Många forskare och organisationer är överens om det småskaliga jordbrukets fördelar när det kommer till hållbar matproduktion. Ett forskningsprojekt har nu påbörjats vid Södertörns högskola för att identifiera vad det är som bromsar utvecklingen av det småskaliga jordbruket i Sverige.

Paradigmskifte utan genomslag

Redan 2011 lyfte FN:s särskilda rapportör om rätten till mat, Olivier De Schutter, att småskaligt jordbruk är mer effektivt än storskaligt för att producera mat för världens befolkning.

Den lösning på hungerproblemen som De Schutter förespråkade var att stödja småskaliga jordbrukares kunskaper och erfarenheter, så att de kan bidra till utvecklingen på landsbygden. Detta som bjärt kontrast till hur FN sedan den så kallade gröna revolutionen på 1970-talet intagit ståndpunkten att genmodifierade grödor och kemiska produkter var vägen fram för att öka matproduktionen i världen.

En problematik som De Schutter lyfte var att de stora multinationella bolagen inte kommer att uppmuntra till småskaligt jordbruk, som man inte tjänar pengar på, och att det som krävs för att få till stånd en positiv utveckling därför är att stater och biståndsgivare investerar i forskning kring ekologiskt jordbruk, såväl som i direkt jordbruksteknisk rådgivning.

Men det paradigmskifte som FN-rapporten borde inneburit i teorin blev inte till ett paradigmskifte i praktiken. FN:s generaldirektör för FAO, José Graziano da Silva, har tvärtom uppmanat världens regeringar att fortsätta satsa på ökat storskaligt industrijordbruk.

Ska identifiera flaskhalsar

Den kanske allra största vinsten med småskaligt jordbruk ligger i att inte utarma den biologiska mångfalden. Forskare vid Lunds universitet har visat att den biologiska mångfalden gynnas av mindre åkrar med fler grödor. Bland annat då fältkanter ger skydd och föda till insekterna, och när åkrarna blir mindre ger det fler områden där insekter och andra växter kan leva. Men också då småskaligt jordbruk inte kräver lika mycket bekämpningsmedel, då den naturliga kontrollen mot skadegörare, från till exempelvis spindlar, sätts ur balans vid storskalig odling. 

Men vad bromsar då utvecklingen av det småskaliga jordbruket? Ett forskningsprojekt vid Södertörns högskola har påbörjats för att identifiera flaskhalsarna. Bakgrunden till forskningsprojektet är de problem Sverige har att säkra livsmedelsförsörjningen som blivit uppenbara under pågående pandemi.

– När de svenska krislagren avskaffades på 1990-talet menade man att marknaden skulle lösa det hela, men nu finns i alla fall politisk insikt på Näringsdepartementet om att marknadskrafterna är otillräckliga och att det därför krävs politiska lösningar, säger Paulina Rytkönen, den forskare vid Södertörns högskola som driver forskningsprojektet.

Når inte konsumenterna

Även om projektet nyss har påbörjats pekar Rytkönen redan nu på två faktorer som hämmar det småskaliga jordbruket i Sverige.

– En flaskhals är hur producenterna ska nå konsumenterna. Den möjlighet som idag finns för livsmedelsproducenter att ägna tid åt att själva sälja sina grödor vid olika marknader är inte tidseffektiv, och hämmar livsmedelsproducenterna från att skala upp sin produktion, konstaterar Rytkönen.

Som docent i ekonomisk historia lyfter Rytkönen fram hur det i Sverige sedan början av 1900-talet funnits ett ideal om få så billig mat som möjligt, och att detta fortfarande ligger i fokus hos dagligvaruhandeln.

– Samtidigt finns ett sug hos konsumenter efter småskalig produktion, och vi ser hur vissa livsmedelsaktörer gärna låtsas att deras produktion är småskalig för att det är lockande, säger Rytkönen.

Den andra flaskhalsen som identifierats är tillgång till arbetskraft.

– Sverige har gjort sig beroende av utländsk arbetskraft under de arbetsintensiva delarna av jordbruksåret, och vi har i år sett hur sårbart samhället då blir, säger Rytkönen. Dessutom har det småskaliga jordbruket i Sverige skiftat fokus från livsmedelsproduktion till turism.

Syftet med forskningsprojektet är att ta reda på i vilken utsträckning det småskaliga jordbruket kan bidra till att fylla några av de gap som riskerar att uppstå i den svenska livsmedelsförsörjningen. Studien baseras på intervjuer med myndigheter, organisationer och ett urval småskaliga jordbrukare.

Niclas Malmberg