmir drabbats av flera värmeböljor – och effekterna är förödande för lantbrukarna i den konfliktdrabbade nordindiska delstaten. Vattenkällorna sinar och många bönder varnar för en annalkande kris.