24 mars 2021

Köttkonsumtionen i Kina har mångdubblats sedan 60-talet som en följd av en blomstrande tillväxtekonomi och en allt mer välmående befolkning. För att mätta detta köttsug krävs omfattande importer av sojafoder och nötkött som till stor del kommer från Brasilien och dess hotade regnskogar. Men kanske är trenden på väg att brytas; växtbaserade köttsubstitut ökar snabbt i landets storstäder och bedömare spår ett stort skifte de kommande åren.

Diskussioner kring den kinesiska tillväxten är ett vanligt förekommande tema i debatten om de globala klimatutsläppen och den nödvändiga omställningen. Den snabbt ökande köttkonsumtionen är något som oroar miljövänner runtom i hela världen då det leder till en rad svåra miljö- och hälsomässiga problem, inte minst i form av antibiotikaresistens, skogsskövling, övergödning och risk för framtida pandemier.

1960 åt genomsnittskinesen 5 kg kött om året. 20 år senare var den siffran fyra gånger så stor och idag ligger den på ungefär 50 kg per person och år. Det är fortfarande långt under snittet i USA (102 kg), Sverige (79 kg) och EU (65 kg), vilket kan vara viktigt att ha med sig innan en går allt för hårt åt det tillväxtstinna landet i öst. Det är befolkningens svindlande storlek som gör det hela till ett problem av globala mått; Kina konsumerar 28 procent av världens kött och hälften av världens fläsk.

Medvetna unga vänder köttet ryggen

Men mitt i allt detta har en ny trend börjat ta vid: en generation av unga storstadsbor har börjat vända det industriella köttet ryggen och söker sig till moderna växtbaserade alternativ. En ny rapport från Good Food Institute visar att landets vegsektor ökat med 14 procent årligen mellan 2014-2018 till ett värde av nästan en miljard dollar. 90 procent av de som tillfrågades i studien identifierade sig inte som veganer eller lacto-ovo-vegetarianer, men ändå hade nästan alla testat växtbaserade köttsubstitut någon gång.  Enligt rapporten kommer sektorn växa i ännu högre grad framöver i takt med att efterfrågan ökar och skalfördelar uppnås.

Stora internationella snabbmatskedjorna som KFC, Starbucks och Burger King erbjuder idag växtbaserat kött (från Beyond Meat och Impossible Foods), och det har även dykt upp en uppsjö av nya inhemska växtköttsföretag som Omnifoods, Z-Rou och Zhenmeat. Landets första riskkapitalbolag inom food-tech – Bits x Bites – har investerat i två israeliska startups inom cellbaserat kött.

Kinas enorma befolkning gör deras konsumtionsmönster intressanta för resten av omvärlden, men landet har också potentialen att driva en global utveckling mot mer växtbaserad kost genom dess omfattande kapacitet att förädla proteinråvaror som soja och ärtor. Enligt rapporten kan landet “spela en viktig roll i att accelerera växtköttstrenden och få ned kostnaderna globalt”. 

Vegsektorn får stöd även från landets politiska ledning. 2016 annonserade regeringen en plan för att minska landets köttkonsumtion med 50 procent, som en del i ett övergripande åtgärdspaket för klimatet.

Kinas vegsektor har ökat konstant sedan 2014 (Källa: Good Food Institute)

Expanderar in i Amazonas

Men än utgör växtköttet endast ett par procent av Kinas totala köttsektor, och den fortsatta tillväxten utgör ett existentiellt hot mot regnskogen, den biologiska mångfalden och vårt klimat. Kina är världens största importör av brasilianskt sojafoder och stod under åren 2010-2015 för över 50 procent av CO2-utsläppen kopplade till baljväxterna från den sydamerikanska nationen.

På senare år är det i stället nötköttsimporterna som ökat markant, mycket beroende på de svåra utbrott av afrikansk svinpest som slagit ut hälften av Kinas 440 miljoner grisar under 2018 och 2019. Förra året stod Brasilien för 43 procent av Kinas köttimport och nötköttet ökade med hela 76 procent jämfört med föregående år.

Kinas stigande efterfrågan på nötkött driver expansionen in i Amazonas och leder till omfattande avskogning, säger forskaren Erasmus Zu Ermgassen som studerat det brasilianska nötköttets miljöpåverkan, till The Guardian. Sedan 2019 har kinesiska aktörer anlitat 22 brasilianska slakterier, varav 14 i Amazonas.

Idag beräknas att hälften av Cerradon (en stor tropisk savannregion) och 20 procent av Amazonas har avverkats som en följd av en hejdlöst expanderande jord- och skogsbrukssektor samt urbanisering och gruvindustri. Under Brasiliens högerpopulistiska Jair Bolsonaro har avskogningstakten nått den högsta på 12 år.

Brasiliens högerpopulistiske president Jair Bolsonaro (Palácio do Planalto is licensed under CC BY 2.0)

Men importen av tveksamt kött från Brasilien är inte enbart ett kinesiskt problem. Nyligen skrev organisationen Amazon Watch ett öppet brev till Coop där de uppmanar dem att sluta köpa in kött från brasilianska JBS – världens största köttproducent – efter otaliga skandaler och fall av “boskapstvätt”.

– Det är dags att någon lämnar flocken och markerar att all exploatering av Amazonas skall upphöra omedelbart. Vi hoppas att Coop tar detta steg. 

Läs Amazon Watch rapport “Complicity in Destruction 3” för mer information om köttföretagens förehavanden i Bolsonaros Brasilien.

Michael Abdi Onsäter

Se även: Köttkonsumtionen störtdyker – lägsta på 20 år

Se även: Bolsonaro har försvagat miljölagarna under pandemin

Se även: Uppmaningen: Skippa oxfilén till nyår – för regnskogens skull